För unga med gambiska rötter som saknat en förälder eller fått en förälder utvisad

Jag och min man har tillsammans med hans äldsta son och min äldsta dotter startat en organisation för ungdomar som växt upp utan sin gambiska förälder.

Unga svenskar med gambiska rötter

Vi kommer också ha en särskild inriktning på ungdomar vars gambiska förälder blivit utvisad från Sverige och därigenom inte kunnat delta i ansvaret och uppfostran av sina barn och där barnen fråntagits sina rättigheter till båda föräldrar.

Alla som stödjer sakfrågan kan vara med i Facebookgruppen. När vi sedan har träffar med ungdomarna som är i behov av stöd, så blir det förstås stängda möten med de som är berörda, men i Facebookgruppen är alla som ser behovet och kanske kan bidra med kunskap välkomna!!

Möjlighet till stödmedlemskap kommer också ges vid senare tillfälle.

Vi kommer att arbeta mycket med fokus på att ge kunskap om den gambiska kulturen och traditioner. Detta är hjärtefrågor för alla oss fyra som dragit igång organisationen, men vi hoppas att många kommer att stödja oss och gå med i gruppen för att ge sitt stöd, eller för att bjuda in personer du tror behöver stöd och vill lära sig mer!

HÄR kan du klicka om du vill komma till organisationens Facebooksida!

bloglovin

30 år med Gambia i mitt hjärta

Idag. Precis idag, den 17 mars 2016, är det precis 30 år sedan jag gjorde något som kom att få en väldigt stark betydelse i mitt liv. Jag var ganska nyss fyllda 15 år och jag reste tillsammans med min mamma till Gambia i Västafrika. Det var den 17 mars 1986. Statsminister Olof Palme hade nyss blivit mördad och jag minns att när jag reste från den lilla orten i Mellansverige, Söråker för att resa till Gambia så var mordet på vår statsminister i färskt minne.

Binta 3 år, Bakau, 1992

Binta 3 år, Bakau, 1992

Jag hade ingen aning om vad som väntade mig på vår resa, bara att jag tyckte det skulle bli spännande. Men datumet, den 17 mars 1986 har för alltid präntat sig in i mitt minne.

Jag vet inte hur mycket en resa kan förändra en 15-årings liv, men jag vet att den här resan gjorde det. Jag fick en ny syn på livet på många sätt och resan blev den första av flera och sedan den dagen för precis 30 år sedan så har landet Gambia och människor med ursprung från landet kommit att betyda enormt mycket för mig! Kanske var de positiva intrycken extra starka då jag hade gått igenom en riktigt svår period i mitt liv och denna resa liksom förlöste vissa händelser för mig? Ett annat perspektiv i min enorma sorg?

Kanske var det den känsla av samhörighet från min egen uppfostran och mina egna rötter som gjorde att banden blev så starka? Gästfriheten, enkelheten, livsglädjen, att alla räknas, alla inkluderas. Det är den känsla jag har för Gambia generellt och det är den känsla jag uppfostrats i.

Jag kan inte svara på exakt vad det var, jag vet bara att det nog var den enskilt viktigaste händelsen i mitt liv, förutom mina fyra barns födelser. Den här resan har kommit att påverka hela mitt liv efter den där dagen för 30 år sedan! På både gott och ont, men allra mest på gott.

Några av de vänner vi mötte i mars 1986 räknar jag fortfarande till några av familjens och mina allra närmsta vänner. Många är döda. Jag träffade faktiskt min första make (jag har varit gift 2 gånger) på den resan, även om vi blev tillsammans och gifte oss först många år senare, när han bodde i Norge. (Vila i Frid!)

Det finns så många röda trådar som går genom livet och många av dessa röda trådar som skapades där och då är fortfarande en stor och viktig del i mitt liv.

Jag minns att vi vägrade att åka hem när det var dags. Jag minns att mamma sa att det inte fanns tillräckligt med pengar kvar för att stanna, men när ägaren av hotellet vi bodde på ville byta biljett med oss för att resa hem tidigare och sa att vi fick bo kvar gratis på hotellet, så tvekade vi inte en sekund. Vi bytte och levde snålt den tid vi var kvar. När vi ändå var tvungna att resa hem så grät vi hela vägen hem. Jag minns att jag somnade utmattad av gråt på flygplanet efter flera timmar.

Det var den första resan. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna, men så mycket kan jag säga att Gambia och dess befolkning har fortsatt berika mitt liv på ett sätt som gör mig oerhört tacksam!! Inte minst genom mina nära relationer till folk i Sverige med gambiskt ursprung och som fortsatt fylla mig med kunskap om det här landet, religionen och kulturen. Ni vet vilka ni är: TACK!!

Jag känner tacksamhet för att jag fått så mycket kunskap, jag inte skulle ha fått annars. Jag känner tacksamhet för att jag inte bara bjudits in att se kulturen på håll, utan även bjudits in att vara en del av den. Jag känner tacksamhet för att jag fått känna den tillhörighet som jag känt och fortfarande känner. Jag känner tacksamhet för att jag fått perspektiv på min tillvaro på ett sätt jag inte hade fått utan de fina gemensamma minnen jag har med många från den gambiska gemenskapen. Ledorden är ödmjukhet, tacksamhet, kvinnor och öppenhet. Jag återkommer alltid till kvinnorna.

Jag är helt övertygad att om du som kvinna vill komma nära en kultur, eller människor i en annan kultur, så ska du leva med kvinnorna.

Jag älskar verkligen vardagen i Gambia. Jag är väldigt ointresserad av fest och nattklubbar och det är sällan jag går på dem, men att sitta vid matlagningskärlen och skala lök, prata om livet, stå nedsjunken i tvättbaljor och tvätta kläder för hand. Gå till marknaden på morgonen för att planera dagens matlagning. Sitta med wonjo-juice eller baobabjuice och prata om livet och det som sker där och då. Att prata om förlossningshjälp och nyheter, det är det jag trivs mest med.

Med åren har jag, liksom många med mig, blivit mer bekväm och bor gärna på hotell när tillfälle ges, eller äter på restauranger, men i grund och botten är det fortfarande vardagslivet jag vill åt, det är där jag har min roll och det är där jag har min plats.

Jag tycker mycket om att resa, se nya platser och lära känna olika kulturer, men när jag landar i Gambia då har en del av mig ”kommit hem”. Jag vet att jag kommer möta människor jag älskar och som jag älskar tillbaka och jag vet att jag kommer känna mig hemtam och van vid det jag möter. Jag försöker alltid lära mig mer och ge något tillbaka, men framför allt blir jag lugn i sinnet och får ro.

30 år med ett land, ett folk, en utökad familj. Min tacksamhet känner inga gränser och jag älskar den person jag blir när mina fötter vidrör den röda, varma sanden och jag kan dra in doften av churay (myrra) i mina näsborrar och känna den välbekanta doften, ljuset, ljuden och allt det som omsluter mig. 30 år av genuin kärlek! Tack för den här tiden, jag hoppas den aldrig tar slut…

 

Lite bilder från några av våra resor, även om jag efter källarinbrott, trasiga kameror och annat, inte har bilder från alla resor, så är det här en liten del i alla fall. ♥

Detta bildspel kräver JavaScript.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

The Back Way

Jag känner att jag, liksom många andra, är starkt påverkad av saker som händer omkring mig i omvärlden just nu. Båtkatastroferna i Italien med de många omkomna flyktingarna påverkar mig väldigt negativt, även om det förstås inte är jag som lider, utan de människor som far illa i sin flykt från ett obarmhärtigt liv.

Foto: Fatou Touray

Foto: Fatou Touray

Även om jag har många idéer på hur man skulle kunna komma till rätta med problemen, så inser jag också att det inte är någon lättsam situation som kan lösas i ett ögonblick. Samtidigt är jag inte förvånad. Redan när vi gick med i EU tänkte jag ofta på att all handel och annat mellan europeiska länder skulle underlättas av EU-medlemskap, samtidigt som jag såg tydligt hur murar byggdes upp mot den övriga världen, som var utomeuropeisk. På samma sätt har vi byggt barriärer i form av ökade visumkrav, minskade möjligheter att kunna få besök av anhöriga från utomeuropeiska länder.

Idag talar många om ”fort Europa” och ja, jag måste verkligen hålla med där!! Vi har stängt in oss och stängt dörren och de som har möjlighet att komma måste göra det genom att ta ”the back way” eller ”kind of back way”. Vilket i sin tur medför att man riskerar sina liv för att komma in i ”fort Europa”. Jag känner att det går emot allt jag vill och allt jag tror på. Den politik som förs är inhuman och grym, den är egocentrisk och människofientlig.

I Gambia (liksom säkert i många andra länder) är det här ett ständigt levande samtalsämne. På många av stränderna pekade vänner ut båtar som höll på att packas just för att de skulle åka över havet ”the back way”. Det blir liksom extra sorgligt och påtagligt när det kommer så nära. Flera bekanta pratade om just ”the back way”. Att de kände folk som planerade ta den vägen, i brist på andra vägar. Några pratade också om ”kind of back way”. Jag frågade vad det innebar och det innebar att ta sig in i ”fort Europa” genom att använda säkrare vägar såsom flyg, men att man till exempel skulle resa med lånade dokument. Det innebär andra risker än sitt eget liv, men fortfarande handlar det om stora risktaganden. Såsom man gör när man är i det närmaste desperat över sin egen livssituation.

Jag hör många som vill lägga skulden på de människosmugglare som tjänar pengar på dessa båtresor och visst har de skuld. I vissa fall lite mer och i andra fall lite mindre. Alla dess personer riskerar ju även saker själv. Ibland långa fängelsestraff, ibland sina egna liv, särskilt vid de tillfällen när de själva finns med på båtarna. Det känns som det finns rätt mycket desperation, sorg och livsöden bland dessa människor också, även om de självklart inte är utan skuld.

Men mest av allt är skulden Europas i mina ögon. De murar vi tillsammans med våra politiker och EU har byggt. Sten för sten, taggtråd för taggtråd. Inte en enda människa skulle riskera sina liv i svindyra och livsfarliga båtrutter, om de i stället hade möjlighet att med flyg ta sig till ett europeiskt land för att helt lagligt och rättsligt kunna söka asyl, till ett mycket billigare pris och genom att slippa riskera sina liv på sin flyktväg. Det är det som det kokar ner till i slutet av dagen.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Filmen 12 Years a Slave

books

Jag var nyligen på bio och såg den nya filmen 12 years a slave. Det var 2014 års första bio för mig, men den slog det mesta!! Filmen var helt underbar och jag älskade den verkligen!! Samtidigt är det en film som väcker så enormt mycket och framför allt starka känslor!! Den handlar om slaveriet och liksom en föregångare Rötter och senare även Amistad som var filmer av hög rang inom denna kategori så hade den mycket att leva upp till, men det tycker jag absolut att den gjorde! För mig höll den samma höga klass som Rötter, fast denna då är i modernare tappning, förstås, Rötter börjar ju få några år på nacken, men som historiskt dokument är de båda filmerna av mycket hög klass. Även Amistad väckte många känslor, men jag ska erkänna att den aldrig riktigt tog sig in under huden på mig, som dessa två andra filmer gjort!! Möjligen sitter Rötter djupare i mitt hjärta då den var så lång, detaljrik och hade många dimensioner genom flera generationer, än 12 years a slave, som utspelar sig under en kortare tidsperiod.

Den här filmen vill jag verkligen rekommendera och för er som vill läsa en fullständig recension är mitt tips att läsa Kiqi´s på thegambia.nu Den kan du läsa HÄR! Filmen är historisk, sanningsbaserad och oerhört smärtsam och gripande! Missa den inte!

Jag sätter med lätthet en femma i betyg, av fem möjliga!!

africasmallafricasmallafricasmallafricasmallafricasmall

bloglovin

Det var inte tack vare Moderaterna i alla fall…

283684_10151721194916844_575082104_n

Nelson Mandela under sitt Sverigebesök efter hans frisläppande, i Uppsala Domkyrka

Ingen har säkert kunna undgå att höra att Nelson Mandela gick bort igår kväll. När jag söker på ”Mandela” i min blogg så finner jag fler än 20 poster och det är ju inte så konstigt med tanke på att han alltid har varit en av mina allra största idoler och förebild. Han har varit orsaken till ett av mitt livs mest minnesvärda och största ögonblick som jag tidigare har skrivit om här: Mitt livs största ögonblick

Det finns inte ord nog för att beskriva den enorma förlust världen gjorde igår. Jag kan bara hoppas att vi lärt oss av historien, lärt oss av Nelson Mandelas kamp och framför allt att vi har styrka, mod och kärlek nog för att sprida hans anda och kamp vidare till nästa generation.

fatou under nelson mandelas sverigebesök

Jag under Nelson Mandelas Sverigebesök

clown

Moderaternas partiledare och tillika vår nuvarande stadsminister Fredrik Reinfeldt i passande näsa…

Det gör mig upprörd över att Sydafrikas historia inte lärs ut i skolorna idag! Det gjorde mig oerhört upprörd att höra Reinfelds tal i morse om Nelson Mandela´s död. Inte ett ord om att han beklagar att Moderaterna var emot sanktionerna mot Sydafrika under apartheid-tiden:

”Moderata samlingspartiet är en av de få organisationer som i princip helt motsätter sig alla former av stöd till Mandela och ANC.”

Beatrice Ask gjorde tydliga uttalanden om var hon stod:

”Beatrice Ask var ordförande i Moderata Ungdomsförbundet 1984–1988, under den tid då det rasistiska apartheidsystemet i Sydafrika väckte som mest avsky i världen.
Moderaterna var hela tiden, som enda riksdagsparti, emot sanktionsbesluten mot Sydafrika, från första beslutet 1979 över sanktionsskärpningen 1985 och vidare.
Beatrice Ask satt i partistyrelsen 1979–1988 där partiets politik lades fast.”

1979: ”Efter riksdagsbeslut införs handelssanktioner mot Sydafrika. Moderata samlingspartiet röstar emot sanktionerna.”

1985: Adelsohn:– Nej, jag ångrar ingenting. En neger är en neger och en svensk är en svensk. Det var i samband med ett besök vid Persberg gruva utanför Filipstad i måndags som Adelsohn gjorde sina uttalanden om negrerna – utalanden som sedan angripits. – Om vi bojkottar varor från Sydafrika blir ju dom stackars negrerna där nere arbetslösa.

Efter att på tisdagen ha tagit del av debatten och sett rubriker som ”Adelsohn i Blåsväder” säger moderatledaren: – Jag står självfallet för vad jag sagt. Jag nämner alltid saker och ting vid deras rätta namn. Och att negrerna blir arbetslösa om vi bojkottar deras varor är ett faktum. TT 850813

(2005) Läs mer: Nyamko Sabuni (fp): Ordet syftar på en lägre stående människahttp://www.aftonbladet.se/debatt/article10654572.ab

Carl Bildt tar Adelsohns uttalande i försvar: 

”Nuvarande utrikesminister Carl Bildt försvarar Adelsohns uttalande inför 500 gymnasister i Handens gymnasium söder om Stockholm.

”… Men hur kan Ulf Adelsohn säga att en svensk är en svensk och en neger är en neger, är inte det en sorts rasism? frågade en av gymnasisterna.

– Nja, det är ju helt riktigt som Adelsohn sagt, man kan ju också säga att en svensk är en svensk och en jude är en jude, svarade en något irriterad Bildt.

Carl Bildt tillade på onsdagskvällen att det finns ingen motsättning i detta. – Det finns judar som är svenskar liksom negrer som är svenskar och de har gett värdefulla bidrag till det svenska samhället.” TT 1985-09-04 13:17″

Carl Bildt inte bara motsätter sig en handelsbojkott, han försöker även häva alla sanktioner mot Sydafrika, tillsammans med Margaretha af Ugglas, i en egen motion:

”Efter att FN:s säkerhetsråd tidigare under våren förkastat förslaget om skärpta sanktioner mot Sydafrika debatteras det i riksdagen om att Sverige trotts detta skall införa en fullständig handelsbojkott mot Sydafrika. Danmark och Norge hade redan förklarat sin avsikt att införa bojkott.

Moderata samlingspartiet röstar emot förslaget. Moderaterna försöker i stället att upphäva alla sanktioner mot Sydafrika i en egen motion till riksdagen. Förste undertecknare för deras motion var nuvarande utrikesminister Carl Bildt, på andra plats stod utrikesministern i Bildts egen regering 1991-1994 Margaretha af Ugglas.

Den 12 mars 1987 beslutar Sverige om att införa en fullständig handelsbojkott mot Sydafrika och Namibia. Beslutet träder i laga kraft den 1 juli 1987.”

Under det tal som Nelson Mandela höll  Globen i Stockholm strax efter sitt frisläppande 1990 och som är samma tillfälle som jag var med på uttalade sig Mandela själv om det stöd han fått under den långa svåra tiden:

”Sveriges långa, uthålliga och kompromisslösa stöd till ANC, inte minst manifesterat av Olof Palme på sin tid. Men också att Sverige gav stöd och skydd åt många ANC-ledare.
Mandela håller tal i Globen och vänder sig till hela svenska folket med följande uppskattande ord: ”Idag är det många som vill vara våra vänner. Det gläder oss. Men vi glömmer aldrig dem som gav oss sitt stöd när vi hade det svårt.”


Vi kan väl i alla fall enas om att Moderaterna inte medverkade till Frigivandet av Nelson Mandela eller den seger ANC fick i och med att de kunde delta i det första fria valet som genomförts i Sydafrika och som ledde dem till en självklar seger!! 

När det gäller de ”nya moderaterna” som de gärna kallar sig för, så känner jag bara att det är en ny yta, men historisk sätt så har de alltid rört sig i farligt nära uppfattningar som de vi idag kan se från Sverigedemokraternas sida.

Vila i Frid, Nelson, du gjorde faktiskt hela vår jord till en bättre och rättvisare värld att leva i! 

Läs gärna min och Kiqi´s artiklar idag på thegambia.nu om Nelson Mandelas liv och död:

Nelson Mandelas liv 1918-2013

Vila i Frid, Nelson Mandela

Läs gärna även om Kiqi´s besök på Robben Island i hennes privata blogg:

R I P du store fighter Mr Nelson ”Madiba” Mandela

Jag har tidigare skrivit om historien bakom Sydafrikas apartheidsystem i en serie här på min blogg, läs gärna den:

Tillägg: Åsa Linderborg skriver idag en väldigt bra artikel i detta ämne: Inga moderater på Mandelas begravning 

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Binta representerar Gambia i Miss Africa Crown International

binta africa crownI lördags gick Miss Africa Crown International´s presentation Party av stapeln på Scandic Hotell. Binta var en av deltagarna i tävlingen och presentationen gick väldigt bra! Hon vinglade inte på klackarna, snubblade inte, stakade sig inte vid presentationen och var vacker som en liten prinsessa. Det var förstås de andra tjejerna också, men min tjej var förstås bäst (precis som de andra tjejernas mammor säkert anser att just deras lilla prinsessa var allra bäst!) 😉

Detta bildspel kräver JavaScript.

Många fler bilder och även mer info om lördagskvällen och själva tävlingen kan du finna HÄR!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Africa Crown

bintablackout2012Binta, min äldsta dotter som jag ofta skriver om i samband med hennes dansgrupp Blackout, är nu med och reppar Gambia i Africa Crown, som en av de tävlande i år, 2013. Kolla HÄR!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Du missar väl inte?

poster-SWEDENwebbNu på torsdag är det premiär på filmen The Hand of Fate, en gambisk film:

”The Hand of Fate är en spelfilm som behandlar den viktiga frågan om tvångsäktenskap bland unga kvinnor i Gambia. Filmen visas på Mångkulturellt Centrum i Fittja den 30:e maj kl. 18:00, biljettpris 150:- Mer info finner du HÄR!”

En trailer från filmen:

 MISSA DEN INTE!!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Mitt livs största ögonblick

CIMG0191När jag 2009 vann Stora Bloggpriset och var på bloggalan på Nalen, så hamnade jag vid ett tillfälle nära Niklas Strömstedt. Han stod och småpratade med sitt sällskap och så tittade han mot mig och sa till sin vän något i stil med: ”Men vad roligt för henne, det måste vara det största som hänt henne!”

Han menade säkert inget illa och han sa det säkert som en uppmuntran, men sanningen är att jag retade mig på det och de gånger jag kommer att tänka på den där händelsen så retar det mig att jag inte sa något då.

tavlanashxDet var jätteroligt och verkligen helt otippat att vinna det där priset, det sticker jag inte under stolen med. Det är till och med så att det var en stor händelse i mitt liv, men det är väldigt många händelser som toppat det ögonblicket, trots allt.

Att säga så till en kvinna som fött fyra barn, varit gift två gånger, levt nästan 10 år med sitt livs stora kärlek, har ett barn som var så svårt sjuk att jag trodde jag förlorat henne, när hon kom tillbaka till livet, med ett annat barn som vunnit tre SM-guld i lika många dansstilar, med hittills två barn som tagit studenten, som levt ett liv fyllt av svårigheter, men ändå med en väldig massa lycka och glädje, ja att tro att vinsten av Stora Bloggpriset skulle vara mitt livs största händelse kan jag inte ta annat än som en förolämpning.

nelson mandela 5Idag fann jag ett klipp i SVT´s Öppna Arkiv, som de nyligen har öppnat och där fanns faktiskt ett klipp där jag skymtar ibland och just den dagen var en av två dagar den veckan som är en av mitt livs största händelser någonsin! Klippet är från 1990 och Nelson Mandela besökte Sverige som första land utanför Afrika efter sin frigivning och jag hade äran att i kör sjunga för honom både i Uppsala Domkyrka och senare den veckan i Globen (det klippet tycks inte vara uppe ännu… )

Lamin JawlaMin dåvarande make i rosa tröja

Inte bara jag är med, utan även en av mina allra närmsta vänner och min dåvarande man, som tyvärr inte finns hos oss längre. (Vila i Frid, Lamin!)

jag och tJag längst till vänster, 19 år och min vän i mitten

HÄR har jag tidigare skrivit om just den här dagen och sången vi avslutar hela programmet med. Det kallar jag ett stort ögonblick! Ni vet ett sånt man aldrig glömmer!! jag och t 1990Jag till vänster för 23 år sedan

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Förlusten av en betydelsefull artist och människa

maudo sey 2I onsdags (17/4-2013) miste världen en gambisk-svensk sångare och musiker som har betytt mycket som inspirationskälla och underhållare under många år för väldigt många musiker och fans. Jag har skrivit en artikel om honom i Thegambia.nu som du kan läsa HÄR!

Ibland är det först när någon går bort som man inser vidden av den storhet personen haft och den inverkan på många människor som personen haft. Säga vad man vill om Maudo Sey (Mawdo Sey), men han har verkligen berört många…

Vissa människor lämnar helt enkelt tydligare och större avtryck efter sig än andra.

Vila i Frid Mao!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,