Sunday- bloody Sunday

Jag har jobbat helg. Det har varit en lugn helg. I Lördags morse när jag kom hem från jobbet, stelfrusen och trött så hade Isatou (16), Mabou (snart 8 ) och min extradotter Hareg (snart 18) överraskat mig med en rejäl storstädning. Det låg fyra trötta tonåringar och Mabou och sov i hemmet och jag blev så glad över det där med städningen och ett lugn föll över mig.

Helgen fortsatte med mest bara jobb.

Lördag kom Jai (18) och passade Mabou och jag har saknat henne så det var skönt att se henne en liten stund. Trots att vi bor nära varandra nu sedan hon flyttade så har vi knappt sett röken av varandra, eftersom vi har väldigt olika arbetstider.

Idag söndag tänkte jag ha en riktig slappardag och gladdes över att slippa gå ut i kylan. Men mitt på dagen blev jag lite rastlös och försökte få Mabou med mig att gå ut i snön, utan att lyckas. Han ville absolut inte gå ut!

Tänkte då överraska mina barn med den enda maträtt som alla mina barn gillar, nämligen lövbiff med pommes och bea. Men näha, då dög inte ens det. Isatou insisterade på att få laga maten då hon lärt sig en ny maträtt av min väninnas dotter, som också är Binta ´s vän och danskompis, Mathilde, som vi åt hos när vi var hemma hos dem och flätade håret nyligen. Det var grillad kyckling med hemgjord, friterad klyftpotatis, sås och sallad.

Mitt i matlagningen så ropar Isatou på mig, för att jag ska kolla vilken temperatur det ska vara på spisen när hon friterar. Jag reser mig hastigt upp från stolen och ska springa iväg till köket. Det jag inte räknat med var att en stor väggspegel som Hareg tydligen hade använt för att sminka sig och inte ställt tillbaka, skulle stå mitt i vägen för mig…

Jag kör foten rakt in i spegelkanten med en enorm kraft. Och skriker. Jag säger skriiiker! Mina barn är vana att höra mig skrika när jag slår i fötterna i något, skillnaden den här gången var att jag inte kunde sluta.

Jag skrek. Och skrek. Och skrek. Till slut tyckte jag själv att det var konstigt att jag inte kunde sluta skrika. Så jag försökte sluta skrika, men då kom det en massa fula, fula, elaka, dåliga ord från min mun:

”Vad-är-det-för-jävla-idioter-som-ställer-väggspeglar-på-golvet-och-det-är-fan-i-mig-inte-första-gången. Vi-har-nästan-inga-hela-väggspeglar-hemma-längre-eftersom-idioter-plockar-ner-dom-från-väggarna-och-inte-hänger-tillbaka-dom-så-de-ramlar-och-går-sönder-eller-så-slår-man-i-fötterna-på-dem-så-både-fötter-och-speglar-går-sönder! Vilken-jävla-idiot-har-inte-orkat-ställa-tillbaka-spegel-jäveln-den-här-gången?” Jag-har-aldrig-varit-hemma-hos-någon-människa-som-har-sina-väggspeglar-på-golvet-så-varför-tycker-man-att-man-kan-ta-ner-speglarna-från-väggen-hemma-hos-oss-och-inte-hänga-tillbaka-dem?”

Ja, ungefär så lät det och det fortsatte i sanningens namn en bra stund till för att det gjorde rent ut sagt förbannat ont!

Det hör lite till saken att den här väggspegeln stod undanställd i Isatou ´s garderob, just för att den redan var kraschad i kanten sedan sist någon inte orkat hänga upp den på den vägg man tagit ner den ifrån. (Vad är det för fel med att sminka sig vid de speglar där de hänger? Eller i badrummen där det också hänger speglar?)

Det kröp fram att det var Hareg som använt den i helgen när hon sminkat sig och sanningen att säga så var det nog rätt tur att hon inte var här när jag skadade mig. Skadade mig var precis vad jag gjorde.

Först rev jag upp en rejäl flik mellan lilltån och tån bredvid den, så det droppade stora bloddroppar här. Sedan måste jag ha stukat den om den nu inte är bruten.

När de hemmavarande barnen insåg att det här inte var en ”vanlig feltrampning” utan att det både var ett upprivet sår och en stukning, så började de pyssla om mig. Hämtade plåster, bandage och torkade upp blodet.

Isatou tyckte absolut att jag skulle åka till sjukhuset, men hennes kompis menade att även om tån är bruten så gör man inget, eftersom hon och hennes mamma brutit varsin tå och man då inte gjort något, så jag försöker stå ut med den här förbannade smärtan, så får vi se…

Men jag kan meddela alla ungdomar som brukar komma och gå här hemma att det är färdignedplockat med väggspeglar och ska man sminka sig så får man banne mig stå upp och göra det vid en av de väldigt många speglar vi har här hemma!!

För övrigt så oroar jag mig för hur jag ska lyckas ta mig till ett möte i Enköping i morgon, med skadad fot, som jag inte ens kan sätta ner ordentligt och när jag stödjer mig på hälen så gör det sååå ont! (Ja, liiite synd om mig kan ni allt tycka!) Och nej, jag kan inte hoppa över det här mötet!

Isatou har naturligtvis meddelat Hareg om min skada och hon har förstås bett om ursäkt och sagt att hon ska gottgöra mig.

Gottgöra hoppas jag i detta fall innebär att hon köper en ny fot till mig. Så jag sitter nu här med min onda fot och väntar på en ny, oskadad fot! Tack på förhand!

Det blev en riktigt bloody sunday!

Min skadade fot

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Så förbannad

Jag drömde i natt. Jag drömde på Engelska och om en person som inte finns (vad jag vet). Han var otroligt dum mot mig.

När jag vaknade insåg jag att det bara var en dröm. Men ilskan satt kvar en lååång stund. Trots att jag visste att det var en dröm, så började jag ändå fundera på hur jag skulle ställa den här personen ”mot väggen” med det han sagt och gjort. Sen mindes jag igen… Personen finns ju inte…

Släpp det, Fatou, släpp det!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Jag tror ta mig f*n inte det är sant…

Att det är pommesfrites-fester här hemma på nätterna ibland, har jag skrivit om tidigare. I morse när jag vaknade och kom ner i köket, så ser jag att fritösen står framme. Fritösen med lite kvarglömda pommes i. Jag blir lite irriterad över att ”någon” som senare ska visa sig vara Jai (17) har tagit fram hela fritösen, eftersom det går åt otroligt mycket matolja när man använder den och att jag därför brukar vänta med att ta fram den tills vi ska fritera mycket och inte bara lite pommes…

*Men vänta nu!* Då kommer jag på att min matolja nästan är slut. Jag tänkte nämligen köpa det igår, men eftersom jag hade mycket tungt att bära, så bestämde jag mig för att vänta och köpa det en annan dag. Jag tittar upp ovanför köksfläkten där jag brukar ha matoljan och konstaterar att det inte står någon matolja där. *Men vänta nu!* (En gång till…) Där står inte heller någon nyinköpt-svindyr-olivolja-som-jag-brukar-vara-assnål-med-och-bara-använda-någon-matsked-av-för-att-den-är-så-förbannat-dyr!!

Kastar mig mot soporna. Mycket riktigt, där ligger en stor, tom flaska olivolja som näst intill ruinerar mig när jag väl köper den.

Jag: (Vrålandes) ”JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAI! HAAAR DU ANVÄNT OLIIIIIIIIIIIIIIVOLJA FÖR ATT FRITERA POMMES FRITES??????????????”

Jai: Ja, det var ju slut på matoljan…

Jag tror fan inte det är sant!!

Bästa hälsningar från en asförbannad Tonårsmorsa, som åker till kursen i Stockholm nu och passar på att spana in om det finns någon motsvarighet till förr i tidens Malmskillnadsgatan, som jag kan spendera någon timme på, så jag har råd att köpa ny olivolja. Grrrr………

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

DET gör mig aggressiv!

Det är inte så ofta jag blir arg. Det krävs vanligtvis väldigt mycket för att göra mig förbannad!! Men det finns två saker som väldigt lätt inte bara gör mig arg, utan riktigt förbannad! Det ena är att cykla i motvind och det andra är att frysa.

Just nu har jag frysit konstant i typ två veckor. Jag känner mig aldrig riktigt uppvärmd! Jag har ett extra element i mitt sovrum, som barnen inte är så förtjust i för de säger att det blir som en bastu där inne när jag sätter igång det några timmar. Jag har tjocka duntäcken, jag har filtar och täcken i båda sofforna för att vi inte ska frysa. Många hävdar att jag har det väldigt varmt i mitt hem, men själv går jag ständigt och fryser.

Det värsta är att jag verkligen HATAR kyla!! Trots att jag är (stolt) Norrlänning och trots att jag bor i Sverige, är född och uppvuxen här så kommer jag aldrig att vänja mig vid kylan! Eftersom jag även hatar vind och framför allt motvind, så antar jag att jag flyttade till helt fel stad i tonåren. Uppsala är nämligen helt platt och därför blåser det i stort sätt konstant här.

Det är få saker jag HATAR, men kyla och motvind HATAR jag verkligen. Jag blir arg, på dåligt humör och jag blir aggressiv. Jag vill helst köra på någon med cykeln när jag cyklar och fryser. Särskilt om jag också har motvind! Jag skulle naturligtvis inte göra det, men jag skulle verkligen VILJA göra det!

Ibland när det inte är så många cyklister ute så skriker jag av ilska när jag fryser och har motvind. Det händer till och med att jag gråter. Jag vet att det är ett oerhört barnsligt beteende, men jag i de stunderna struntar jag i det, för jag är så arg inombords att det kryyyper under skinnet på mig.

Vad gör dig så arg att det kryper i skinnet?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Dagens Mabou

Jag blir arg på Mabou (6) och tillrättavisar honom. Han går upp på sitt rum. Efter en stund ropar jag att jag vill prata med honom, för att jag vill att han ska förstå varför jag blev arg.

Jag: Mabou! Kom ner så jag får prata med dig om varför jag blev arg.

Mabou: Nej, för du är inte min mamma längre!

Jag: Jo, för jag kommer alltid att vara din mamma, så då är det väl bättre att vi reder ut allt…

Mabou: Nej, men du är inte min mamma!

Jag: Jo, det är jag. Men vi kan säga så här: kom ner så du och den här tanten (jag) kan prata!

Mabou: Nej, för min mamma har sagt att jag inte får prata med tanter som jag inte känner…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Smärta skapar ilska?

Jag har känt mig förbannad i flera dagar. Kritisk till en massa saker runt omkring mig, som normalt kan göra mig irriterad men inte riktigt upprörd.

Jag känner hur det liksom kryper innanför skinnet på mig… Jag undrar om det är min ryggsmärta som gör mig aggressiv och arg? Som gör att jag känner mig lättretlig? Hur som helst, tur att jag inte har kroniska smärtor i så fall, för jag skulle bli galen. Jag avskyr verkligen att känna mig arg, utan anledning.

Nu är jag verkligen trött på Lumbago. *Viftar irriterat omkring mig och får ännu mer ont i ryggen*

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,