När jag 2009 vann Stora Bloggpriset och var på bloggalan på Nalen, så hamnade jag vid ett tillfälle nära Niklas Strömstedt. Han stod och småpratade med sitt sällskap och så tittade han mot mig och sa till sin vän något i stil med: ”Men vad roligt för henne, det måste vara det största som hänt henne!”
Han menade säkert inget illa och han sa det säkert som en uppmuntran, men sanningen är att jag retade mig på det och de gånger jag kommer att tänka på den där händelsen så retar det mig att jag inte sa något då.
Det var jätteroligt och verkligen helt otippat att vinna det där priset, det sticker jag inte under stolen med. Det är till och med så att det var en stor händelse i mitt liv, men det är väldigt många händelser som toppat det ögonblicket, trots allt.
Att säga så till en kvinna som fött fyra barn, varit gift två gånger, levt nästan 10 år med sitt livs stora kärlek, har ett barn som var så svårt sjuk att jag trodde jag förlorat henne, när hon kom tillbaka till livet, med ett annat barn som vunnit tre SM-guld i lika många dansstilar, med hittills två barn som tagit studenten, som levt ett liv fyllt av svårigheter, men ändå med en väldig massa lycka och glädje, ja att tro att vinsten av Stora Bloggpriset skulle vara mitt livs största händelse kan jag inte ta annat än som en förolämpning.
Idag fann jag ett klipp i SVT´s Öppna Arkiv, som de nyligen har öppnat och där fanns faktiskt ett klipp där jag skymtar ibland och just den dagen var en av två dagar den veckan som är en av mitt livs största händelser någonsin! Klippet är från 1990 och Nelson Mandela besökte Sverige som första land utanför Afrika efter sin frigivning och jag hade äran att i kör sjunga för honom både i Uppsala Domkyrka och senare den veckan i Globen (det klippet tycks inte vara uppe ännu… )
Min dåvarande make i rosa tröja
Inte bara jag är med, utan även en av mina allra närmsta vänner och min dåvarande man, som tyvärr inte finns hos oss längre. (Vila i Frid, Lamin!)
Jag längst till vänster, 19 år och min vän i mitten
HÄR har jag tidigare skrivit om just den här dagen och sången vi avslutar hela programmet med. Det kallar jag ett stort ögonblick! Ni vet ett sånt man aldrig glömmer!! 
Jag till vänster för 23 år sedan
Läs även andra bloggares åsikter om nelson mandela, mitt livs största ögonblick, tonårsmorsa, stora bloggpriset, domkyrkan i uppsala, uppsala, anc, apartheid, afrikagruppernas sångkör, stort ögonblick,