Största ångesten när man har barn…

Jag läste ju kåserier på Radio Uppland under tre års tid. Jag trodde alla de kåserierna var borta, då jag sökte ett av dem för nåt år sen. Idag upptäckte jag av en ren tillfällighet att några i alla fall tycks ligga kvar. Jag lyssnade igenom tre stycken och det ena var kanske inte någon höjdare, mest för att debatten i den frågan har utvecklats och även mina åsikter. 

De nu hemmaboende barnen Mabou, Binta och Isatou

De nu hemmaboende barnen Mabou, Binta och Isatou

Men det andra kåseriet var liksom lite spännande att lyssna på. Det handlade om mina två äldsta döttrars utflytt från hemmet och sedan tillbaka igen… Det hade kunnat vara riktigt underhållande om det inte varit för att situationen ser typ likadan ut fortfarande… hahahaha… Tre av fyra barn bor hemma än eller hemma igen och den här gången är vi extremt mycket mer trångbodda än vi var då, eftersom vi då bodde i ett radhus och nu bor i en liten, liten lägenhet. Jag fattar inte ens att jag tyckte vi var trångbodda då… Men det är BARA en tillfällig lösning. Även denna gång… 😉 Även om det är bra mycket lugnare idag än det var då.

Nåja, om du vill lyssna på kåseriet, så kan du göra det HÄR!

Binta på Jamaica

Binta på Jamaica

Det tredje kåseriet väckte så enormt mycket minnen om skräck, humor, kärlek och rädsla som förälder. Det handlar om när min äldsta dotter Binta åkte till Jamaica som 21-åring. Något jag verkligen hade uppmuntrat och föreslagit för henne och hennes kompis. När hon så väl reste var det inte fullt lika roligt och när jag fick det där samtalet mitt i natten… ja, då måste jag säga att jag ångrade mig så mycket att jag kunnat slå mig själv av ilska och frustration. Alla känslor och tankar en mamma kan ha gick igenom mig den natten och jag minns att jag skulle upp och jobba nästa dag. Efter det där samtalet var det dock omöjligt att somna om, jag hade den allra värsta ångesten, så det var en mycket trött Fatou som gick till jobbet nästa dag…

Det kåseriet kan du lyssna på HÄR!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Att vinna eller försvinna

För snart 1 ½ år sedan skrev jag om det här med att hälften av mina barn (alltså två av dem, den äldsta och den yngsta) är sådana tävlingsmänniskor. Jag skrev om att de verkligen är vinnarskallar, kämpar och satsar allt för att vinna och när de inte gör det så… ja, låt oss säga att de inte är så nöjda… 

Den fina buckla som Mabou tillsammans med sitt lag kammade hem vid senaste cupen de deltog i.

Den fina buckla som Mabou tillsammans med sitt lag kammade hem vid senaste cupen de deltog i.

Själv är jag inte alls särskilt tävlingsinriktad och jag kan verkligen känna beundran över att dessa av mina barn verkligen är beredda att kämpa för sina vinster. Jag förstår det bara inte riktigt. Jag är säker på att det inte är jag som drivit på dem, eftersom Binta till och med kritiserat mig för att jag inte pushade mer. Självklart är jag som mamma jättestolt över deras bedrifter. Bintas vinster i Dancehall Queen och Mabous bidrag i basketlaget och alla deras vinster. Det är verkligen jätteroligt. Men det har ju inget med kärleken att göra. Min kärlek för de andra två av barnen, de som inte är tävlingsinriktade är ju inte mindre på något sätt.

Bintas pokal när hon vann Europas Dancehall Queen

Bintas pokal när hon vann Europas Dancehall Queen

Detsamma gäller ju när Binta eller Mabou tävlar och INTE vinner. Det är ju inte så att kärleken blir mindre för dem då, eller större när de vinner. Kärleken är ju densamma. Stolt blir jag som sagt, men det är en helt annan sak. Jag blir också jättestolt som mamma när det går bra för Jai på jobbet, eller när hon gjort någon bedrift som hon kämpat med, eller när Isatou gjort något som hon krigat för och lyckats med det.

Ändå funderar jag ibland på hur det kommer sig att en person som saknar dessa tävlingsinstinkter som mig kunnat få inte ett, utan två barn som är så inriktade tävlingsmänniskor? Kan det vara så att just det att jag INTE pushat på, som gör att de liksom gett sig sjutton på att klara det de vill för att visa att de kan? Ja, jag vet inte själv, men lite märkligt kan jag allt tycka att det är. Men inte desto mindre lustigt.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Vardagen i mitt liv och alla mina hjärtan

Jag har min lediga vecka och det är skönt. Sjukdomar har härjat en del här hemma och det är förstås mindre kul, men jag har ändå hunnit med mycket både nytta och nöje. Jag har hunnit följa många debatter, något jag verkligen uppskattar när jag hinner med.

Jainaba 2013Några höjdpunkter har jag också hunnit ha. Jai (min mellandotter på 22 år) kom på besök och jag passade på att bjuda henne på en trerätters middag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Fy vad man hinner sakna varandra när man bor i olika städer och hinner ses så sällan…!!

Sedan hade Mabou beställt basketskor nyligen och till slut, när han tjatat, väntat, längtat och drömt om sina skor så kom de då till slut:

mabou basket

 

mabous new basket shoes

Tydligen ska det också vara doftbollar i skorna nu för tiden. Ja, det kanske inte är en så dålig idé när det gäller träningsskor i alla fall? Fast jag tyckte nog doftbollarna luktade mest tandkräm… doftbollar

Jag känner i alla fall en 11-årig kille som är GRYMT nöjd med nya basketskorna!!

Sedan är ju Queen Latisha här från Jamaica, på sin europaturné och i dag ska hon hålla workshop här i Sverige, så hon och Binta hann förbi en stund och käkade lite mat, innan de skulle iväg på ännu en dansträning…

DSC_4266

DSC_2513

Isa (20) har jag inte sett till så mycket. Hon har varit en del i Uppsala och så har hon jobbat en del, men jag måste ändå lägga till här, nu när jag nämnt alla mina andra barn i ett och samma inlägg för en gångs skull, att hon är en helt fantastisk tjej! Hon utvecklas till en ung kvinna och även om jag nu är mamma och partisk så måste jag ändå säga att om jag var en ung person i 20-årsåldern och ville ha en omtänksam, trofast och kärleksfull vän, så skulle jag genast välja Isa. Så är det bara.

Jag kan sammanfatta detta inlägg med att jag känner en enormt tacksamhet. Jag är tacksam för mina barn, tacksam för att de har sina egna liv, tacksam för att de finns och tacksam för att de är så härliga människor med helt olika personligheter. I´m truly blessed!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

A Queen enter Stockholm, don´t miss her workshop!

queen lateshaQueen Latesha är på Europaturné just nu och är i Sverige för tillfället. I morgon, fredag 15/11 håller hon en workshop som du kan läsa mer om HÄR!

Queen Latesha har vunnit international Dancehall Queen-tävlingen på Jamaica 2004 och Latesha har även vunnit priset Achievers Award för Bästa kvinnliga Dancer 2011. Mer om Queen Latesha kan du läsa HÄR!

Queen Latsha har tidigare bland annat uppträtt i Jamaikansk TV tillsammans med Vendela och Binta i Blackout:

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Hela Bintas insats i tävlingen

1384015_10201782114008417_138502729_nSom jag redan skrivit om, så vann Binta Europes Official DancehallQueen 2013/14 i fredags natt. Sedan dess har allt snurrat på… Nu är min lilla drottning, med enorm kapacitet hemma igen och vilar ut efter allt firande och festande.

Här är mer uppdateringar för er som vill veta mer om tävlingen:

DanceJA (Dancehallens största webbtidning) har skrivit om vinnaren och tävlingen HÄR!

Massor av bilder från arrangörerna kan ni se HÄR!

vinnarpokalen

Ett sammanklipp på Binta´s alla ronder som tog henne till segern + domarnas poängsättning i varje rond kan ni se här:

Utslagningsronden mellan Binta och Ula Affro, Polen, som kom tvåa kan du se här:

Och kröningen här:

Binta Blackout Europes Official DancehallQueen 2013 1

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Binta vann EM i Dancehallqueen i Österrike i natt

1393685_10151916241666480_1900607610_nI natt vann min äldsta dotter Binta EM i Europas DancehallQueen 2013. Vendela var förstås med och firade segern, men fram till dess så hade hon liveuppdatering direkt från Österrike, där tävlingen gick av stapeln, så att vi som inte kunde vara på plats fick följa hela tävlingen genom uppdateringar, bilder och videoklipp. Ibland är det lätt att älska internet. Dock hade hon ”humorn” att meddela oss att Binta åkte ut i andra ronden, vilket alltså visade sig vara påhitt. Men hon blev snabbt förlåten när hon fortsatte sina uppdateringar till oss som inte var med och mest förlåten blev hon när hon meddelade oss att Binta vunnit!

Att Binta vann hela EM:et är förstås glädjande för mig som mamma också. Jag kan liksom stå där i skuggan av hennes vinst och bara njuta av hennes glädje, sola mig i glansen av att få vara hennes mamma. Det var ett bra tag sedan Binta tävlade själv på någon scen. Nu för tiden tävlat hon oftast med hela dansgruppen, eller stöttar sina elever i sin dans och på deras tävlingar, men i natt ställde hon sig alltså åter ensam på en scen för att tävla och det var inte vilken tävling som helst heller, det var EM rakt av!

Jag kan inte minnas att jag varit så här nervös tidigare för någon tävling. Jag hade svårt att koncentrera mig och fick en massa konstiga tankar om att hon skulle skada sig eller att hon skulle glömma äta och sova inför tävlingen och helt enkelt tuppa av där på scenen. Ja, jag inser att det var alla mammakänslorna på en och samma gång. Det var på vippen att jag bad henne hoppa av, men jag tänkte att hon måste förstås ta sina egna beslut och göra det hon tycker är rätt för henne. Hon ska ju inte hoppa av en tävling för att jag blir nervös. Hahaha…

Sen drömde jag då att hon kom 2:a och jag blev jätteglad när jag vaknade, för jag trodde verkligen att hon kommit 2:a och tyckte det var en fantastisk placering. Men när jag varit vaken en 15-20 minuter så insåg jag att jag ju inte kollat hur det gått så det där med 2:a kanske bara var en dröm? Och det var det, men när jag sedan insåg att hon vunnit så blev jag så himla glad! Stolt över att min dotter vunnit EM, men också glad för hennes skull, för jag tror den här vinsten betyder mycket för hennes skull. Men också så himla glad för att det här på något vis blir ett ”kvitto” på att man inte kämpat i onödan, på att man gör något som uppskattas andra som är kunniga inom samma område.

Att hon alltid varit en stark tjej som gått sin egen väg, var kanske inget jag uppskattade så mycket alla gånger under småbarnsåren. Att ha en åttamånaders bäbis som gick utan stöd och tog de vägval hon själv ville var inte alltid någon höjdare, men jag är helt säker på att det är några av dessa egenskaper och självklart hennes stora talang som tagit henne så långt i karriären som hon kommit.

Min kärlek till mina barn och stolthet över dem är inte byggd på deras prestationer, men självklart blir jag som mamma helt vansinnigt glad när de lyckas med något de länge kämpat för och särskilt när man vet att vägen dit varit både svår och mödosam!

Jag kan inte räkna hur många tårar jag hittills fällt idag av äkta glädje och stolthet! GRATTIS min fina, duktiga, smarta och underbara unge!! Och tack fina Vendela för att du var där och stöttade min fina unge och är kärleksfull nog att glädjas åt hennes framgång, även när du själv inte står på scenen! Det är också stort!! Ni är båda vinnare men det vet ni ju redan! 🙂 

Fantastiskt också att se hur de övriga i Blackout och alla elever i Blackout Family fanns med i bakgrunden här i Sverige och hejjade på och stormade av glädje över vinsten!!

Vinnarklippet:

Vendelas videouppdateringar från i natt (vet dock inte i vilken ordning):

Klipp 1

Klipp 2

Klipp 3

Klipp 4

Vill du läsa mer om Binta´s och Blackout´s karriär kan du göra det HÄR

bintaovendi2012

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Missa inte dokumentären om Linda Pira

linda-pira-stor-Under en tid har SVT sänt sex korta avsnitt om den kvinnliga hiphop-kometen Linda Pira. Linda Pira blev ett namn på allas läppar inom hiphopen efter att ha gjort en video med artisten Stor; Rom & Kush för snart ett år sedan, där även min dotter Binta och hennes grupp Blackout är med i videon som dansare.

Videon tog hela hiphopvärlden med storm och efter den blev Linda Pira ett namn att inte bara räkna med utan ett av hiphopens absoluta toppnamn!! Hon var även nominerad på Kingsizegalan och har synts på alla möjliga ställen under det gångna året. Om i frågar mig så är hon en riktigt tung artist som jag hoppas och tror ska gå mycket långt. Den större delen av hennes korta men kometsnabba karriär så har hon varit gravid med tvillingar och för några månader sedan så födde hon två härliga små killar.

Senare har hon också gjort ännu en video: Bang Bang/Bäng Bäng. Även där var Binta och Blackout Family delaktiga i videon som dansare och även denna video har blivit väl mottagen av en entusiastisk publik:

Men nu har alltså en dokumentär på sex korta delar om Linda Pira gjorts och i flera av delarna är Blackout med, och alla delarna kan du ett tag till se i länkarna nedan (direktlänkar till klippen). Se den!! 

Linda Pira som du inte visste om, Del 1

Linda Pira som du inte visste om, Del 2

Linda Pira som du inte visste om, Del 3

Linda Pira som du inte visste om, Del 4

Linda Pira som du inte visste om, Del 5

Linda Pira som du inte visste om, Del 6

Nyhet: Redline om nya samarbetet

Tidigare om Linda Pira:

Ny video släpptes idag: Stor, Linda Pira och Blackout

Blackout öppnade Kingsizegalan

Blackout på Gröna Lund ikväll

Linda Pira och Blackout Family

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Linda Pira och Blackout Family

Blackout family har nyligen spelat in en video med Linda Pira som precis har släppts. Så här ser den ut:

…och så här såg det ut bakom kulisserna:

Mer i Kingsize:

HÄR och HÄR!

Mer om Linda Pira HÄR!

Mer om Blackout HÄR!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,