Att gå sin egen väg

Jag får ofta höra att jag är modig, orädd och stark. Det är nog en bild av mig själv som jag delar med andra i min omgivning. Jag har aldrig varit rädd för att gå min egen väg. Jag tror det är något som min mamma alltid hållit hårt på och uppmuntrat mig till att göra.

Hon har alltid tryckt på att jag ska följa mina känslor i mina val. Känns det rätt så är det ofta rätt och om det känns fel så är det ofta fel. Sen kan något som varit rätt bli fel och något som inte har känts rätt kan helt plötsligt göra det. Vi är föränderliga och så är livet också.

Ibland fattar vi beslut som vi vet att andra kommer att reagera på, men jag har aldrig varit orolig för att ta såna beslut om det är ett beslut som jag kan stå för och som jag känner en acceptans av. Däremot de beslut jag inte kunnat stå upp för, de har blivit fyllda av skam och skuld. Därför försöker jag ta beslut som jag kan stå för.

Jag har inga problem att stå för beslut jag tagit som andra inte håller med om, eller som de rent av är emot. Jag försöker att stå upp för den jag är, på både gott och ont och när man gör det, så är det inte svårt att stå upp för sina egna beslut.

Modet som många talar om, tror jag handlar om att jag inte är rädd att gå emot strömmen. Jag har inga problem med att begå handlingar, ta beslut och göra saker som andra människor förkastar, som andra ogillar, eller som jag helt enkelt får strida för. Jag är inte rädd att stå upp för åsikter som andra inte håller med om.

Ibland är vi benägna att gå med på saker som går emot det vi tror på. Då är jag inte modig. Då är jag en feg person som inte kan stå för mina beslut på ett sätt jag är van vid. Då blir det genant för mig och jag tycker det är jobbigt att leva med.

Jag är en öppen person som gärna bjuder på mig själv, både när det gäller positiva och negativa saker, det vet ni som känner mig väl eller som följt min blogg under många år. Ni vet att jag inte är rädd för att även lyfta fram mina svaga sidor, mina negativa sidor. Tvärt om ser jag det ofta som en utmaning.

Samtidigt är mina gränser tydliga för mig själv för vad jag vill dela med mig av och vad jag inte vill dela med mig av.

Det är viktigt för mig att ta beslut som jag kan stå för och jag lovar nu mig själv att försöka att inte gå med på saker jag inte kan stå för, att inte göra våld mot mig själv genom att gå med på saker jag egentligen inte tror på eller vill.

Jag har så svårt att spela. Om du tror att jag gillar något eller någon så gör jag troligen det, om du tror jag ogillar något så gör jag troligen det.

Att gå sin egen väg är så lätt, så lätt! Att ta andras vägar är svårt och skadar själen lite grann.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Social comments

Loading Facebook Comments ...

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

No Trackbacks.