Posts Tagged ‘2010’

Story of Blackout DanceCrew Del: 5

For English, Click HERE!

För dig som missat de tidigare delarna, kan börja med att läsa dem:

Story of Blackout DanceCrew Del: 1

Story of Blackout DanceCrew Del: 2

Story of Blackout DanceCrew Del: 3

Story of Blackout DanceCrew Del: 4

Nu måste jag gå tillbaka lite i tiden. Jag har nämligen valt att ha det här inlägget helt inriktat på Blackout ´s dansresor till Jamaica. Den första resan gjorde Binta och Vendela i November för åtta månader sedan. Sedan dess har de gjort tre resor då de stannat ca: 1 månad varje resa. Den första resan i November handlade mycket om att skapa kontakter, lära känna kulturen på Jamaica och att ”känna in” och lära sig danser och dansstilar. De upptäckte ganska snart att varje dancehallsteg har en egen historia och en egen upphovsmakare. Det visste de förstås innan också, men det blev mer uppenbart nu när de fick träffa personerna som skapat de olika stegen. Som mamma fanns det många anledningar till rejäl oro och trots att jag kanske var den som mest uppmuntrat tjejerna till den här resan, fick jag många anledningar att ångra att jag stått på mig så.

Sedan har de deltagit i många musikvideo, shower och träffat massvis med artister inom både musik och dans.

På den första resan fokuserade de alltså på följande: skapa kontakter, känna in och lära känna kulturen och danskulturen i synnerhet. De var med i videoinspelningar och träffade många artister och dansare, men försökte alltså framför allt ”känna in” Jamaica!

Det har blivit omskrivna i två större artiklar om Blackout på Jamaica ´s stora sajt Dance JA:

Blackout Crew

Blackout Family in Sweden

Vendela med ShellyBelly Squad

Tjejerna på partaj med andra dansare

De spelade också in en video med KipRich som spelades på Jamaicansk tv.

Binta svimmade under en videoinspelning då hon blev varm och ätit för dåligt. Tur Vendela var där och tog hand om henne.

Sen var det fart på tjejerna igen…

Inte bara jobb, lite semester också…

Vendela med RDX

Älskar den här bilden, då en av mina favvoartister står i bakgrunden: Macka Diamond!!

Vendela, Aidonia och Binta

Dancehall-Vendela

På resa nummer två så blev det mycket videoinspelningar. Tjejerna blev erbjudna att vara med i större artisters musikvideos och det var de förstås glada för, även om det är jobbigt med inspelningar då det är mycket tidskrävande och när de väl ska upp och dansa så ska de vara pigga och energiska, hur het solen än må vara…

Binta och hennes lobster (Hon är lik mig där, tokig i skaldjur…!)

Binta och Vendela. Siktar mot stjärnorna?

Binta med Junior Reid. Binta och Junior Reid tog för övrigt bild tillsammans redan 2008

Min lycka var total när jag fick syn på att Binta var med i en av mina favoritartisters musikvideo: Junior Reid

Binta under inspelningen med Versatile

Binta är med i första delen och Vendela i den andra delen av denna video med Versatile: Watch Her

De var även med i T.O.K. ´s musikvideo: Friends for life

Den tredje resan som de Binta och Vendela ännu inte kommit hem ifrån, följde även Blackout ´s tredje medlem: Mathilde med på. Den här resan har de framför allt satsat på olika tävlingar, shower de bokats till etc. Så de har fått mer chans att utveckla sin egen dans och har gjort sig ett namn i dans- och artistkretsar på Jamaica.

Tjejerna på väg till Jamaica Juli 2011

Hela Blackout DanceCrew på Jamaica, Vendela, Binta och Mathilde!

Den första grupptävlingen de deltog i, var på Limelight. Den vann de! Sedan körde de en tävling på Portmore där de fick en tredjeplats. Sedan körde de en tävling på Sumfest, som är Jamaicas stora festival där de kom tvåa. Det här är liksom ingen liten festival, utan en jättefestival som håller på dygnet runt i en vecka med flera scener och med stora världsartister.

Dessa två bilder tillhör DanceJa

Binta och Mathilde med lite tävlingsnerver, ser det ut som…

Här tävlar tjejerna

Denna bild tillhör www.infuzioninc.com

Inte nog med att de tävlade, de hade också en egen show på Sumfest-festivalen. Den gick bra, tills två av tjejerna skadade sig. Det var framför allt Mathilde, vars knä hoppade ur led. Hon var så inne i dansen, att hon inte upptäckte det förrän hon tittade ner och såg att knät inte satt där det skulle…! Hon fick bäras av scenen och det tycker jag säger en hel del om tjejernas dansengagemang. Tjej nummer två som skadade sig var Binta. Hon lyckades med nöd och näppe slutföra showen, trots att hon bara ville kliva av scenen…

Kvällen slutade därför med att tjejerna var på sjukhuset och fick sprutor, medicin och behandling för sina skador.

Mathilde på Sjukhuset med behandlat knä

Elephantman och Binta. Elephantman var för övrigt domare i den tävling där Blackout vann.

Blackout med Spice

Man kunde ju tro att de tävlat klart vid det laget, med två av tjejerna skadade. Men om man tror det, så känner man inte riktigt de här tjejerna. Den stora tävlingen International Dancehall Queen Jamaica 2011 skulle gå av stapeln. De hade pratat en del innan om att de var sugna på att testa att tävla. Inte för att de ansåg att de skulle ha någon större vinstchans. Det är trots allt Dancehallens ursprungsland vi talar om. Med dansare längs gatorna och musiken som alltid spelas… Men de tyckte det kunde vara en kul grej att testa och bara få erfarenheten att vara med.

Binta och Vendela bestämde sig för att tävla i alla fall. Mathilde kunde inte. Binta borde inte. Men gjorde det ändå. Förutom att hon var skadad och kände av sin skada direkt, så la DJ ´n på fel mix. Så den koreografi Binta dansade passade inte ens in i dansen. Nåja, hon gjorde ett försök och det kan inte lyckas jämt…

Den här bilden ger en liiiiten hint om mängden publik.

Binta körde sitt race, så gott det gick och gjorde det bästa av situationen. Jag tycker det var ruggigt modigt av både Binta och Vendela att ens ställa upp! Det är ytterligare ett bevis för deras passion för dansen, deras dansglädje och deras mod.


Video streaming by Ustream

Hur gick det då för Vendela, kan man fråga sig? Vendela blev snabbt en publikfavorit. Och då ska ni veta att delar av tävlingen är det publiken som väljer och med tanke på att tjejerna inte är från Jamaica och har något eget support där nere, så lyckades alltså Vendela trots detta bli en publikfavorit!

Tro det eller ej. Bland dessa fyrtio duktiga Dancehalltjejer från alla världens hörn, i Dancehallens Mecka: Jamaica, drog Vendela hem en 4:e plats!!

Hon är verkligen superduktig!!

Alla tre tjejerna är förstås riktigt duktiga och jag hoppas verkligen att de fortsätter dansa, fortsätter våga, fortsätter utvecklas, för de här tjejerna kan sin sak, men är samtidigt medvetna om att man aldrig kan sluta utvecklas och att man alltid kan lära sig mer!

Blackout DanceCrew

The Real Story of Blackout Dancecrew är inte slut, men den här bloggserien är slut för tillfället. Det är troligt att den kommer fyllas på med tiden. De delar jag skrivit om är deras framgångar och deras utveckling. Men man får inte glömma att de gånger de står på scenen, de gånger de tävlar och showar, även om de har mycket bokningar, inte är en bråkdel av all den tid de lägger ner i danssalar och med planering, träningar, koreografier, mixar låtar, letar musik, stöttar sina elever och försöker föra fram Dancehallens positiva budskap och dess bakgrund och historia. De har inte kommit där de är idag, genom bara drömmar, utan det har krävts och krävs fortfarande ett mycket hårt arbete.

Jag vet att Binta nyligen sa till mig att hon har gjort allt inom Dancehallen som hon verkligen har drömt om. Det finns inga stora drömmar kvar. Det betyder dock inte att hon tröttnat på dansen. Tvärt om ser hon nu hur allt är möjligt om man bara strävar efter det. Jag är säker på att tjejerna kommer att fortsätta sprida Dancehall i en positiv anda och jag är säker på att de kommer fortsätta utvecklas själva och stötta och träna sina elever till en fortsatt positiv utveckling!

Jag avslutar med en video tjejerna i Blackout dansar i Ice Cream med Stockholm Highgrades.


De var också bokade för tredje året i rad till Uppsala Reggaefestival. Tyvärr hade inte Binta och Vendela möjlighet att närvara, då de är kvar på Jamaica. Mathilde är här, men skadad och kunde därför inte heller representera Blackout.

Tjejerna har inte slutat planera. Jag är säker på att vi kommer få se mer av Blackout i framtiden!! Watch out!!



bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

SD som bromskloss för vår mänskliga utveckling Del: 2

Scouterna

Del 1 kan du läsa här: Mellan dammråttor och politik Del: 1

Även om jag kan känna mig kluven till att ett så pass litet parti som Sverigedemokraterna, får så enormt mycket uppmärksamhet i media, bloggar och även i folkmun, så väljer jag ändå att skriva lite om mina tankar runt just Sverigedemokraterna och även hur mina tankar går runt den röst jag tänker ge.

Min starkaste kritik ligger förstås i Sverigedemokraternas invandrarfientliga politik.

Tidigare artiklar om SD:s bakgrund som jag tycker det är viktigt att komma ihåg:

SD:s mörka historia

SD:s hemliga etniska plan

Sverigedemokraternas 33 punkter

En sak som ofta slår mig när jag läser SD:ares olika ideér och åsikter på nätet. Både i deras partiprogram, men också olika artiklar och allmänna åsikter från personer som säger sig planera att rösta på SD i valet, är att när de talar om invandrare, flyktingar, mångkultur, så talar de ofta om personer som jag inte känner igen, trots att jag lever i en mångkulturell familj och trots att jag sedan barnsben levt med och bredvid invandrare. Jag har träffat en massa invandrare som varit idioter. Precis som jag träffat en massa Svenskar som varit idioter.

Frågan om vem som är svensk har jag redan skrivit om nyligen i DETTA inlägg. I Sverigedemokraternas invandrarpolitiska program skriver de: ”Svensk är den som har en helt övervägande svensk identitet, och som av sig själv och av andra svenskar uppfattas som svensk.” Att man dessutom kritiserar att invandrare inte vill anpassa sig till Sverige, samtidigt som man vägrar acceptera att en person som ser sig som svensk, kan svenska, är ”anpassad” till det svenska samhället på alla vis, är svensk för att den inte ”ser svensk ut” gör med all säkerhet utanförskapet större och viljan att ta till sig från den svenska kulturen mindre.

Men jag har aldrig träffat de där invandrarna som ”inte vill” bli en del av det svenska samhället. Jag har träffat invandrare som lärt sig Svenska på nolltid och så har jag träffat de som det tagit lång tid och mycket kämpande för att lära sig språket. Men jag har faktiskt ALDRIG träffat en endaste invandrare som INTE VILL lära sig det svenska språket.

Jag har mött invandrare som haft svårt att få arbete. Jag har träffat de som till och med har gett upp under långa perioder, för att de tappat hoppet om att någonsin få ett jobb. (Precis som jag träffat Svenskar i de situationerna) Men jag har ALDRIG träffat en invandrare som inte VILL ha jobb, eller som rent av tackat nej till ett jobb för att de hellre vill leva på bidrag.

De finns säkert. Det finns uppenbarligen en massa människor som är väldigt oliktänkande och ”udda”. Men dessa personer finns naturligtvis inom alla kulturer, länder och religioner.

Det rimmar lika illa som den omtalade, av TV4 stoppade reklamfilmen om SD. När jag såg filmen första gången, så kunde jag inte låta bli, trots den allvarliga undertonen, att gapskratta. Man har i filmen som du kan se HÄR framställt det som om ett gäng burkaklädda kvinnor med barnvagnar som vapen, jagar en   Svensk pensionär med rollator, för att sedan visa att de springer mot att rösta för invandring, samtidigt som pensionären röstar för just pensionärerna.

Inte nog med att bilden man först gör, är väldigt osannolik. Jag har då aldrig hört talas om burkaklädda kvinnor med barnvagnar och i grupp, jaga svenska pensionärer med rollator. Tvärt om tycker jag personligen att burkaklädda kvinnor utstrålar ”låt mig vara i fred” och inte som några blodtörstiga pensionärshatare. Jag tror de flesta av oss som kommit i kontakt med många invandrare, tvärt om kan vittna om att många utomeuropeiska kulturer snarare är mer måna om och tar väldigt väl hand om äldre människor.

Opinionsbloggen om SD:s reklamfilm.

Dessutom har jag alltid ogillat när man i politiska debatter eller rent allmänt också, för den delen, ställer olika ”svaga” grupper eller bara grupper av människor mot varandra. Om detta skrev jag redan 2006 och jag tycker det är lika aktuellt idag, om inte än mer aktuellt. Just detta gör SD. Man väljer att ställa olika grupper mot varandra. I detta fall pensionärer mot invandrare. Det är så låg nivå att jag blir spyfärdig!

Informationstavla om Uppsalahögarna i Gamla Uppsala

En annan sak som jag ofta reagerar på, i debatter med just Sverigedemokrater, eller om man vill göra det enkelt och konkret, om man läser deras invandringspolitiska program så skriver man att man är emot mångkultur:

Med mångkultur avser Sverigedemokraterna ett samhällssystem där främmande kulturer jämställs med, eller värderas högre än, ursprungskulturen och där staten på olika sätt uppmuntrar invandrare att behålla, eller förstärka, sina ursprungliga identiteter.

Man skriver också att man deras alternativ bland annat är:

Ett stärkande av den svenska kulturen

I andra diskussioner och artiklar läser jag ofta om Sverigedemokrater som anser att de inte har rätt att utöva Svensk kultur, men jag ser aldrig några konkreta exempel på vad de inte kan utöva och varför de inte kan det. Eller som i en kommentar i min blogg nyligen (som i detta fall inte utgav sig för att vara SD:are, men ändå hade liknande uppfattning om den svenska kulturen):

Vill inte vara en minoritet, vill ha mitt eget land, eget folk, egna kultur och religion.

Jag ställde några simpla frågor till den här personen, men har ännu inte fått något svar. Nu vänder jag mig till alla som någon gång uttalat liknande innebörd:

Exakt vilken Svensk kultur är det du syftar på, som du anser att du inte kan utöva?

Exakt vem eller vilka förhindrar dig att utöva den?

Samtidigt som jag undrar om du verkligen på allvar tror att “Svensken” är i minoritet i Sverige?

Jag skulle verkligen vilja ha ett uppriktigt svar på dessa frågor.

Ett bröllop i Uppsala förra året med folkdräkter. Vackert. Svensk kultur. Men handen på hjärtat: hur många Svenskar gifter sig i dag i Svenska folkdräkter? Jag har aldrig sett en Sverigedemokrat i Svensk folkdräkt, dessutom är även folkdans en blandning av influenser från olika länder…

Ett annat problem med personer och SD:are som skriver ut i svarta rubriker om att:

”Muslimer är terrorister och passar inte in i vår kultur”

”Invandrare vägrar assimilera sig”

”Utomeuropeiska invandrare vill inte bli en del av det Svenska samhället”

”Invandrare vill inte lära sig Svenska eller blanda sig med svenskar” etc.

Ett stort problem jag ser med dessa uttalanden är att man dels förstärker ”vi och dom-känslan”, men framför allt, med denna skrämselpropaganda, som ovan nämnda reklamfilm är ett ypperligt exempel på, som oftast kommer sig av personer som sällan själva umgås med eller i många fall inte ens kommer i kontakt med några invandrare. Dessa uttalanden kommer sällan från personer som lever i invandrartäta områden eller har barn som går i dess skolor, vilket gör att de VERKLIGA problem som finns då kulturer möts, eller helt enkelt för att det är avskärmade, segregerade områden, försvinner i ramaskriet från personer som faktiskt har extremt lite med verkligheten i invandrartäta områden att göra!! (Själv anser jag att de största problemen med dessa områden är en klassfråga och inte vilket ursprung invånarna har, då liknande problematik alltid funnits i dessa områden, långt innan vi hade så många invandrare i Sverige som vi har idag. Om det har jag skrivit tidigare: Finländare drar kniv och muslimer vill införa sharialagar!)

Manifestation för Pela och Fadime i Stockholm för några år sedan

Det gör mig förbannad! Låt de personer som bor i de invandrartäta områdena komma till tals om den problematik som faktiskt finns där, med språkbrister i både skolan och bostadsområdet, problem med unga tjejers rättigheter att bestämma över sina liv. Låt dem komma till tals och också komma med ideér om hur problemen skulle kunna lösas i stället för att smutskasta och försöka vinna politiska populistiska poäng med denna skrämselpolitik, som inte kommer att ta oss framåt, utan som kommer att ligga som en bromskloss för vår mänskliga utveckling!

En runsten i den Uppländska naturen

Vore det inte rimligare, bättre och mer logiskt att försöka finna en väg där vi alla KAN leva tillsammans? De flesta av oss klarar ju faktiskt det alldeles utmärkt och känner dessutom att mångkulturen berikar våra liv, i stället för att förstöra!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Husbyfestivalen Del 2 av 2 (Massor av bilder)

Som jag skrev i det första inlägget, så var alltså mitt huvudsyfte, som mamma till en av tjejerna i Blackout (Binta) och som manager för gruppen, med Husbyresan att få se tjejernas show på den här festivalen. Helt oväntat dök då även sonen upp på scenen och gjorde succe. Faktum är att han fick mer jubel än tjejerna! ;-)

Showen med Blackout fortsätter här:

Vendela, Binta och Mathilde doing their thing

Även Blackout ska ha en eloge för att ha lyckats genomföra sitt dansnummer på denna lilla scen. Det var inte många danssteg det fanns plats för…

Mathilde shakar loss…

Just den här showen är inte filmad, men ungefär samma show filmades för någon vecka sedan på festivalen Ung 08. Den kan du se här:

Showen som Blackout gjorde en vecka innan dess, på Uppsala Reggaefestival:

Shake what ya mama gave ya ´!

Binta efter showen i Lördags

Både Binta och Vendela var sjuka under showen, men de lyckades ändå genomföra den med bravur, även om jag inte tycker en så liten scen gör tjejernas dans rättvisa. Men man tager vad man haver… :-D

Jai med Mathilde efter showen

Min vackra, fina dotter Jai. Faktiskt den bästa Jai jag vet! :-)

Ken i bakgrunden, Jai i mitten och en bit av Isa i förgrunden

Lite andra artister som också gjorde sin grej

Som sagt, som mamma och manager till Blackout så var de mitt huvudsyfte med festivalen, men många ungdomar som var där hade Ken Ring som sitt huvuduppträdande. Ingen som var där kunde låta bli att charmas av hans yngsta son Knaster, som också gjorde sin scendebut den här kvällen:

Knaster fullkomligt älskade scenen och när någon försökte ta ner honom så grät han upprivet och förtvivlat…

Knasters scendebut:

Med pappa på scenen…

Blackout och Rebound var uppe och bakgrundsdansade lite kort med Ken och hans barn

Ken ´s dotter Rebecca med Mabou och Jai. Rebecca blev min nya idol igår och jag blev nog lite kär där. Hon var uppe och dansade nästan hela showen med sin pappa och hon gjorde det mycket bra. Kanske en blivande Blackoutare? ;-)

Rebecca-kvällens scendrottning och min nya idol. Passa dig Ken, snart har Rebecca tagit över din scen! ;-)

Vid pappas sida…

Sedan var det dags att åka hem. Det kändes som om klockan var mycket mer än den var, men så hade dagen varit väldigt lång också… Binta och de andra tjejerna och Mabou sov kvar i Stockholm, medan jag och Jai valde att åka hem till Uppsala igen. Det är alltid skönt att vakna upp hemma i sin egen säng, trots allt.

Jai, lite sliten efter en heldag i Stockholm

Binta tyckte tydligen att jag skulle åka hem och dansträna, för hon hade stoppat ner sin danskjol i min väska, upptäckte jag. Eller så var det bara det vanliga: ”Äh-morsan-är-ändå-bara-en-gammal-packåsna-så-jag-slänger-ner-det-jag-själv-inte-orkar-släpa-runt-på…!” ;-)

TACK till alla artister som var med och stod för underhållningen den här dagen i Husby och ett stort TACK till arrangörerna, som gjorde den här dagen till vad det blev: Fantastisk för både barn, ungdomar och kärringar som mig!! ;-)

Något annat som Husby hade gott om denna kväll var myggor. Jag tror jag klarat hela denna sommar med några få myggbett, men den här kvällen blev jag så myggbiten att inte ett ställe på kroppen kom undan. Kliar och kliar på fötter, ben, händer, fingrar, hals, ja, på alla ställen där jag inte hade tyg på kroppen!

Första delen av detta inlägg kan du läsa HÄR!

UPPDATERING: Binta har bloggat om Husby Festivalen HÄR!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Husbyfestivalen Del 1 av 2 (Massor av bilder)

Igår drog hela familjen till Husby. Den ena snorigare än den andra, haha…

Nåja, först åkte jag, Jai och Mabou till Kista Centrum där vi mötte upp med Hareg och Isatou för lite shopping och käk. Vi blev kvar där rätt länge eftersom vi var många och alla tycktes ha olika viljor, så shoppingen tog rätt lång tid för oss, trots att det inte blev så väldigt mycket shoppat!

Mabou gör allt för att ta livet av en kebab…

Vi andra käkade entréekot, thai, lövbiff m.m.

Jag och lilla mamsen, mätta och belåtna

Bonusdottern Hareg var på glatt humör

Min mamma och Hareg kramas lite i shoppingpausen

Sedan åkte vi till Husby Centrum där festivalen var i full gång…

Mabou och mormor kastade på burkar…

…och vann varsin snajdig platstrumpet

…sedan gick vi till scenen för att vänta in tjejernas shower… En somalisk man som av publikens jubel att döma, var en väldigt populär sångare bland Somalier…

Som sagt, vi var där för att invänta tjejernas uppträdanden…

…trodde vi… Det visade sig att vi satt vid fel scen och väntade. Haha… Det här var familjescenen och tjejerna skulle uppträda vid en annan scen för ungdomar! Då blev det bråttom för att hinna…

Mabou testar guldgrills…

Först ut av dansgrupperna var Rebound. Jag tror inte jag skrivit så mycket om dem i min blogg, men det är alltså tjejerna i dansgruppen Blackout ´s elever som är gruppen Rebound. Dessa tjejer har endast dansat tillsammans i sju månader och några av dem har inte dansat alls innan. De har redan fått bra placeringar i tävlingar och flera bokningar på shower! Så här kan det se ut på bild när de uppträder:

Tvillingarna (som jag pinsamt nog fortfarande inte kan skilja åt, trots att de bott hos mig under dansläger och reggaefestival) tillsammans med Jasmine och Melina

De ska ha stor eloge för att gruppen på sammanlagt hela sju medlemmar, lyckades genomföra showen på den minsta scen jag sett dansare uppträda på…

Nina aka Ploy

Här kan ni se showen i sin helhet när Rebound uppträdde på Ung 08 i Stockholm härom veckan med nästan samma show:

Showens tema är att de ställer upp på en Dancehallqueen-tävling

Kusin Sap, Isa och Hareg njuter av festivalen

Sedan var det dags för det nummer som för mig är huvudnumret. Som mamma till en av tjejerna (Binta), extramamma (Mama White, haha) till en annan och som manager till gruppen Blackout, så var de förstås huvudnumret för mig och den främsta anledningen till att jag alls åkte till Husby!

Blackout ´s Binta och Mathilde

Mitt i showen hoppade två av Rebounds dansare in, för att Blackout har ett klädbyte där och för att andras några sekunder. Döm om min förvåning när min son Mabou (8) står på scenen med dem och dansar i mellanpausen. Jag hade ingen aning om att de planerat detta men tyckte väl att jag kände igen den där lilla killen på scenen… :-D

Faktum är att han blev så inne i dansen att han glömde bort att kliva av scenen när Vendela och de andra från Blackout kom tillbaka in och Rebound-tjejerna hoppat ner igen…

Till slut insåg han dock att detta var Vendela ´s solonummer och lyckades hoppa ner från scenen igen!

Fortsättning följer…

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Blackout på festivalen Ung 08 2010 (Video)

För ett år sedan gjorde jag en första intervju med Blackout, inför deras bildande av ny grupp. Det är ovanligt många som sett det videoklippet som jag lade upp i två delar. Deras avslutningsframträdande med gruppen Zumbas kom sig att bli på Uppsala Reggaefestival 2009 och Blackout ´s första framträdande kom sig att bli på Ung 08-festivalen i Stockholm 2009.

Nu har Blackout alltså funnits i drygt ett år och även om tjejerna har dansat tillsammans i flera år tidigare, så tror jag att just Blackout blev som en nystart för tjejerna och de har utvecklats mycket under det här året.

Showen på Uppsala Reggaefestival i år skilde sig mycket från förra årets show. Samma sak med Ung 08 som blev startskottet för Blackout Dancecrew 2009. Showen i år var grym och mycket uppskattad! Det har gett tjejerna ytterligare en knuff i rätt riktning och fått dem än mer taggade för ett nytt år av utmaningar och träning.

Blackout på Ung 08. Så här såg det ut i Fredags i Kungsträdgården:

Själv hoppas jag att Blackout möter nya framgångar under det här kommande året och jag hoppas att tjejerna får möjlighet att fortsätta med det som de älskar allra mest. Nämligen att DANSA!!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Slutsammanfattning av Uppsala Reggaefestival 2010

Så har jag då rapporterat om Uppsala Reggaefestival 2010 ur mina personliga upplevelser. Sammanfattningsvis kan jag säga att i år var jag mindre fokuserad på de artister som uppträdde än jag var förra året. Jag var förstås spänd och stressad inför Blackout ´s två uppträdanden, men sedan försökte jag njuta mer av festivalen i stort, även om jag tycker mycket om många av de artister som uppträdde i år.

Jag är väldigt nöjd med festivalen i stort och tycker att den utvecklas för varje år och förbättras. Lyckad Reggaefestival, skriver man på Uppsala.com

Först en liten sammanfattning i bilder:

Jag har haft fullt hus hela festivalen. Som mest hittade jag 7 ungdomar i Isatou ´s säng (tur den är bred) och ett gäng i sofforna… På bilden är de sex tjejer i sängen. Men finns det hjärterum, så finns det stjärterum…

En av matstånden hade satsat på fyllemat… :-)

Alla sätt att tjäna pengar på, är bra, utom de dåliga. 20 spänn för en mobilladdning är säkert värdefullt för camparna…och handlarna…

Blackout efter sin show på Torsdagen

Det var mycket kärlek på festivalen…

Jai med sin kompis och kollega

Binta med tvilling-eleverna…

Publik under någon av konserterna vid stora scenen

Labyrint på tältscenen

Jag, det ser ut som om jag står i givakt… Haha…

Bunny Wailer

Busy Signal

Så här såg det ut på en del bord efter att folk ätit, det var dock inte vi som käkat där. Men är det festival så är det, avtorkade bord är en lyx i vissa sammanhang…

När jag vaknade på Söndag morgon och hittade Isatou ´s halsband i kylskåpet, då visste jag att även hon varit helt slut efter festivalen…

Länksammanfattning om Uppsala Reggaefestival 2010:

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

URF 2010: Blackout ´s Dansshow (Video)

Jag har lovat att lägga upp klippet från Blackout ´s dansshow på Uppsala Reggaefestival 2010 och här är det!!

Jag ber verkligen om ursäkt för den helt värdelösa ljudkvalitén. (Bättre ljud på klippet längst ner!) Tyvärr stod jag för nära högtalarna, så att när bas kommer in i låten, så hörs det typ ingenting. Ingenting att göra åt i efteråt dock! Bildinlägg från showen kan du se HÄR!

Rut (Rude) har gjort koreografin till de två första låtarna och tjejerna själva har gjort den övriga koreografin! (Tack Rut!)

Det här klippet med Binta ´s kamera, är ljudet något bättre, men i stället så bländar stårlkastarna flera gånger så man ser dansen något sämre:

Älskar introt i showen när de blir presenterade!

Liksom förra året, passade jag också på att intervjua tjejerna i Blackout inför URF. Här ser ni intervjun:

OBS!! Uppdaterat: Showen från URF med bättre ljud:

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Debatt om URF och droger

Att jag är väldigt förtjust i reggae är det nog ingen som ifrågasätter. Jag har mer eller mindre växt upp med musiken och jag tycker mycket om en hel del av kulturen runt omkring.

Men. Jag är också helt emot droger av alla de slag. Drogdebatten i samband med reggaefestivalen är massiv. Själv blir jag rätt förvånad när jag spenderar så mycket tid där och ändå ser så lite av alla de droger som diskuteras, när jag faktiskt är på plats!

Alla de människor runt omkring mig är också emot droger, även om de allra flesta tycker om reggae. Att det finns en glorifiering runt droger inom reggae är välkänt och det är ett trist budskap som jag själv inte kan stå bakom på något sätt. Som mamma tycker jag den är särskilt trist! Jag fick ett meddelande på facebook för ett tag sedan från en annan mamma som också tycker om reggae och som varit på en konsert, men som liksom jag blev väldigt störd av detta drogbudskap!

Jag läste en recension i UNT om artisten Gentleman. Den var bra. Det som jag blev ännu gladare av var att läsa den första kommentaren till artikeln. Så här hade skribenten skrivit:

Bra musik men bortrökt förnuft? Jag är en storälskare av reggae, och har varit det se ´n 1975 då jag hörde Marley i No Woman No Cry. Jag har också med intresse kollat in RasTafari med dess positiva budskap av ”oneness”, samt försvarat de ”dreadlockade lejonen” ett otal gånger mot fördomsfulla attityder. Men återigen blir jag ledsen i min själ när jag på festivalens första kväll hör Gentleman (som för övrigt gör kanonbra musik) peppa publiken att ta fram cannabisen och börja röka. Han kritiserar, som ett rastamantra, polisen eller Babylon för att trycka ner reggaefolket med skrämseltaktik. Om man som musiker är beroende av konsertgager och plattförsäljning för livsuppehället, måste man väl vara lite lyhörd för omgivningen man arbetar i? Jag kan skriva mycket positivt om reggae en annan gång men- Babylon finns i oss alla.”

Jag kan inte annat än hålla med! Jag såg den konserten och en del andra där artisterna faktiskt uppmuntrade publiken att röka på. Som mamma gjorde det mig riktigt förbannad. Om Gentleman eller i stort sett vilken artist som helst vill sitta hemma och röka på och ta sina risker själv, så fine with me. Låt dem göra det. De är vuxna människor som får ta sina egna konsekvenser av sina egna liv och handlande. Men jag vet INGEN förälder, inte ens de som själva använder droger, som skulle UPPMUNTRA sina egna barn och ungdomar att börja röka på, så SÄG FÖR FASEN INTE TILL MINA BARN ATT GÖRA DET DÃ…!

Ã… andra sidan tror jag inte det är något specifikt för reggae just. Många artister har förskönat droganvändning i sina texter och på scenen. Rock and Roll och många andra musikstilar har alltid förknippats med droger och drogkultur.

Det finns ju flera aspekter på det hela. Men en av dem är ju också att man med väldigt stor sannolikhet kan åka fast för polisen under festivalen, då insatserna mot just droger är massivt. Förutom de risker man tar med att själv fastna i ett missbruk, så riskerar man även böter och att hamna i polisens straffregister. Det är kanske inte vad vi önskar våra 15-åriga ungdomar?

I år talar man om ett trendbrott på festivalen. Det har varit färre droger men något mer alkohol. Och ja, det skulle jag nog vilja instämma i. Jag kände ingen hasch-rök någonstans, däremot upplevde jag något mer fylla, även om den också är minimal vid reggaefestivalen jämfört med många andra festivaler.

En negativ baksida av den massiva drogbekämpningen tidigare år är dock att flertal personer, särskilt ungdomar låter bli att gå på festivalen då de tidigare år känt sig trakasserade av polisen. Framför allt sedan förr-förra året då kritiken mot polisen och deras metoder var massiv. Nu menar jag ungdomar som själva inte använder droger, utan som blivit intagna för provtagning. Ungdomar som vittnat om hur de blivit nedtryckta i leran och rejält uppskakade av polisers ingripande. Svaret på deras prover har kommit tillbaka rena, men det hjälper ju inte så mycket när de upplevt sig trakasserade, nertryckta i leran och ibland med familjer inkopplade. (Man kan ju själv föreställa sig uppståndelsen när föräldrar får veta att deras barn är misstänkta för narkotikabruk).

Även om de inte har använt droger så är ju säkerligen festivalen förstörd för dessa ungdomar i alla fall. Att då ha lagt ut nästan 1500 spänn som ju är ganska mycket pengar för de flesta ungdomar, är självklart inte roligt. Så jag hörde talas om ganska mycket ungdomar som helt enkelt hoppade över festivalen i år, då de inte tyckte att det var värt det. Detta innebär i förlängningen att det försvinner en hel del intäkter för arrangörerna, vilket i sin tur gör att det är större risk att de får lägga ner festivalen, då den kan riskera att gå i konkurs, vilket ju två andra festivaler i Sverige har fått göra denna sommar…!

Jag har inga klara svar. Men självklart funderar jag en del. Jag är mamma till fyra barn och jag är liksom alla andra föräldrar rädd att mina barn ska hamna i ett missbruk. Jag konstaterar med lättnad hur mina egna barn inte blivit utsatta för något obehagligt under någon av de 10 reggaefestivaler som nu passerat. Jag är glad över att polisen har insatser på festivalen mot droger. Men frågan är om man inte har gått lite för långt i dessa insatser tidigare år? I år har det varit dämpat. De flesta poliser jag såg gick lugnt omkring tillsammans och såg rätt uttråkade ut. Många med en kaffekopp i handen… Ändå är det relativt många som har misstänkts för narkotikabrott. Kan det ha att göra med att polisen blivit bättre på att hitta de som verkligen använt narkotika, eller vad?

Jag tror att anledningen till att droganvändandet tycks ha minskat är polisens förtjänst, samtidigt skulle det vara intressant att veta hur många som faktiskt avstått att komma på festivalen av rädsla för just polisens ingripanden?

Bloggat om festivalen 2008, när polisen fick massiv kritik för sitt agerande under festivalen:

Uppmärksammad uppsats från 2009 om URF kan du läsa mer om HÄR!

Sammanfattningsvis om denna debatt skulle jag vilja säga:

Självklart ska vi ha polisinsatser mot narkotika på stora evenemang där många ungdomar rör sig. Det sämsta man kan göra för reggae och festivalen är att åka till URF och röka på. Det sämsta artister kan göra för reggae och ungdomar är att uppmuntra till att börja röka på. Det bästa en förälder kan göra är att själv åka till festivalen med sina ungdomar och vara på plats för att se med egna ögon hur ens ungdomar uppför sig och hur det faktiskt är på festivalen. Det bästa vi kan göra för oss själva, med eller utan festival är att ge fan i alla droger!!

Vi är många, många som älskar reggae och gärna går på festivaler och konserter, men som är helt emot droger!!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Karate Mabou

Jag och Mabou bestämde oss för att gå på bio. Eftersom vi kom på det så sent, så hade alla filmer med Svenskt tal, som Mabou inte sett, redan gått. Men han ville gärna se Karate Kid, så jag tänkte att det är väl okej, med tanke på att jag gillade Karate Kid när den första versionen kom ut.

I den här nya versionen var det Will Smith ´s son Jaden Smith och Jackie Chan som hade huvudrollerna.

Ja, jag vill inte påstå att det var så mycket nytt under solen, för oss som sett Karate Kid i 80-talsversionen. Men jag tycker om filmer med ett budskap och det har ju Karate Kid, oavsett vilken version det är. Och visst är Jaden Smith otroligt söt och gör en mycket bra skådespelarinsats, men jag kan inte låta bli att sakna Mr Miyagi.

Karate Kid 2010

Mr Miyagi från Karate Kid 1984

Men det roligaste med hela filmen, som helt klart var sevärd, är att Mabou blev som förbytt direkt vi kom utanför biosalongen. Han hade helt plötsligt förbytts och blivit Karate-Mabou. Typ…

Och inte tog det slut med att vi åkte hem heller… Sedan vi kom hem har han stått i spagat över trappräcket, gjort volter mellan sofforna och hoppat upp längs köksväggarna och kylskåpen… Jag bara undrar: Var ska detta sluta? Snacka om inspiration!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Uppsala Reggaefestival Dag 3: Busy Signal och regn

På Lördag var det inget höjdarväder. Men det var ännu uppehåll när vi begav oss till festivalen! Min pappa, som vi fick med oss de första två dagarna, tyckte han hade festivalat nog, så honom fick vi inte med oss. Men vi andra begav oss dit! För första gången i mitt vuxna liv (vad jag kan minnas) satte jag på mig ett par gummistövlar, då jag misstänkte att det kunde bli regn…

Isatou på sin 17-årsdag

Det här var ju Isatou ´s egentliga födelsedag, men vi hade ju redan planerat att fira den hemma på Söndagen i stället, så vi fortsatte koncentrera oss på festivalen mest!

Jai vågade sig också ut i det instabila vädret…

Vi började med att äta (som vanligt när vi kom dit, haha…) Jag hookade också upp med min vän Sofie. Mamma var överlycklig när hon upptäckte att de sålde injera där, som hon älskar men inte ätit på många år, så hon gick direkt dit. Själv hade jag siktat in mig på den Jamaicanska maten den sista kvällen, eftersom jag gillade den skarpt förra året. Men tyvärr var kön sååååå lång, så jag gav upp och köpte någon pirog i stället…!

Restaurangen Messob, som finns i Uppsala

Det var andra som också ville ha injera…

Langos, Thai Wok, Jamaicanskt, Streetfood, hamburgare, ja listan kan göras lång av den matkultur man kunde finna på festivalen och just det är också en av mina höjdpunkter!

Nåja, allt är inte mat som glimmar, typ…Efter maten var det dags att kolla in lite mer uppträdanden! Utom för min mamma, som insåg att hon hade så mycket sömnbrist och var så trött att hon bestämde sig för att åka hem nästan direkt. Hon var dock nöjd med festivalen, det hon hann uppleva!

Million Stylez uppträdde på tältscenen

Sedan var det dags för Busy Signal. Det var den artist jag såg mest fram emot denna kväll, men min plan var att se tre artister på rad på stora scenen denna kväll. Nämligen Busy Signal, Mavado och Anthony B. Det blev dock inte så, men Busy såg jag i alla fall:

Tyvärr väldigt mörka bilder, men det är svårt att få dem ljusa när det är mörkt ute, bakgrunden är mörk och artisten dessutom har på sig mörka kläder…! Bunny Wailer syntes mycket bättre med sin vita mantel.

(Om man klickar på bilderna två ggr så blir de större och då är det liiite lättare att urskilja motiven!)

Sofie njöt av konserten

Publiken var med…

Busy Signal var busy med underhållningen…

En av mina bloggläsare (enligt egen utsago) med sällskap njöt också av Busy

(Hoppas du hade lika roligt som oss på festivalen! :-) )

Jamaicanska, Kenyanska och lite andra flaggor vajade i publiken…

Ni minns kanske Rut med ”myror i brallan”? Hon shakade loss med några kompisar i publiken…

Rut och Jeremy i toppform

Lite varmt blir det, då är det bra med en handduk…

Ni som minns min reseberättelse från Gambia, kanske minns att jag tjatade en del om låten ”One More Night” som spelades 24/7 där? Jag blev förstås överlycklig när Busy Signal sjöng den låten. Under spelningen av just den låten fick jag ett sms av min ”extradotter”, Hareg, som även hon var med oss i Gambia. Det stod bara: ”One More Night…” , men de orden säger liksom ALLT…!!

Ja, jag är säker på att den låten för alltid kommer att vara förknippad med Gambia och varandra, vi som var med på den resan…!

Kung Henry som även i år var presentatör av artisterna på festivalen

Efter Busy Signal, hade jag väldigt ont i foten, som jag ju får när jag står för länge på den efter min stukning för ett tag sedan. Så Sofie och jag gick och vilade inför scenbytet inför nästa artist. Men innan nästa artist klivit upp på scenen, så fullständigt öppnade sig himlen och regnet bokstavligen forsade. Himlen lystes upp av blixtar (någon åska hördes inte, då musiken var hög).

Jag och Sofie bestämde oss för att stå kvar under ett litet tak, för att slippa bli genomblöta och lyssnade på musiken därifrån. Barnen stod (förstås) längst fram vid scenen, så de var det inte snack om att de skulle försöka ta skydd från regnet! De är större entusiaster än vad jag är, tydligen…

Jag, precis innan regnet…

Jag beundrar alla de människor som stod kvar vid scenen för att se de artister som var kvar. De blev antagligen helt genomblöta då regnet stod som spön i backen!

Till slut var det i stort sett över och då kom Mabou tillbaka till oss och vi bestämde oss för att ta oss hem. För en gångs skull lät jag Gamla Bettan (min cykel) stå och bestämde mig för att ta taxi hem med Sofie.

Mabou trött, men glad efter en tre dagar lång festival…

Gräset förbyttes snabbt till en lervällig på festivalområdet! Trist att få regn sista timmarna innan festivalen var över, men tur också att det inte regnade hela festivalen, för den leran hade inte varit kul att klampa runt i under tre dagar…

Jag har aldrig varit så glad över att ha gummistövlar på fötterna i alla fall! Behöver jag säga att jag somnade ovaggad den här sista natten?

Klockan 07.28 på morgonen fick jag ett sms av Binta och hennes vän:

”One More Night give me just one more night   hahahaha URF e slut :-(

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

13 visitors online now
13 guests, 0 members
Max visitors today: 17 at 01:32 pm UTC
This month: 37 at 07-09-2014 09:59 pm UTC
This year: 92 at 01-21-2014 08:41 pm UTC
All time: 118 at 11-06-2012 10:20 pm UTC