Förändringarnas tid

Allt nu för tiden tycks vara arbete. Inte mig emot. Just nu är jag grymt taggad på att jobba, jobba, jobba, så allt är som det ska vara. 

Jag har i och för sig mycket annat omkring mig just nu också och mycket tycks stå under förändring i mitt liv. Inte minst för att mitt enda kvarvarande minderåriga barn har flyttat till Södertälje och börjat basketgymnasium. Det är så märkligt att se honom med eget boende och i förrgår när jag senast var där på besök så såg han helt plötsligt så stor ut. Vilken märklig känsla. Man ser inte riktigt hur ens barn växer och mognar när man ser dem varje dag, men så snart man får dem på lite avstånd så blir det så uppenbart.

Min fina 16-åring

Ja, han håller på att gå från tonåring till en ung man. Vilken fröjd för en mammas ögon. Samtidigt kan jag inte låta bli att känna lite sorg också över att min fina kille inte längre behöver sin mamma på samma sätt som tidigare. Han blir allt mer självständig och det är förstås bra men också lite trist.

En annan stor förändring är ju min nya lokal i Hökarängen där jag har mitt lab och showroom. Jag lägger självklart ned väldigt mycket tid och kärlek där! Det är ett skönt andningshål i min tillvaro just nu!

Jimmie Åkesson, SDs partiledare. Foto: Fatou Darboe

Det är ju också mycket tankar runt det stundande valet. Jag är allvarligt oroad över SDs resultat i opinionsmätningarna, samtidigt som jag på riktigt verkligen inte kan begripa hur någon endaste person kan lägga sin värdefulla röst på ett parti som är så öppet rasistiskt, kvinnofientligt, homofobiskt, verklighetsfrånvänt och i största allmänhet oempatiskt!

Det skrämmer mig då den här normaliseringen är ett direkt hot mot min och mina nära anhörigas existens.

Glöm inte använda din värdefulla röst till något parti med sundare grundvärderingar än SD! 

Våra liv är värdefulla, men vi måste börja värna mer om varandra också!

Erbjudande vecka 35

Till sist men inte minst: Missa inte denna veckas galna erbjudande på Fatous Passion.

Samtliga av dessa hudvårdsprodukter får du med veckans erbjudande!! Då vi har ett samarbete med Melanique.se så kommer alla mina kunder som beställer för över 500 kr även få med en överraskning från Melanique Brand Collections

Veckans erbjudande innehåller följande:

1×Valfri vispad olja 200 ml
3×Valfria vispade oljor ‘a 75 ml
1×Amies Whipped Soft Soap 75 ml

Allt detta plus en överraskning från Melanique Brand Collections för totalt 550 kr.

(Erbjudandet gäller denna vecka, med reservation för om någon produkt tar slut. Ljusen på bilden ingår inte i erbjudandet!)

För att läsa mer om mina produkter, gå in på fatouspassion.com

Om du önskar bli återförsäljare av mina produkter, maila mig på fatouspassion@gmail.com för info.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

 

Invigningen är över och jag försöker landa lite

Jag har nu öppnat mitt lab & showroom i Hökarängen. Det är verkligen inspirerade och roligt och ger mig mer möjlighet till närmre kontakt med mina kunder. Det tycker jag är roligt! 

Fatou Darboe©

Jag hade invigning i fredags och det kom en hel del folk och lustigt nog hade jag lika många på lördagen, trots att det var helt tomt på onsdag och torsdag när jag ”tjuvöppnade” lite i förtid. Jag kommer ju att ha begränsade öppentider, då det inte är en affär i den bemärkelsen, utan en plats där jag kan tillverka mina produkter och där kunder kan hämta upp beställningar om man vill se, känna, dofta på produkterna innan man beställer. Det går också att boka tid med mig utöver de öppentider jag kommer att ha. Det kommer att passa mig ett tag framöver, då jag har ett annat heltidsjobb också och dessutom lång resväg till och från det jobbet. Till mitt nya, fina lab & showroom har jag däremot nära. Bara ca 10 minuters gångväg och det passar mig förstås utmärkt.

Mitt lilla fina skyltfönster
Fatou Darboe©

Jag hoppas det kommer folk förbi när jag har öppet, då jag redan är lite uppspelt över att få träffa lite kunder direkt. Det känns jättekul! Invigningen gick jättebra, förutom att jag inte hann fixa klart med lite godsaker jag tänkt bjuda på, men jag bjöd på hemgjord Baobabjuice och delade ut goodibags till alla som kom. Där fanns det även hemgjord hibiskusjuice, eller wonjo-juice som man kallar den i Gambia. Förutom det så fick alla lite vispade oljor, tvålar och rabattkuponger. Jag hade också gjort i ordning påsar med specialerbjudanden och de gick åt så vi fick ordna fler under tiden. Där blev det dock några kvar och även om jag hade tänkt att det erbjudandet endast skulle gälla under invigningen, så bestämde jag på lördagen att jag ska sälja dem tills de är slut, så de kunder som kom på lördagen fick också möjligheten att köpa dessa specialpåsar till ett särskilt förmånligt pris, vilket flera kunder var väldigt glada för.

Fatou Darboe©

Jag har haft otroligt mycket hjälp av min mamma de senaste veckorna och i sanningens namn vet jag inte hur jag skulle ha hunnit med allt utan henne. Jag har nog kört helt slut på henne, stackaren, så en stor eloge till henne!

Söndag skulle jag slappa, men mycket i mitt hem har fått stå tillbaka de senaste veckorna, så jag gjorde ett ryck och körde en storstädning, plus att jag gjorde en massa administrativt arbete som också behövde bli färdigt!

Jag har så mycket som pågår just nu i mitt inre, så många tankar och känslor som ligger utanpå, men jag tar en dag i taget och jag försöker stanna upp och andas mellan varven.

Fatou Darboe©

Idag, måndag kommer jag ha öppet i mitt showroom igen och jag har en del produkter som ska slutföras med märkningar, stämplingar, vispningar och lite annat. Det är inte långtråkiga dagar precis och jag säger som jag sagt så många gånger förr: 24 timmar per dygn är allt för lite. Särskilt som man ju behöver sova lite mellan varven också…

Nä, nu när jag skriver är klockan halv ett på natten och jag ska lägga ut mattorna på de nyskurade golven innan jag hoppar i säng. Det här inlägget kommer dock att publiceras på morgonen, så om du har vägarna förbi Hökarängen, är du välkommen mellan klockan 11.00-17.00 till Pepparvägen 9 A.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Ibland behöver man läsa de välkända orden

Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.

Låt dock aldrig min sinnesro bli så total att den släcker min indignation över det som är fel, vrångt och orätt. Att tårarna slutar rinna nerför mina kinder och vreden slocknar i mitt bröst.

Låt mig aldrig misströsta om möjligheten att nå en förändring bara för att det som är fel är lag och normalt, att det som är vrångt och orätt har historia. Och låt mig aldrig tvivla på förståndet bara för att jag är i minoritet. Varje ny tanke startar alltid hos en ensam.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Jag måste få vara en medmänniska och jag måste få fortsätta skapa

Jag är så glad att det går bra för mitt företag och att jag hela tiden känner utveckling och en nära relation till så många av mina kunder. Jag har verkligen gjort det till ”min grej” att försöka fånga det där lilla extra när en kund frågar eller ber om nåt som är lite utöver det vanliga. 

Jag vill att mina kunder ska känna att jag med glädje lägger ned tid och en verklig passion på mina produkter och jag försöker så långt det är möjligt att möta mina kunders olika förfrågningar och behov. Inte i första hand mina egna intressen. Jag tror man tjänar på det i längden.

Medmänsklighet. På något sätt är det genomgående i allt jag gör. Jag måste känna mig i kontakt med människan bakom allt. Jag vill aldrig se en människa som ett nummer, som bara ”en kund”, som ett personnummer, eller vad det nu kan vara. Jag vill se hela människan. Oavsett vilken kontakt vi får och varför. Även om det är en kort kontakt över kassan på ICA, eller en kort nickning i tunnelbanan på väg till jobbet. Jag vill se helheten. Jag vill känna att varje enskilt möte med en människa är så mycket mer. Det ryms en hel historia bakom varje medmänniska. En smärta. En glädje. En helhet. Ett liv.

Den första augusti kommer jag öppna mitt laboratorie och showroom för mina produkter, i Hökarängen. Jag ser otroligt mycket fram emot det. Dels att verkligen få yta att skapa mina produkter, men också för att förhoppningsvis få lättare kontakt med en del av mina kunder. Jag kommer inte satsa på en stor affärsverksamhet, utan huvudtänket är även fortsättningsvis webb-beställningar, men det känns viktigt att ha en plattform att kunna möta mina kunder och visa upp mina produkter som jag är stolt över, samt att kunna hålla event någon gång när det känns aktuellt.

Jag är en person som anser att jag är ganska politiskt medveten och framför allt politiskt intresserad. Jag anser att jag är en kvinna med drömmar och ambitioner och som ofta får saker gjorda. När jag väl bestämt mig. Jag uppslukas av saker och ting och jag älskar att engagera mig. Jag tror inte det var en tillfällighet att just jag vann Aftonbladets och Bloggportalens Stora Bloggpriset 2009, jag tror inte det var en tillfällighet att jag valde att leva själv i så många år innan jag träffade min make. Jag tror inte det är en tillfällighet att jag startade upp Afropé och drev den (tillsammans med min vän Kiqi) i så många år, utan något som helst vinstintresse. Inget jag gjort genom åren har drivits av ett vinstintresse, utan av helt andra skäl. Intresse och engagemang. Pengar har aldrig varit en drivkraft i sig för mig, men det har skapandet!! Det är det som är så fantastiskt med det skrivande ordet. Man skapar med så enkla medel och skapandet i sig kan få så stor betydelse för den som läser ens text.

Fatous Passion handlar också om skapande. Jag älskar att se hur mina produkter blir till. Det är bra att lagar och förordningar finns, men jag kan tycka det är lite synd att det krävs så mycket regler, registreringar och pengar för att ta fram en produkt som är säljbar, då jag helst skulle vilja skapa nya produkter hela tiden. Typ: ”Den här veckan har jag tagit fram dessa produkter.” Nej, jag vet! Det funkar inte så med det regelverk, de lagar och förordningar som finns när det gäller hår- och hudvård, men det skulle vara det optimala för mitt skapande. I stället får jag göra som jag gör. Ta fram produkter allt eftersom, one by one och så se till att det fortsätter vara grymma produkter som håller hög kvalitet och så fortsätta ställa höga krav på mig själv och mitt skapande.

Jag är så otroligt fascinerad av vad vi människor kan skapa. Jag vill göra gott. Det är en drivkraft i sig. Att kunna hjälpa till där det behövs. Att få skapa något som gör andra människor glada/ger dem kunskap/gör nytta för dem.

Om jag kommer sluta skapa en dag? Inte så länge min hjärna fungerar som den ska, eller så länge jag förmår. Nya idéer är till för att skapa nya saker. Jag är inte en bättre människa än någon annan och jag är inte en sämre människa. Jag är bara lite beroende av att få skapa och vara en medmänniska.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Sommaren

Det är sommar. Jag njuter så otroligt mycket av värmen i vårt land just nu. Nja, kanske inte precis just nu, eftersom jag blivit förkyld och med feber, men ja, till och med förkylning med feber är liiite lättare att ta när det är sommarvärme!!

Allt känns lättare. Att jobba, att driva företag, att hänga med familjen, att vara sjuk. Allt. Känns. Så. Mycket. Lättare. När. Det. Är. Sommar. Och. Varmt.

Jag tror mitt budskap har gått fram.

Ändå. Tänk att vädret kan göra en sån enorm skillnad!! Bara att slippa behöva bylsa på sig flera lager kläder. För att inte tala om för alla småbarnsföräldrar. Det måste vara så ljuvligt att bara låta dem sticka i fötterna i ett par öppna sandaler, eller på sin höjd ett par att knäppa eller knyta. Inga långkalsonger, inga tjocka jackor, täckbyxor, vantar, mössor, halsdukar, raggsockor och ja, ni vet själva hur det kan vara…

Ibland träffar jag människor som påstår sig gilla kyla, eller i alla fall gillar de inte när det är ”för varmt”. För varmt är två ord som inte riktigt passar ihop för mig, för jag förstår inte hur det kan vara FÖR varmt. Och hur ord som ”gilla” och ”kyla” passar ihop, är än mer obegripligt…

Jag älskar helt enkelt sommaren och värmen. Det bara är så.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Andra regler för barnbarnen

Igår, söndag hade jag mitt fantastiska lilla barnbarn på besök. Jag skulle gissa att vilken mormor, morfar, farmor eller farfar du än frågar, skulle säga att just DE har världens mest fantastiska barnbarn.

Så du behöver ju inte avslöja för dem att de har fel, då det ju är jag som har världens mest fantastiska barnbarn, då de kanske skulle bli ledsna då…

Hur som helst så hade jag alltså världens mest fantastiska barnbarn på besök och vilken glädje det är att ha barnbarn. Man säger ju att barnbarnen är livets efterrätt och det stämmer verkligen till hundra procent!!

När mina barn var små så skämde alltid min mamma bort dem. Lät dem äta och dricka sånt de annars inte fick äta eller dricka. Hon bröt liksom alla vanliga regler vi hade hemma.

Självklart blev jag ibland irriterad då jag försökte fostra mina barn, men min mamma hävdade alltid med ett stort leende att det var en mor- eller farförälders privilegium att få skämma bort sitt/sina barnbarn. Det var liksom en självklar rättighet, menade hon.

Nu tycker jag det är en fantastisk lag (Nåja, men en bra regel i alla fall) och kommer verkligen fortsätta hålla fast vid detta.

Man kan se att jag redan tjuvstartat lite då min bästa väns barn brukar komma på besök från Göteborg ibland. Den yngsta får dricka O’boy ganska restriktivt när hon är hemma, men hon vet mycket väl att i Stockholm när hon kommer på besök hos mig på semester så får hon ett glas O’boy varje dag. Hennes mamma är kanske inte jätteglad över det, men liiite roligt måste man väl få ha också?! För att dämpa sin mammas irritation så har hon för säkerhets skull döpt om det till ”choklad-tea”, så lååååter det ju lite mer hälsosamt i alla fall… 😜

Mitt barnbarn och jag har börjat bygga upp vår relation på ungefär samma grunder. Hemma med mamma och pappa är det en sak som gäller, men hemma hos mormor är det generellt andra lagar och regler som gäller. 😜

Mycket roligare lagar och regler.

Samhällets förtryck av den muslimska kvinnan

Den muslimska kvinnan i Sverige idag är utsatt för otroligt mycket fördomar och islamofobi, om du frågar mig. Det finns en ilska och ett hat som vänder sig mot muslimer generellt, men muslimska kvinnor med muslimska attribut såsom slöja är en lättare måltavla, då det syns tydligare utåt att hon är muslim. Hennes utsatthet både direkt och strukturellt är enormt. 

Fatou Darboe©

Jag vet många muslimska kvinnor som väljer att inte bära yttre attribut. Inte för att hon inte vill bära dem, men på grund av det hat som så öppet visar sig i vårt samhälle. Det gör mig otroligt arg och ledsen, för det här hatet är bara ett ytterligare sätt att förtrycka kvinnor. Jag har själv valt att inte bära yttre muslimska attribut av många skäl, men detta är ett av dem.

I stället läggs det ENORMT mycket energi på att skriva i media om hur förtryckande slöjan är för oss kvinnor. Det tycks inte spela någon roll hur många muslimska kvinnor med hijab som går ut öppet och berättar om vilket viktigt och självständigt beslut det varit för dem att få börja bära hijab.

Nu förtrycks kvinnor i Sverige av den sociala normen till att inte bära slöja. Hur kan man ens för ett ögonblick tro att det är ett bättre förtryck att hindra kvinnor från att klä sig som man vill, än att tvinga dem?

Ofta läser jag saker på nätet som: ”om det inte passar, så åk hem då!” Då undrar jag: hem? Vart är hem? För mig och många andra som konverterat är Sverige HEM i allra högsta grad och har alltid varit det. För många muslimer som är födda i Sverige är Sverige HEM. För många muslimer som kom hit som små barn och har växt upp i det här samhället är också Sverige HEM. Vi är många muslimer och muslimska kvinnor som betraktar Sverige som vårt enda HEM, eller som ett av sina HEM.

Som samisk-svensk, muslimsk kvinna kräver jag att få bära de kläder jag vill, oavsett hur ”konstigt” det är för vissa. Och jag kräver att mina muslimska systrar ska få välja vilka kläder de vill bära, eller låta bli att bära, vilket de vill och samhället, det vill säga vi alla är inte ett dugg bättre än de förtryckande män som tvingar på sina närstående särskilda klädesplagg, tvärt om, vi i det övriga samhället borde vara de som kan ge stöd åt dessa kvinnor!!

Fatou Darboe©

 

 

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Ljudböcker är en stor del av mitt liv just nu…

Jag lyssnar mycket på ljudböcker just nu. Jag som alltid varit en riktig läslus, tappade koncentrationen för ganska många år sedan att läsa böcker och nu lyssnar jag bara på ljudböcker.

Jag prenumererar på Storytel och lyssnar nästan konstant. Just nu är jag mycket för biografier, eller det är jag ju i omgångar nästan alltid… 😀

Jag kan sörja lite att jag inte längre kan läsa en pappersbok, men det är så otroligt avkopplande att sitta på tunnelbanan och bara lyssna. Jag har lång pendling till mitt jobb, tre timmar om dagen fram och tillbaka. Jag har i tillägg rätt långa arbetspass, så jag är totalt borta minst 12 timmar och 15 minuter om dagen, innan jag kommer hem igen. Jag har känt av det den här vintern. Det har tagit på mig ganska rejält. Jag tänker att jag måste hitta en bättre lösning på lång sikt.

Men jag ska också medge att det är ganska skönt och avslappnande att sitta och just lyssna på ljudböcker. Jag är ju dessutom en sån person som gärna lyssnar om på ljudböcker jag tyckt mycket om. Så det blir ganska många ljudböcker jag hinner lyssna igenom. Just nu lyssnar jag på ”Från galler till glädje”. Jag har inte kommit så långt än, då jag påbörjade den idag. Jag avslutade också ”Varför gråter inte Emma”, som det är andra eller tredje gången jag lyssnar på.

Jag har så många favoritböcker att jag inte ens vet var jag skulle börja om jag skulle börja nämna mina favoriter. Jag vill gärna ha böcker som berör på djupet, även om det ibland kan vara skönt att lyssna på en ytligare bok också, bara för att slippa ett djupt engagemang.

Vilken bok är din favorit?

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Den ofrivilliga företagaren

Nu har jag kommit igång med min verksamhet ”på riktigt”! Jag brukar skämtsamt kalla mig själv för ”Sveriges mest ofrivilliga företagare”.

Jag har nämligen lovat mig själv för ganska många år sedan att aldrig mer starta företag!! Organisationer och liknande är en sak, då jag verkligen gillar att engagera mig i saker och dessutom är en entreprenör på alla sätt och vis. Jag får idéer jag inte kan släppa och sen MÅSTE jag bara genomföra vissa av dem och jag brinner verkligen för att genomföra dem. Det är själva utmaningen för mig. Att se om eller att det går.

Specialtvålar

Så var det nu inte alls med Fatous Passion. Jag skulle helt enkelt beställa specialtvålar till min makes Resort i Gambia. Jag fann inte det jag sökte så i stället började jag leta fram tvålrecept. Sen hittade jag lite annat också, så jag tänkte att det såg så kul ut så jag började plugga på massa naturliga råvaror och sen skapa mina helt egna recept.

Det blev så galet bra!! Jag började direkt tänka att jag ville det skulle se proffsigt ut, så för varje grej jag gjorde försökte jag förbättra. Både innehåll, förpackningar, etiketter och annat. Jag älskar ju små detaljer så jag beställde även fina påsar med silkespapper, jag tror jag googlade i två veckor innan jag fann burkar i storlekar och former och material jag ville ha och som kostnadsmässigt skulle funka.

Sen började det bli lite mycket hudvård för min familj. Man kan trots allt inte använda obegränsat med vispade oljor till exempel och jag kunde helt enkelt inte sluta skapa…

Bintas Coco-Mango Oil med kokosolja

Så jag tänkte att jag kan ju lägga upp lite i sociala medier så släkt och vänner kunde beställa lite… och typ där nånstans så sa det bara booooom!! Det spreds snabbt utanför vänskapskretsen och då fattade jag att det här kommer bli nåt större. Något motvilligt, men ändå som en nödvändig fortsättning så registrerade jag företag och sen kom den svåra och dyra biten.

Isatous Whipped Shea Cream

Handen på hjärtat så hade jag nog inte ens börjat detta om jag insett hur dyrt och krångligt det är att få de tillstånd som krävs avseende att skapa egen hudvård. Jag är ju en entreprenör och inte någon som glatt tar itu med byråkrati. Jag tycker den är krånglig, svårbegriplig och märklig. Men många gånger blir jag tvungen att bita i det sura äpplet för att kunna göra det jag vill.

En hudvårdsprodukt kostar MYCKET att ta fram innan du ens kommer till inköpen att skapa produkten. Mycket.

Amies Whipped Soft Soap

Jag hade lovat mig själv att aldrig mer starta företag. Det är osäkert, inte särskilt tryggt, kostsamt och ett stort ansvar. Jag har alltid tjänat mer på låglönejobb än mina företag.

Samtidigt är det ju otroligt utvecklande och inspirerande att vara den som skapar något och det är där jag tror min personliga drivkraft ligger.

Just nu fortsätter jag jobba på mitt ”vanliga jobb” samtidigt som jag driver Fatous Passion. Det är minst sagt stressigt, men vansinnigt roligt. Just nu håller jag på utforma strategier för få det att gå ihop rent praktiskt. Beställningarna ökar, trycket ökar, jag behöver enklare system för att effektivisera och jag måste göra större volymer för att hinna med både skapande och försäljning. Där är jag nu. I process. Galet roligt!!

Jag, Binta och Jainaba, Bakau, 1992

Det fanns en tid i mitt liv när allt handlade om blöjbyten, sätta mat på bordet, hämta och lämna på dagis, föräldramöten, usel ekonomi och annat som kan ta kål på vilken ensamstående flerbarnsmamma som helst. Den tiden har passerat på gott och ont. Jag saknar mina barns knubbiga små händer runt min hals, jag saknar mina barns roliga uttalanden och allt som hör småbarnsåren till. Men nu står mina barn på egna ben och med endast ett minderårigt barn i hemmet och efter att ha varit småbarnsmamma sedan jag var 18 år, är det nu fantastiskt att kunna ägna mig åt saker som verkligen griper tag om hela mig med fullt engagemang.

Ett fantastiskt stöd från min man, mina barn och andra närstående underlättar så klart! Nu är det MIN tur, känner jag och den chansen tar jag, sen får vi se var denna resa tar mig…

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Jag är en kreativ själ

Man pratar ibland om kreativa själar. Och ja, jag tror jag är en väldigt kreativ själ! Jag älskar att skapa och komma på nya ideér. Jag gillar lösningar. Jag gillar egna grejer. 

Fatou Darboe©

Det här är nog en sida jag fått av min mamma. Jag ser henne också som en kreativ problemlösare. När en person presenterar ett problem för mig, så tänker jag inte i första hand på problemet i sig, även om jag noterar det, förstås. Men min första tanke är: ”hur löser jag nu det här?”

Och jag har hittills alltid i mitt liv funnit någon slags lösning. Tills nu. Det finns något i mitt liv jag verkligen inte finner någon lösning på. Det får mig att må dåligt, att känna mig låst och otillräcklig. Det får mig att känna mig frustrerad, för jag är inte van vid att inte finna lösningar. Hur jag än vänder och vrider på det här problemet så finner jag verkligen ingen lösning. Det upptar min tid, kraft och energi och får mig att må dåligt, trots att mitt liv just nu känns så bra på alla andra plan.

Jag tror folk i min närhet också ser mig som en problemlösare för ofta frågar närstående mig om råd för de problem de står inför och jag tror att jag oftast hittar bra lösningar, på ett eller annat sätt. Även om det ibland är kämpigt med den lösning jag har eller att folk inte alltid är så pigg på min lösning. Jag säger inte att alla lösningar är lätta. Jag säger bara att det finns lösningar. Nästan alltid.

Just nu känner jag mig omåttligt kreativ. Jag håller på att ta fram en egen ekologisk hudvårdsserie och det är så otroligt förlösande, inspirerande och spännande att jag knappt kan sova på nätterna. Jag vill bara studsa upp på morgnarna och SKAPA!! Testa nya grejer, försöka med nya recept som jag i mitt undermedvetna funderat på medan jag sovit. Det funkar faktiskt så för mig. Jag kan vakna med en kanonbra idé!! Ibland funkar de inte i praktiken, men oftast gör de det. Det är så häftigt att vakna upp, ha en ny idé i huvudet som jag processat under natten och så hoppa upp och sätta planerna i verket!!

Därefter följer det svåra. Det där som jag inte alls är lika bra på. Tålamod. Jag har ett enormt tålamod när det gäller vissa saker, men inget tålamod alls när det gäller att sätta mina planer i verket!! Jag vill liksom helst sätta igång med saker igår!! Definitivt inte om några veckor. Då tappar jag lite fart, kan man säga.

Jag håller som sagt på med att skapa mitt eget hudvårdsmärke. Det heter Fatou´s Passion och just nu provar jag ut mina produkter på slakt, vänner och bekanta. Men de är sjukt bra!! På riktigt så är de kanonbra!! Jag älskar dem verkligen!!

Ja, det här är alltså vad jag ägnat den dryga senaste månaden åt. Att plugga på, att skapa, att göra om och så vidare. Maj månad. Kom ihåg det!

2012 – startade jag webbtidningen Afropé! Den började publicera artiklar ordentligt i månadsskiftet maj, juni.

2005 – Den åttonde juni 2005 startade jag min första blogg. Ja, ni vet ju hur det gick sedan! Min blogg vann otaliga priser och hyllades enormt mycket. Inte minst vann jag Stora Bloggpriset 2008 för Sveriges bästa vardagsblogg. Jag fortsatte att blogga regelbundet minst varje dag i nästan 10 år. Nu bloggar jag mer sällan, men min blogg har ändå kommit att bli en viktig ventil och ett ställe jag kan uttrycka mig på under 12 hela år! Inom just bloggandet har jag också haft många sidospår med olika projekt jag dragit igång. För att inte tala om mitt intresse för sociala medier som gått hand i hand med både mitt bloggande, artikelskrivande och det som skett på Afropé!

Däremellan har jag förstås gjort en massa andra saker, men jag kan verkligen konstatera själv att våren och försommaren är min mest kreativa tid. Det är då storartade ideér föds i min hjärna och det är då jag funderar ut saker jag tycker om att hålla på med.

Att ha hittat vägar där jag kan uttrycka mig i text har varit en gudagåva för mig. Var hade jag gjort av alla mina tankar och känslor om jag inte fått utlopp för dem i min blogg och i Afropé? Det här behovet kom tidigt!! Jag startade min högstadieskolas första skoltidning på 80-talet och jag har skrivit dagböcker sedan jag var 6 år och knappt kunde stava. Skrev så många diktböcker när jag var i tonåren med så mycket smärta och ibland tänker jag att om jag inte hade fått sätta ord på allt det som gjort så ont, så hade kanske det onda suttit kvar inom mig och fortsätta göra ont? Det har verkligen varit viktigt för mig att få uttrycka mig i skrift. Det har varit min väg att bearbeta svåra händelser i mitt liv.

Det har varit en livsnödvändighet för mig!! När jag ser tillbaka på mitt liv kan jag också se att de perioder jag har mått som sämst, när jag känt mig fängslad och fastspänd och utan hopp, har varit de perioder då jag inte haft tid eller möjlighet att skriva av mig på det sätt jag haft behov av.
Men jag har inte bara haft behov av att skriva. Min kreativa ådra har tagit sig många uttryck genom åren. Jag har hållit på med lera, men blommor, med ritande och målande. Jag har i perioder bakat mycket och försökt mig på många olika typer av skapande. Jag måste nog inse att skapande är en del av mig, helt enkelt. And I just LOVE it!!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter