TV-tittande är något jag sällan hinner ägna mig åt. Jag har sällan den tiden eller den ro i kroppen som krävs. Men någon gång ibland händer det och nu har jag nyligen sett den omtalade mini-serien When they see us, på Netflix. Serien bygger på en sann händelse där fem mycket unga killar blir oskyldigt anklagade för ett brutalt överfall på en kvinna i Central Park 1989.

Den uppmärksammade händelsen kallades i media även Central Park five.

Händelsen visar att ett rättssystem lämnar utrymme för godtycklighet, fördomar, brist på bevis, rasism och hur fem barn kan bli dömda trots att där inte finns några bevis, utan tvärt om ett flertal bevis som tyder på motsatsen.

Även om jag har en delvis stor tilltro till rättssystem, så har jag också alltid haft en stor övertygelse om att det sitter fler oskyldigt dömda än vi tror, både i Sverige och den övriga världen!

Vi har haft några riktigt uppmärksammade fall i Sverige där oskyldigt dömda personer har bevisats vara oskyldiga, såsom Kaj Linna, Roy Rahman, Samir Sabri, för att bara nämna några. Det är förstås enormt mycket svårare för en dömd person att rentvå sig och få resning än det är att döma en person som är oskyldig.

I USA kommer det regelbundet upp fall där personer har dömts, suttit många, många år i fängelse, för att slutligen bli rentvådda, inte sällan med hjälp av DNA, ibland även för att den verkligt skyldiga erkänner.

Problemet med oskyldigt dömda personer är inte bara det uppenbara, att den oskyldigt dömda får sitt/sina liv förstörda. Det förstör även livet för dess anhöriga, men det betyder även att de verkligt skyldiga går fria och många fortsätter begå bestialiska, fruktansvärda brott, för att inte tala om samhällets merkostnader.

I serien When they see us blir det påtagligt hur små dessa små pojkar är, hur rättslösa de faktiskt är, trots sina låga åldrar. Det visar också på uppenbara svek från vuxenvärlden och den utsatthet de befinner sig i.

Det visar på kämpande familjer som inte blir lyssnade på, som luras och där pojkarna övertalas till falska erkännanden och angivelser. Den visar de totala splittringarna i pojkarnas familjer, hur det förändrar allas liv.

Oprah har även gjort en show där både de fem männen bjuds in, tillsammans med både filmskaparen och ett flertal av skådespelarna. När man får möta de verkliga huvudpersonerna blir det också uppenbart vilken oerhörd skada dessa nu vuxna män har tagit och hur det fortsatt påverka dem. Samtidigt nämns det också i Oprahs show att vissa delar från verkligheten var för smärtsamma att ta med i filmen…

Många bevisade oskyldigt dömda får höga skadestånd, men jag tror alla inser att hur stort skadestånden än kan bli, så kan pengar aldrig reparera de förlorade åren, den förlorade tiden. Pengar blir inte mer än ett tafatt försök att ge lite ”plåster på såren”.

Rättsfall har alltid intresserat mig och fall med oskyldigt dömda desto mer. Kanske beror det på en egen skräck att det kan ske? Att bli oskyldigt anklagad för något, även ”små” saker är något av det som gör mig oerhört arg, irriterad eller stressad. Att inte kunna ge konkreta bevis för att jag inte gjort något, upprör och provocerar mig enormt.

Att bli oskyldigt anklagad för ett grovt brott där jag inte kan bevisa min oskuld, skulle nog vara bland det värsta jag skulle kunna utsättas för.

Men för dig som vill ta del av en fruktansvärt hemsk, men sann berättelse, så rekommenderar jag verkligen When they see us och för dig som vill fördjupa dig i fallet och de verkliga personer serien handlar om, bör du även se Oprahs show på samma ämne.