För bara några veckor sedan så blev jag mormor för andra gången. En näpen liten tjej som ser ut som… mig, faktiskt! Ja, faktum är att hon är mycket lik mig och det var lite förvånande då hennes storebror är en riktig kopia av sin pappa och man inte kan se någon likhet med ”vår sida” av familjen.

Så kommer det en liten tjej och när hennes pappa skrev till mig efter hon var född, så skrev han: ”Jag tycker hon är lik dig, Fatou”. Och sanna mina ord, men det är hon.

Livet rullar på och allt går vidare. Generation efter generation fylls på med nya, härliga små liv. Fantastiska små människor som precis börjat livet. Men trots det, så vet vi att även dessa små människor I miniatyrer, en dag kommer gå runt på skrangliga ben, kisa för att se lite bättre och be oss prata lite högre så de hör…

Livet… ❤️