En tungsint dag är snart slut

För mig har det här varit en väldigt tungsint vecka. Särskilt ur mamma-perspektiv. Jag ser att ni har sett det i mina texter. Jag har sett det i sättet ni kommenterar på och på era mail. Jag tackar för den empati och det stöd ni visar.

Den här veckan har varit tungsint och jag har många gånger under den gångna veckan tvivlat på mig själv i min föräldraroll. Jag vet att vi alla gör det ibland. Jag är också övertygad om att det är något bra. Att man ska ifrågasätta sig själv, sina handlingar, att det är bra att reflektera och ifrågasätta förhållningssätt och olika metoder i uppfostran av sina barn. Jag tror att det är bra att omvärderar sina handlingar i förhållande till sina barn, men i synnerhet i förhållande till alla sina relationer och medmänniskor. Jag tror också att det är när man INTE reflekterar som man blir en sämre förälder eller medmänniska. När man går på i samma spår utan att vara beredd att förändra eller förbättra sig själv. Det är de som är de verkliga fallgroparna.

Jag har ifrågasatt mig själv denna vecka. Ältat alla eventuella misstag jag kan ha gjort. Om jag skulle ha varit hårdare i min uppfostran, eller mjukare, eller om jag skulle ha ifrågasatt och lagt mig i mer, eller om jag lagt mig i för mycket?

Jag vet att man inte kan göra mer än sitt bästa och jag vet att ingen kan vara helt perfekt. Jag vet att alla har rätt att göra misstag, om man bara är beredd att ställa dem till rätta så snart man inser att det var just ett misstag.

Eftersom jag började dagen med en Tracy Chapman, så väljer jag att avsluta dagen med en annan Tracy Chapman:

Texten till denna låt kan du finna HÄR! Hur och varför jag själv blev så förälskad i hennes musik, kan du läsa om HÄR!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,