Chocktillstånd!

Är fortfarande i chocktillstånd efter gårdagskvällens fasansfulla upptäckt! Vaddå, måste jag bli vuxen nu? Måste jag välja utbildning och yrke? Måste jag vädra sängkläderna innan jag bäddar? (Måste jag bädda?)

Måste jag bjuda på hembakat när jag får gäster? Släcka lamporna när jag lämnar ett rum? Bre mackor åt ungarna till frukost? Sluta plocka ögonbrynen?

NEJ, NEJ, NEJ! Jag protesterar! Gråhårig kanske jag överlever, men jag tänker inte överdriva det här! Jag tänker fortsätta vara en morsa med barnasinnet kvar… Gråhårig eller ej.

Jag trodde alltid att jag skulle glädjas över ålderstecken. Då jag anser att mitt liv blivit bättre för varje år som gått. (Tankar på Tonårstiden ger mig nästan ångestattacker.)

Men jag trodde inte den skulle komma och överfalla mig på detta brutala, hänsynslösa sätt…

Jag är mellanblond, utan gråa hår. Amen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Aaaarrrrgggggghhhhhhh!!!

Allt på en gång! Men nu är det baske mig inte ens kul! TRE GRÅA HÅRSTRÅN PÅ EN OCH SAMMA DAG???!!! Allt måste vara REKLAMENS fel! Jag har aldrig haft ett grått hårstrå i hela mitt liv! Tre på en och samma dag! TRE GRÅ HÅRSTRÅN! Jag är ju bara 25 år. Eller, ok, 35 då om det är så nogräknat!

Måste jag börja färga det nu? Kommer jag ens överleva detta??

AAAARRRRRGGGGGGHHHHHHHIIIIII…

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Kärringvarning 2!

Det värsta av allt med att jag bangade utekvällen, är att jag inte ens ångrar att jag inte stannade! Trots att Grace (bonussyrran, som var med) talade om att det varit knökfullt med folk där på stället vi skulle gå till. (Som heter Mama Africa) Det hade ju varit en speciell fest just den kvällen och stället har visst aldrig haft så mycket folk.

När Grace skulle beskriva kvällen för att jag skulle ångra att jag inte hängde på så sa hon:

*Det har aldrig varit SÃ…Ã…Ã… mycket folk där! Då tänkte jag: Gud vad skönt att slippa trängas!

*Din gamla kompis var där också! Då tänkte jag: Hur pallar HAN som t.o.m. är ÄLDRE än mig?

*De spelade skitbra musik! Då tänkte jag: Men den bästa musiken får man ju hemma, där man bestämmer själv!

*Det var så mycket folk så man var helt svettig hela kvällen… Då tänkte jag: Guuud så äckligt med en massa svett-kladdiga människor.

*Man fick en CD när man betalade entrén. Då tänkte jag: Som jag antagligen aldrig skulle ha lyssnat på ändå…

Ja, visst är det fascinerande vad som händer med oss på några år. Visserligen ska jag inte påstå att jag någonsin varit en riktig krogmänniska. Men de få gånger jag väl gick ut, för några år sedan, så hade jag i alla fall himla roligt!

Ja, tiderna förändras och vi också. (Och jag FATTAR INTE att grannarna kastar brännbara sopor bland det komposterbara!!)

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Kärringvarning nr:1.

Härom dagen tyckte några vänner och släktingar att jag behövde gå ut, nu när jag var barnfri. Först gick vi och käkade! Vi satt kvar och pratade jättelänge och hade verkligen trevligt.

Eftersom jag går ut och käkar lite då och då, men inte varit ute på krogen på flera år så tyckte jag det skulle bli skitkul. Problemet uppstod när jag började inse att stället vi gick till inte skulle börja fyllas med folk förrän vid 24-01-tiden.

Vid entrén började jag alltså att backa. Började tänka på morgondagen, att det skulle vara skönt att vakna hemma, att jag inte ville sova bort nästa dag… Allt praktiskt, som man borde kunna lägga ifrån sig när man faktiskt är barnfri.

Jag vände alltså i dörren och bestämde mig för att ta sista tåget hem kl.23.10. (Skulle egentligen sovit över i Stockholm, där vi var).

Är det det som kallas kärringvaring? Hur gärna jag än vill, så finner jag ingen bättre ursäkt…

Läs även andra bloggares åsikter om ,