Jag måste få vara en medmänniska och jag måste få fortsätta skapa

Jag är så glad att det går bra för mitt företag och att jag hela tiden känner utveckling och en nära relation till så många av mina kunder. Jag har verkligen gjort det till ”min grej” att försöka fånga det där lilla extra när en kund frågar eller ber om nåt som är lite utöver det vanliga. 

Jag vill att mina kunder ska känna att jag med glädje lägger ned tid och en verklig passion på mina produkter och jag försöker så långt det är möjligt att möta mina kunders olika förfrågningar och behov. Inte i första hand mina egna intressen. Jag tror man tjänar på det i längden.

Medmänsklighet. På något sätt är det genomgående i allt jag gör. Jag måste känna mig i kontakt med människan bakom allt. Jag vill aldrig se en människa som ett nummer, som bara ”en kund”, som ett personnummer, eller vad det nu kan vara. Jag vill se hela människan. Oavsett vilken kontakt vi får och varför. Även om det är en kort kontakt över kassan på ICA, eller en kort nickning i tunnelbanan på väg till jobbet. Jag vill se helheten. Jag vill känna att varje enskilt möte med en människa är så mycket mer. Det ryms en hel historia bakom varje medmänniska. En smärta. En glädje. En helhet. Ett liv.

Den första augusti kommer jag öppna mitt laboratorie och showroom för mina produkter, i Hökarängen. Jag ser otroligt mycket fram emot det. Dels att verkligen få yta att skapa mina produkter, men också för att förhoppningsvis få lättare kontakt med en del av mina kunder. Jag kommer inte satsa på en stor affärsverksamhet, utan huvudtänket är även fortsättningsvis webb-beställningar, men det känns viktigt att ha en plattform att kunna möta mina kunder och visa upp mina produkter som jag är stolt över, samt att kunna hålla event någon gång när det känns aktuellt.

Jag är en person som anser att jag är ganska politiskt medveten och framför allt politiskt intresserad. Jag anser att jag är en kvinna med drömmar och ambitioner och som ofta får saker gjorda. När jag väl bestämt mig. Jag uppslukas av saker och ting och jag älskar att engagera mig. Jag tror inte det var en tillfällighet att just jag vann Aftonbladets och Bloggportalens Stora Bloggpriset 2009, jag tror inte det var en tillfällighet att jag valde att leva själv i så många år innan jag träffade min make. Jag tror inte det är en tillfällighet att jag startade upp Afropé och drev den (tillsammans med min vän Kiqi) i så många år, utan något som helst vinstintresse. Inget jag gjort genom åren har drivits av ett vinstintresse, utan av helt andra skäl. Intresse och engagemang. Pengar har aldrig varit en drivkraft i sig för mig, men det har skapandet!! Det är det som är så fantastiskt med det skrivande ordet. Man skapar med så enkla medel och skapandet i sig kan få så stor betydelse för den som läser ens text.

Fatous Passion handlar också om skapande. Jag älskar att se hur mina produkter blir till. Det är bra att lagar och förordningar finns, men jag kan tycka det är lite synd att det krävs så mycket regler, registreringar och pengar för att ta fram en produkt som är säljbar, då jag helst skulle vilja skapa nya produkter hela tiden. Typ: ”Den här veckan har jag tagit fram dessa produkter.” Nej, jag vet! Det funkar inte så med det regelverk, de lagar och förordningar som finns när det gäller hår- och hudvård, men det skulle vara det optimala för mitt skapande. I stället får jag göra som jag gör. Ta fram produkter allt eftersom, one by one och så se till att det fortsätter vara grymma produkter som håller hög kvalitet och så fortsätta ställa höga krav på mig själv och mitt skapande.

Jag är så otroligt fascinerad av vad vi människor kan skapa. Jag vill göra gott. Det är en drivkraft i sig. Att kunna hjälpa till där det behövs. Att få skapa något som gör andra människor glada/ger dem kunskap/gör nytta för dem.

Om jag kommer sluta skapa en dag? Inte så länge min hjärna fungerar som den ska, eller så länge jag förmår. Nya idéer är till för att skapa nya saker. Jag är inte en bättre människa än någon annan och jag är inte en sämre människa. Jag är bara lite beroende av att få skapa och vara en medmänniska.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Den ofrivilliga företagaren

Nu har jag kommit igång med min verksamhet ”på riktigt”! Jag brukar skämtsamt kalla mig själv för ”Sveriges mest ofrivilliga företagare”.

Jag har nämligen lovat mig själv för ganska många år sedan att aldrig mer starta företag!! Organisationer och liknande är en sak, då jag verkligen gillar att engagera mig i saker och dessutom är en entreprenör på alla sätt och vis. Jag får idéer jag inte kan släppa och sen MÅSTE jag bara genomföra vissa av dem och jag brinner verkligen för att genomföra dem. Det är själva utmaningen för mig. Att se om eller att det går.

Specialtvålar

Så var det nu inte alls med Fatous Passion. Jag skulle helt enkelt beställa specialtvålar till min makes Resort i Gambia. Jag fann inte det jag sökte så i stället började jag leta fram tvålrecept. Sen hittade jag lite annat också, så jag tänkte att det såg så kul ut så jag började plugga på massa naturliga råvaror och sen skapa mina helt egna recept.

Det blev så galet bra!! Jag började direkt tänka att jag ville det skulle se proffsigt ut, så för varje grej jag gjorde försökte jag förbättra. Både innehåll, förpackningar, etiketter och annat. Jag älskar ju små detaljer så jag beställde även fina påsar med silkespapper, jag tror jag googlade i två veckor innan jag fann burkar i storlekar och former och material jag ville ha och som kostnadsmässigt skulle funka.

Sen började det bli lite mycket hudvård för min familj. Man kan trots allt inte använda obegränsat med vispade oljor till exempel och jag kunde helt enkelt inte sluta skapa…

Bintas Coco-Mango Oil med kokosolja

Så jag tänkte att jag kan ju lägga upp lite i sociala medier så släkt och vänner kunde beställa lite… och typ där nånstans så sa det bara booooom!! Det spreds snabbt utanför vänskapskretsen och då fattade jag att det här kommer bli nåt större. Något motvilligt, men ändå som en nödvändig fortsättning så registrerade jag företag och sen kom den svåra och dyra biten.

Isatous Whipped Shea Cream

Handen på hjärtat så hade jag nog inte ens börjat detta om jag insett hur dyrt och krångligt det är att få de tillstånd som krävs avseende att skapa egen hudvård. Jag är ju en entreprenör och inte någon som glatt tar itu med byråkrati. Jag tycker den är krånglig, svårbegriplig och märklig. Men många gånger blir jag tvungen att bita i det sura äpplet för att kunna göra det jag vill.

En hudvårdsprodukt kostar MYCKET att ta fram innan du ens kommer till inköpen att skapa produkten. Mycket.

Amies Whipped Soft Soap

Jag hade lovat mig själv att aldrig mer starta företag. Det är osäkert, inte särskilt tryggt, kostsamt och ett stort ansvar. Jag har alltid tjänat mer på låglönejobb än mina företag.

Samtidigt är det ju otroligt utvecklande och inspirerande att vara den som skapar något och det är där jag tror min personliga drivkraft ligger.

Just nu fortsätter jag jobba på mitt ”vanliga jobb” samtidigt som jag driver Fatous Passion. Det är minst sagt stressigt, men vansinnigt roligt. Just nu håller jag på utforma strategier för få det att gå ihop rent praktiskt. Beställningarna ökar, trycket ökar, jag behöver enklare system för att effektivisera och jag måste göra större volymer för att hinna med både skapande och försäljning. Där är jag nu. I process. Galet roligt!!

Jag, Binta och Jainaba, Bakau, 1992

Det fanns en tid i mitt liv när allt handlade om blöjbyten, sätta mat på bordet, hämta och lämna på dagis, föräldramöten, usel ekonomi och annat som kan ta kål på vilken ensamstående flerbarnsmamma som helst. Den tiden har passerat på gott och ont. Jag saknar mina barns knubbiga små händer runt min hals, jag saknar mina barns roliga uttalanden och allt som hör småbarnsåren till. Men nu står mina barn på egna ben och med endast ett minderårigt barn i hemmet och efter att ha varit småbarnsmamma sedan jag var 18 år, är det nu fantastiskt att kunna ägna mig åt saker som verkligen griper tag om hela mig med fullt engagemang.

Ett fantastiskt stöd från min man, mina barn och andra närstående underlättar så klart! Nu är det MIN tur, känner jag och den chansen tar jag, sen får vi se var denna resa tar mig…

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter