När råttorna är borta, dansar katten på bordet…

I går lyckades jag pricka in följande lyckträffar på samma dag:

  • Ledig från jobbet
  • Barnfri
  • Lönedag
  • Vackert väder
  • En himla massa energi och levnadsglädje

Så vad gör en rätt utsliten gammal morsa när hon har en helt ledig dag att ägna till inget annat än sig själv? Ja, förutom att diska, städa kylskåpet, städa badrummet, sortera tvätt, handla, städa köket och lite annat smått och gott, så hann jag faktiskt ägna en massa tid åt mig själv också!

Först lite shopping, sen:
fotbad uppblåsbart

…fick jag äntligen möjlighet att inviga mitt uppblåsbara fotbad som jag fick av min extradotter för typ ett halvår sedan… Skrubbade fötterna gjorde jag också tills de var mjuka och lena som babyhud.

ansiktsmaskEn ansiktsmask hann jag också lägga och den här med coconut var superskön. badkarEtt långt och skönt bad i badkaret hann jag också med och jag låg och lyssnade på ett ”Sommar i P1” medan jag låg där och njöt och hade hårinpackning och nu trodde ni kanske jag skulle göra en ”Lars Ohly” och fota medan jag låg där i vattnet och råka få med intima kroppsdelar, men riktigt SÅ roligt ska vi inte ha idag… 🙂 måla tånaglarnaMåla tånaglarna med ett nytt, snyggt nagellack är nästan ett måste när man ska ta hand om sig själv!

torrostade jordnötterTill lunch blev det torrostade jordnötter…zoo godis…och till middag ett par nävar Zoo, ni vet de där godisarna.

Som ni förstår så satsar jag på extra hälsosam kost när barnen är borta… 😉

Om jag är nöjd med min dag? You bet! Det är underbart att ha barn, men att ladda batterierna och ha lite egentid där man får göra saker bara för sin egen skull, det är inte helt fel emellanåt det heller!

Nu har jag fått en massa ny styrka så idag ska jag iväg på mer trevligheter, men då med sällskap av mamma och i morgon är det nya, friska tag för jobbet igen! 🙂

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Föräldrars egentid genom flera generationer

Jag har hört många föräldrar med vuxna barn, klaga över att ”dagens föräldrar” och då menar man ofta i synnerhet mammor, har så höga krav på egentid. De kräver egentid för att träna, träffa vänner och slappa.

I början höll jag med och tänkte på att jag hade väldigt lite egentid när mina flickor var små, samtidigt som jag verkligen kunde ha behövt mer av det när jag tänker efter. De gånger jag hade barnvakt handlade det oftast om att gå på föräldramöten/jobb eller andra saker som inte handlade så mycket om återhämtning eller att göra ”roliga saker för sig själv”. Under knappt ett par år hade jag kontaktfamilj till mina flickor först en helg i månaden och sedan var tredje helg. Då hade jag MASSOR av egentid. I början hade jag svårt att ”roa mig själv” och det blev mest att jag möblerade om/rensade källaren eller andra nyttigheter. Efter ett tag så vande jag mig dock och började njuta väldigt mycket av just ensamheten. Jag passade på att sova ut, äta det jag ville och ta hand om mig själv. Ni vet det där långa badet i badkaret med badolja och en bra bok i en timme, utan att barnen står och bankar på dörren eller öppnar den med en skruvmejsel för att de bara MÅSTE på toa just då, eller har hamnat i bråk med varandra etc.

Den största skillnaden i mitt hem när jag hade haft dessa helger, var att jag själv kände att jag faktiskt blev en mycket bättre mamma. Att vara en utvilad förälder är oftast en mycket bättre förälder än en som alltid är väldigt trött och utarbetad. Dessutom hann jag sakna barnen så mycket när de var borta att det blev toppen varje gång de kom hem igen. Barnen i sin tur hade hunnit sakna mig och vi hade lite ”smekmånad” varje gång de kom hem.

Idag har många skilda föräldrar delat umgänge med sina barn. Varannan vecka är det som verkar vara vanligast, i alla fall bland mina bekanta. Utifrån en förälders perspektiv måste det vara det optimala. I alla fall om man kommer bra överens med den andra föräldern och känner sig trygg med att barnen har det bra. Av de barn jag träffar verkar många trivas med den uppgörelsen också, om det är bra eller dåligt kanske de kommer att vittna om när de blir vuxna, men jag tänker att det borde vara det optimala för de flesta barn också, rättvist fördelad tid mellan mamma och pappa.

Ur förälderns perspektiv låter det som rena rama drömmen för en under många år ensamstående förälder som mig. Varannan vecka kan du göra precis vad du vill, träffa kompisar, jobba över, sporta, hänga på puben, storstäda, tvätta eller vad du nu väljer att göra och varannan vecka kan du ha full koncentration och fokus på dina barn! Vikten av att ditt barn är med sin andra förälder och att de också får en fin kontakt, måste också kännas bra och viktigt! Wow, säger jag! Jag undrar om dessa föräldrar inser vilken fantastisk tillvaro de har? Eller finns det annan problematik som jag inte har tänkt på för att jag aldrig har levt så?

I mina ögon verkar det i alla fall härligt. Visst är jag glad och tacksam att jag fått så mycket tid med mina barn, men andra saker tar också väldigt mycket tid, såsom arbete, möten och annat och att få dela upp veckorna låter väldigt bra. Tänk bara att i lugn och ro kunna gå från jobbet till en tandläkare eller läkare i lugn och ro, utan att behöva ordna barnvakt, förbereda med mat dagen innan och så vidare… Visst saknar man säkert barnen jättemycket de veckor de är hos den andra föräldern, men samtidigt, vilken kvalitetstid man får när de väl kommer hem. Inte en massa tvätthögar att ta hand om, ingen storstädning som väntar. Inget som pockar på uppmärksamheten förutom barnen.

Ja, så tänker jag. Men så finns det förstås även föräldrar idag som faktiskt tar hand om sina barn helt själva, 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, 365 dagar om året. Som gör sitt allra bästa och som sätter barnens bästa i första rummet. Alltid. Som får tacka nej till alla bjudningar där man inte kan ha barn med sig. Som aldrig kan stanna kvar en timme på jobbet, för att barn ska hämtas på dagis. Som aldrig kan följa med kollegorna på en fika eller öl efter jobbet eller kanske bara en pratstund, som aldrig kan ha ett eget fritidsintresse som inte kan innefatta barnen. Av många som har det på detta sätt kan det bero på att den andra föräldern inte är intresserad, eller lämplig att ta hand om barnen men i dagens föränderliga samhälle verkar det vara många som helt enkelt bor väldigt långt ifrån varandra. Inte sällan i olika länder.

Jag tycker det är jättebra att många kommuner idag kan hjälpa till med kontaktfamiljer för de föräldrar som oftast bär hela ansvaret och omsorgen för sina barn. Jag tror att det är en bra möjlighet för många familjer att få en avlastning de annars inte skulle få. Jag tror också på sikt att det är väldigt positivt för barnen och tycker att det är synd att många föräldrar känner sig tveksamma till detta, precis som jag själv gjorde den största delen av mina barns uppväxt. Det är klart man ska vara försiktig när man lämnar över ansvaret för det allra bästa man har, men på sikt tror jag ändå det kan vara bra för barn och för föräldrarna. Jag tror att det är en win-win-situation.

Men så hävdar många att dagens föräldrar är väldigt bortskämda. Jag har säkert vräkt ur mig något liknande själv också, men nu har jag funderat en del och jag har pratat med många småbarnsföräldrar i min närhet och ändrat inställning helt.

Dels tror jag att ett problem är att när vi ”dömer” dessa frihetstörstande mammor (för det är oftast mammorna som får kritik för detta) så glömmer vi att en orsak kan vara att jämställdheten blivit bredare. I alla tider har männen generellt kunnat gå på ”puben” efter jobbet eller haft kvar sina fritidsintressen precis när han velat, även om han har tre barn hemma. I takt med jämställdhetens utökning har idag även kvinnor börjat ställa dessa krav. Om man delar på föräldraledighet och hushållsarbete, varför ska då inte mammor kunna ta ett spinningpass efter jobbet eller träffa sina kollegor på en öl på fredag efter jobbet? Självklart måste vi inse att föräldrarollen för både kvinnor och män förändrats med tiden och därmed även kraven på pappor och mammor.

Ett annat problem med det nya föränderliga i vårt samhälle som vi inte tänker på när vi kritiserar dessa föräldrar är att även den äldre generationen har förändrats. När jag var barn så hade de flesta av oss en mormor/farmor/morfar/farfar som vi spenderade mycket tid med. Ofta på helger och ofta flera sammanhängande veckor under somrarna och ofta under andra lov. Detta var något som våra föräldrar kanske tog för givet många gånger, då de i sin tur ofta hade spenderat mycket tid med sina mor- och farföräldrar eller haft andra släktingar omkring sig.

Idag yrkesarbetar ofta mor- och farföräldrarna under våra barns uppväxt. Skilsmässor har ökat mycket och man flyttar av det skälet eller av andra skäl mycket mer, vilket gör att det inte är lika självklart att man kan ”skicka sina barn till barndomshemmet”. Jag upplever också att min generations föräldrar har tagit sig mer ”egentid” och därmed skapat egna intressen utanför hemmet, som mina far- och morföräldrar inte gjorde i samma utsträckning. Det försvårar också att ”skicka iväg barnen” till dem, samtidigt som vi kan unna våra föräldrar att få ta hand om sig själva. Min generations föräldrar har skapat egna liv och fritidsintressen och har helt enkelt mindre tid över för att passa barnbarn.

Flera av min generations föräldrar påpekar ofta att de ”minsann fick ta hand om sina barn själva när de var små”. De hävdar stolt att de hade varken hjälp av kontaktfamiljer, barnvakter eller behövde egentid för att dricka caffelatte i stan! Men är det hela sanningen? Ja, att de inte behövde egentid för att dricka caffelatte i stan är nog sant, eftersom, mig veterligt så fanns inte det i Sverige för 40 år sedan. Men i stället tror jag att de flesta (jag skriver väldigt generellt nu, men vi vet ju förstås att det alltid finns en massa undantag från regeln) faktiskt hade en massa avlastning, fast de tog den för given och tänker inte på att de fick en helt annan uppbackning än vad de själva har möjlighet eller intresse av att ge sina barn idag.

Det här är ingen kritik mot varken föräldrar eller mor- och farföräldrar. Om det är kritik mot någon, så är det mot de som dömer så snabbt, utan att tänka efter på bakomliggande orsaker (där har jag själv tills helt nyligen varit en av dem som dömt)! Kritiken vänder sig alltså inte till någon specifik person eller generation, utan handlar mer om att försöka synliggöra hur vårt samhälle förändrats som jag tror att man lätt missar.

Jag säger inte heller att det var bättre förr eller att det är bättre nu. Det jag säger är helt enkelt att tiderna förändras och att vi måste se helheten innan vi slänger ur oss kritik. Sedan tycker jag inte det är helt oviktigt att tänka på att tiderna förändras på många sätt. Förr ställdes det höga krav på kvinnor gällande hushållsarbete. Vi skulle göra egen pressylta till jul, stoppa våra egna korvar, safta och sylta på sommaren, bona golven och ha dammfritt. Idag ställs inte dessa krav på oss på samma sätt. Ingen höjer på ögonbrynen för att vi köper färdiglagat, däremot tycker jag att det ställs högre krav på oss att vi ska vara snygga, vältränade, sociala, bjuda till fest, komma på fest, ha en bra karriär, vara en bra väninna, mamma och hänga med i kulturella sammanhang. Vi ska helst ha sett den senaste teatern/bion/konserten eller läst den senaste boken på pockettoppen etc. Vi ska också tänka säkerhet när det gäller barnen. Idag bäddar ingen ner ungarna i det nedfällda sätet på vår Volvo kombi och sätter oss och röker i bilen med ungarna liggandes att läsa Kalle Anka där bak. Vi spänner fast barnen i de ordentligt fastsatta barnstolarna, vi barnsäkrar alla lådor i köket, sätter på barnen hjälmar innan de cyklar iväg. Sätter reflexvästar på barnen för att inte tappa bort dem och för att ingen bil ska lyckas missa att här kommer det ett barn och går. Helst ska vi tänka i 2-3 steg längre än att olyckan kan vara framme på ett eller annat sätt. Det är klart att alla dessa nya krav också får konsekvenser för våra liv och vår vardag.

Vad tycker du? Tror du att det ligger något i min text ovan, eller är du av helt annan uppfattning? Är dagens föräldrar generellt bortskämda med egentid?

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

En barnfri Lördag i November

En barnfri lördag i November. Min tanke var att skriva, skriva, skriva och njuta av tysssstnaden här hemma. Det är bara det att jag haft lite svårt att fokusera i helgen. När jag var barnfri en helg i månaden ungefär, så kom jag in i det och kunde verkligen slappna av och njuta de helger jag var barnfri. Men det har varit svårare den här helgen när det var länge sedan jag var barnfri.

Lugnt har jag i alla fall haft det. Igår låg jag i badet med en bra bok i nästa två timmar. Filade fötterna, badade med barnolja, skrubbade kroppen, ja sånt där som man sällan hinner när det är vardag och man har något barn som hänger på handtaget och bara måååste berätta något preciiis när du ligger i badet. Det var alltså länge sedan jag badade och så länge som jag badade igår kan jag inte minnas sist jag gjorde!

Idag bestämde min pappa och jag att vi skulle åka och käka tillsammans. Han var hundvakt till syrrans hund, då hon är på besök i Uppsala i helgen och idag var hon iväg på galej i Stockholm, så då skulle pappa vara hundvakt. När vi stack iväg och käkade, så vågade han inte lämna vovven hos mig, så vi typ tvingade Jai (tur hon bor nära) att komma över och passa vovven medan vi åkte och käkade. Men först tog vi en promenad med lilla Ayla.

Hon hade förstås den fodrade vinterjackan på sig… 😉

Här syns det hur Ayla drar iväg med pappa. Haha… Han är inte så van vid hundar, men jag tyckte han klarade hundvaktsjobbet galant. Han var väldigt mån om lilla vovven.

Sedan skulle vi iväg och käka och jag lyckades övertala pappa att vi skulle åka upp till Gottsunda och Branko ´s krog och käka där, då de både har väldigt god mat och till riktigt skapliga priser!

Vi behövde inte ångra oss. Jag undrar om Gottsunda-borna i Uppsala inser vilken bra krog de har där? Det borde vara mer folk än vad det är där! God mat, bra priser och ruggigt trevlig personal! Vad mer kan man begära, liksom?

Nu ska jag försöka ägna resten åt helgen till massor av skrivande!

Hoppas alla njuter av helgen lika mycket som mig!!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Fyra Barn, Fyra Kärlekar

Det lutar åt att jag, helt oplanerat får en barnfri helg. Det har jag inte varit bortskämd med det senaste året. Innan dess så försökte jag ha en barnfri helg i månaden. Det har inte blivit så det senaste året av en massa randiga och rutiga skäl. Självklart är inte mitt behov lika stort idag, som tidigare, med bara två hemmavarande barn. Men nu ser jag verkligen fram emot en barnfri i min ensamhet. Jag har massor med grejer att ”komma ikapp med” som jag ska passa på att göra om jag nu blir själv i helgen. Jag älskar verkligen att ha en stor familj och många människor omkring mig, men jag älskar också att kunna få vara helt ensam ibland. Ensamhet är helt klart underskattad!!

Jai och jag hinner i alla fall umgås hela dagarna nu för tiden, eftersom vi jobbar tillsammans. Det gäller bara att hålla isär mamma-dotter-rollen med arbetsrollerna. Inte alltid helt lätt. Men det är väldigt, väldigt roligt att jobba med Jai, då hon är väldigt duktig på det hon gör och är näst intill oslagbar när hon sätter den sidan till.

Nu saknar jag verkligen min förstfödda prinsessa. Jag har fått lite nog av att hon är på Jamaica. Jag tycker det räcker nu. Men det verkar inte hon tycka. Hon verkar njuta av livet och dansar som hon aldrig dansat förut. Det är ju bra. Men att jag sitter här och saknar och längtar, det är lite mindre bra.

Baby come home! ♥

Det härliga med att ha många barn, är att man får leva nära så olika personligheter. Det finns inte många gemensamma nämnare med mina barn och det är riktigt roligt! Eller som Mabou sa tidigare i veckan: ”Det är så bra att ha tre storasystrar, för alla är bra på olika saker!”

Jag frågade vem som var favoriten och han svarade: ”Alla är lika bra. Isa är bra för hon brukar fixa mat till mig eller hjälpa mig med andra saker och Binta är bra för jag får följa med henne nästan överallt och Jai är bra för henne får jag följa med ibland!”

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Helgen i Ord och Bilder

Barnfri helg. Väldigt skönt. Efter en massa om och men och med god hjälp så fick jag till det! Mabou och jag firade min pappas födelsedag i Fredags, lite i förskott då både han och jag hade lite andra planer på födelsedagen!

Sedan bar det av för Mabou att sova borta över helgen. Han var pirrig i magen, sa han, för han såg fram emot sin övernattning! Ã…kte till stan och bjöd med mig en kär vän på en god bit mat, sedan åkte vi hem till mig och hade mys och pratade förtroenden och allmänt om livet till långt in på natten.

Gick och la mig alldeles för sent med tanke på att jag skulle upp klockan åtta Lördag morgon!

The Witch

Lördag åkte jag med The Witch Feministiskt Forum i Stockholm.

Hästparad stod och väntade på oss i Stockholm, när vi kom ut från Centralen. Eller var den inte tänkt för oss? Kanske övning inför Kronprinsessans bröllop?

En häst visste inte vart han skulle…

Kanske var den helt snurrig av all förberedelse inför sommarens redan uttjatade bröllop?

Sedan blev det ordning och reda i leden igen

Tanken var att vi skulle gå på två eller tre seminarium, men på grund av missat tåg, så hann vi bara med ett… Temat på seminariet vi hann med var: ”Samtycke- ett samtal om lagstiftarens roll vid våldtäkt; utgångspunkten är förslagen om att införa samtycke. Är detta det bästa, kommer vi att nå de syften vi vill eller finns det annat vi i stället borde göra?”

Paneldeltagare var:

Madeleine Leijonhufvud

Petter Asp

Robert Engstedt

Moderator: Jenny Westerstrand

Jag hade min åsikt klar innan jag gick dit, men debatten var så pass bra och intressant att jag fick ställa min egen uppfattning på sin spets och med lite nya infallsvinklar så måste jag erkänna att jag nog delvis bytte åsikt, eller i alla fall breddade min uppfattning i frågan. Mycket intressant!

Kolgrillad oxfilé på Libanesisk restaurang, med klyftpotatis och lite röror var ruggigt gott

Därefter gick vi till Kungshallen och käkade gott. Varje gång jag kommer dit så undrar jag varför vi inte har någon ”Kungshallen” i Uppsala? Alltså en plats med många alternativ att käka, men som man ändå kan sitta tillsammans.

Isatou (Bilden tagen vid ett tidigare tillfälle)

Därefter träffade vi Isatou och följde med henne till Mac Donalds där hon ville käka. Träffade också min mamma som tog sig en matbit. Mitt i maten träffade vi på Mabou ´s kusin och ”faster” så vi fick oss en pratstund.

Det var tyvärr slut på sittplatser, så jag och ”Häxan” fick nöja oss med golvet halva vägen hem… Men det gjorde inte så mycket, vi är inte kinkiga

Vi fick en trevlig heldag i Stockholm och kunde sedan nöjda åka hem till ”vischan” (=Uppsala) igen. Trött efter allt för få timmars sömn. Trött och glad och trött och nöjd efter min lyckade barnfria helg med inspiration, gott sällskap och god mat. Kan man vara annat än nöjd?

Förresten, sa jag att jag var trött?

Men nu har jag sovit och tar glatt emot mina älskade älsklingar igen. Laddade batterier. Nya, friska tag. Kom igen vardag! Jag är redo för dig nu!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Helgen i bilder Del: 3 Bubbelbad och Kärlek

Fredagen var som jag skrivit om, fylld av stress men också festligheter! Lördagen blev det stress här hemma i stället. Eftersom den gångna veckan som varit fylld av aktiviteter, med allt från minnesstund, till Halloweenfest, till Skansen, Krogshow och gäster, så har jag inte lagt ner så mycket tid på att hålla hemmet i trim.

Jag brukar ju alltid ha helt renstädat när jag är barnfri, eftersom jag annars ägnar mina barnfria helger till det, i stället för att ladda batterierna! Nu skulle jag dessutom få besök av Mr. Hemlig och för att kunna slappna av och ägna mig åt min bäjbi, så ville jag ha renstädat innan han kom.

Jag for runt här som ett jehu för att både hinna städa, köra några maskiner tvätt, plocka bort det mesta av Halloween-pyntet och slutligen. S-l-u-t-l-i-g-e-n ägna mig åt mig själv i ett par timmar. Det började med ett lååångt, varmt bad. Jag sjönk ner i badet med en härlig bok, med badoljor, skum och olika hårinpackningar och den där bästa, bästa duschtvålen. Den där man bara tar fram när man vill dofta extra gott. Mmmm… Mmmm… Mmmm…

När Mr. Hemlig väl kom så hade vi så där mysigt som man bara har med den person som man är kär i. Sedan blev jag utbjuden på en restaurang. Men när vi väl var där, så bestämde vi oss för att köpa take-away och käka hemma i stället. Sedan ägnade vi ett dygn åt bara varandra och en massa härlig kvalitetstid och enormt mycket kärlek!

Nu sitter jag och väntar hem mina barn igen och sitter och tänker på vad lite som behövs, för att man ska känna sig fylld av glädje och energi över att få återgå till sin mammaroll igen.

Vardag, arbete, hushållsarbete och kvalitetstid med barnen! Det vill jag ha nu!

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

När barnen är borta, dansar mamma på bordet…

Damma mattor är helt okej när man har en skön helg att se fram emot…

Det verkar som om jag blir barnfri i helgen. Min ambition är ju att vara barnfri en helg i månaden. Jag kan säga att det är en ambition jag inte alls har lyckats efterleva de senaste månaderna. För drygt 3 månader sedan hade jag min senaste barnfria helg, men den hade jag nog nästan kunnat vara utan, för så mycket svordomar, ilska, tårar och kraftansträngning som krävdes av mig då, har mitt hem sällan skådat!

Men nu, (peppar, peppar) verkar det som om under är på väg att ske.

Just nu städar och gnider jag av ren och skär lycka och glädje.

Jag älskar mina barn. Alla fyra. Helt förbehållslöst. Dygnet runt. Alla dagar på året. Mer än något annat!!

Men. Jag älskar mig själv och livet nästan lika mycket, när jag fått en andnings-paus ibland. Så är det bara. Så i helgen när barnen är borta, finns det risk att morsan kommer att dansa på bordet!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Bullfitta?

Binta 20, Jainaba 18 och Isatou 16

Det var ett himla snack för några år sedan av mina döttrar, om att få ha FF här hemma, det vill säga Föräldrafritt.

Sedan kom det sig då att jag började ha vissa barnfria helger en gång i månaden (det var i alla fall ambitionen). Jag kallade dessa då BF-helger. D.v.s. helt logiskt (för mig) BarnFria helger.

Varje gång jag nämnde att jag skulle vara BF i helgen, så började mina döttrar att tokskratta. Jag fattade ingenting. Varför var det roligare att jag skulle vara BF (=BarnFri) än att de skulle få ha FF (=FöräldraFritt) förstod jag inte.

Inte ville de avslöja något heller… Förrän till slut, när någon av dem utbrast: ”Men mamma! Fattar du inte? BF betyder ju Bullfitta!”

Jag: Bullfitta? Vad är det? Att man har bullar i fittan?

Dottern: Näääe, det betyder att den står ut och är liksom ”bullig”¦

Okej, så nu till mitt dilemma. Efter den här händelsen så kan jag bara inte säga BF. Men på var och varannan blogg, så är ju folk gravida och skriver BF.

Första gången satte jag kaffet i halsen, trots att jag inte ens dricker kaffe…

Men sedan har jag förstått att BF i graviditetsvärlden betyder Beräknad Förlossning.

Det är bara ett problem. Jag kan inte släppa det där med Bullfitta. Ni får ursäkta mig, men varje gång jag läser om era beräknade förlossningar, så blir jag full i skratt, för jag ser framför mig hur ni har en riktig BF.

You know!

(Och nej, normalt använder jag inte ordet fitta! Alls!)

(Det här inlägget är inkopierat från Gästbloggen, då jag skrev det när jag gästbloggade där under en vecka.)

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Mitt sommarråd till dig som är förälder!

Jai 4, Binta 6 och Isatou 2

Barn i alla åldrar är toppen! De är underhållande, roliga, älskvärda och fantastiska på alla sätt och vis. Men allt har en gräns. Även föräldraskapet. Hur bildande, lärorikt, roligt och kärleksfyllt det än kan vara.

Att de flesta skilsmässor i Sverige sker efter semestern är knappast en tillfällighet. Att föräldrar drar en lättnadens suck när skolan slår upp sina dörrar igen, är knappast heller någon tillfällighet…

Att ”promenera på varandras nerver” är något ganska givet under sommarmånaderna. Visst är det härligt att umgås och hinna spendera tid tillsammans, men man kan också få för mycket av umgänget.

Som tonårsförälder kan jag säga att det värsta jag upplever under sommarlovet är avsaknaden av rutiner. Saker som rörs till hemma, slöheten som brukar inträda redan någon gång i mitten av Juni för att sedan vara konstant under resten av sommaren… Att de inte kan hålla sams med varandra, för att de fått för mycket umgänge och för lite stimulans… Ja, listan kan göras lång.

När jag var småbarnsförälder, särskilt till mina tre tonårsdöttrar (okej, Binta har redan fyllt 20…) så tyckte jag det värsta med sommaren var att jag inte kunde andas… Barnen var mig konstant hack i häl!! Jag kunde ha heldagsutflykter med dem, för att stimulera dem och ”trötta ut dem”, men när vi kom hem, så var de mig i hasorna exakt hela tiden!!

Om jag ställde mig och bakade, så hade jag snart sex små händer nedkörda i degskålen.

Om jag tog en dusch så hade någon snart öppnat badrumsdörren med en sax och satt och dinglade med benen från toalettstolen för att berätta om något som absolut inte kunde vänta tills jag duschat klart!! Vad som var så oerhört viktigt, kunde till exempel vara att lillasyster hade rivit sönder en teckning, eller att man hittat på en egen sång som bara MÅSTE sjungas för mamma just då…

När jag la mig i soffan för att titta på TV så hade jag snart tre kramsjuka flickor, under, över och nästan inuti min själ.

Eller så ställde de sig helt enkelt framför TV ´n och hade dans- och sånguppvisning för mig.

När jag låg och sov så kom de trippande, en efter en och la sig i min säng.

Kort sagt: jag höll på att bli GALEN på att aldrig, aldrig någonsin vara ifred!!

Binta, Jai och Isatou 2008

Jag tror inte att de ”bästa” föräldrarna är de som utplånar sina egna behov. Tvärt om, faktiskt. Jag anser att jag blev en mycket bättre mamma, när jag började ta mina egna behov på allvar. Mina behov som kvinna och människa. ”Jag är inte bara mamma”, säger reklamen. Nej, man är inte bara mamma, även om det ibland känns så…

Jag märker själv att när jag har haft ett par dagar ensam. Helt ensam och följt mina egna behov och önskemål, så har jag blivit både en gladare och bättre mamma. Framför allt en mamma, som tar mina barn på större allvar. Som lyssnar bättre, som är mer närvarande! Att jag dessutom hunnit sakna mina barn enormt mycket är en liten bonus.

Semestern är till för att vi ska hämta kraft och ladda våra batterier inför ett kommande år. Det där med att ladda batterierna kan vara väldigt sällsynt för många föräldrar.

Jag har därför några konkreta tips att ge!

Tips för småbarnsföräldrar och tonårsföräldrar: (Med småbarnsföräldrar menar jag till barn från 3-10 år)

Om du är sambo/gift, så ta en helg varannan månad eller liknande där den ena föräldern reser med barnen till en släkting eller åker och tältar eller liknande. Om du är ensamstående, så vill jag verkligen tipsa om att lämna ifrån dig barnen till en nära vän, släkting eller någon som du känner förtroende för och som kanske till och med uppskattar att få rå om dina telingar över en helg. Fast om du är ensamstående så tipsar jag om att försöka få till detta lite oftare än om du är gift eller sambo, i alla fall om det är du som har ansvaret för barnen i stort sett hela tiden. Om man delar på ansvaret för barnen med deras pappa, så kanske du ändå har möjlighet till egentid och då kanske inte behovet finns eller i alla fall inte är lika stort. Mina tips om du sällan är ensam från barnen, är att se till att bli det ibland och då ägna dig åt följande:

  • Planera INTE in någonting!!
  • Städa och tvätta INNAN barnen åker iväg, för du får ABSOLUT INTE ägna helgen åt hushållsarbete!
  • Planera inte in att träffa massa vänner eller bjuda in dem.
  • Börja med att ta ett långt, avslappnande bad, eller något annat som får dig riktigt avslappnad.
  • Sov sedan ut ordentligt.
  • Sen ska du bestämma vad DU helst vill göra. Kanske innebär det att ligga på sängen och läsa en bok, kanske att gå ut och käka en god middag med en vän, gå på krogen eller ta en shopping på stan. Det viktigaste är inte VAD du gör, utan att du gör något för din egen skull, som du uppskattar själv och att inte ha planerat det i förväg, för då blir det ett ”måste”, ett krav. Ta beslutet när du är utvilad, avslappnad och hunnit fundera ut vad DU verkligen vill göra!

Det är mitt sommarråd till alla föräldrar och faktiskt till barnen också, för jag är övertygad om att det är bra även för barnen att vara ifrån sina föräldrar (och ibland även sina syskon), om de är på en plats där de känner sig omtyckta och trygga. Jag tror det är bra att få längta och sakna varandra lite ibland. Jag tror inte på att utplåna sig själv, bara för att man har barn! Det är min uppfattning och jag är säker på att det inte passar alla, men det kanske är värt ett försök?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,