Oansvariga föräldrar med sig själva i fokus

Foto: Fatou Touray

Foto: Fatou Touray

Jag känner en massa fler pappor som ägnar sig allt för lite åt sina barn, jämfört med mammor. Jo, självklart finns det en massa mammor som inte engagerar sig i sina barn heller, men som sagt, jag känner många fler pappor än mammor. Pappor som ringer sina barn för sällan eller inte alls. Pappor som inte träffar sina barn regelbundet. Pappor som aldrig någonsin uppoffrar sig på något sätt för sina barn. Jag känner pappor som inte skickar presenter, inte gungar sina barn, hjälper dem med läxan eller åker på semester med sina barn. Pappor som inte känner sina barns lärare, klasskamrater, dagiskompisar eller ibland inte ens vet vilken skola deras barn går på. Pappor som inte följer med och tittat på matcher, uppvisningar och tävlingar i sina barn fritidsintressen. 

Ibland beror det på egoism, ibland på missbruk, ibland på en ny relation, ibland på ovänskap med mamman, ibland på omognad eller avsaknad för känslan av ett faderskap. Inget av dessa skäl är någon ursäkt. Barnet blir lika skadat oavsett anledning och det kan aldrig vara en ursäkt. Ansvaret ligger alltid på föräldern och inte på någon annan. Barnet har aldrig någonsin någon skuld i att ett barn och en förälder saknar kontakt.

Sedan finns det mammor som hindrar sina barn från att träffa sina fäder. Det är då fortfarande pappans ansvar att gå vidare lagligt för att få träffa sitt/sina barn, men dessa mammor som hindrar sina barn från att möta sina fäder, för att de själva är besvikna, svartsjuka, arga på sitt/sina barns far har inte barnens bästa för sina ögon. Dessa mödrar är blinda av hat. När man är så blind för hat att man låter hatet gå ut över sina barn är man ingen bra förälder. De skadar också sina barn. 

Självklart finns det undantag. Ett barn kan behövas skyddas från sin förälder om det finns ett missbruk eller våld eller något annat som direkt kan skada ett barn. Men i dessa fall bör man också försöka lösa det rättsligt så långt det är möjligt.

Vilken skada kan då ett barn ta av att inte få träffa båda sina föräldrar? Det vet man förstås inte. Det finns många olika teorier på detta, men att ett barn inte mår bra av att inte ha kontakt med båda sina föräldrar är skadligt för barnet både direkt och indirekt. Att bli övergiven och sviken av en eller båda sina föräldrar kommer alltid att få negativa konsekvenser.

Jag är ju inte alls övertygad att ett barn måste fara illa av en skilsmässa, även om jag tror att de flesta får någon form av negativ påverkan, men den behöver alltså inte vara av ondo för ett barn, utan jag tror det handlar helt och hållet om hur de vuxna hanterar skilsmässan.

FNs BARNKONVENTION behandlar flera punkter med dessa omständigheter. Det finns en anledning till att de finns och det finns en anledning att de är viktiga för våra barns utveckling.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn

Grundhistorien i detta fall

Migrationsverket frågas ut

Barnen kommer i kläm när lagarna krockar

 

Igår läste jag en artikel som gjorde mig upprörd. Det handlar om tre vanvårdade barn som tagits ifrån sin mamma och blivit placerade i familjehem för över tre år sedan. De tre barnen var 1 ½, 5 och 8 år gamla när de blev omhändertagna och barnen är nu 5, 8 och 11 år gamla. Den äldsta flickan som är 11 år idag, är svårt funktionshindrad och i behov av hjälp med allt och de for så illa under tiden med sin mamma att trots att nya utredningar och beslut har tagits under dessa tre år, så får mamman fortfarande bara träffa sina barn varannan vecka under övervakning.

Trots detta har nu migrationsverket beslutat att mamman tillsammans med de två äldsta barnen ska utvisas till Serbien. Det yngsta barnet får bo kvar i Sverige, då hon har en svensk pappa och därmed svenskt medborgarskap, även om barnet inte bor med honom, utan även han är omhändertagen av socialtjänsten under LVU (Lagen om Vård av Unga). Då familjen är romer, anses familjens möjligheter till vård för den funktionshindrade dottern och stöd av samhället i övrigt i Serbien, vara mycket svårt att få tillgång till.

Det som slog mig när jag läste artikeln är att den här utvisningen måste strida mot FN´s barnkonvention. Jag letade upp barnkonventionen och tycker att man skulle kunna åberopa flera av dessa punkter för att barnen ska få stanna i Sverige. Inom alla områden som barn hanteras inom myndigheter i Sverige, så talar man om och finns det lagstiftning som stödjer att vi måste se till barnen bästa.

Under punkt tre i barnkonventionen kan vi läsa:

Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn

Det finns som sagt många fler punkter i detta fall.

Jag tror att vi alla är överens om att barn måste skyddas så långt det är möjligt och att våra myndigheter måste tillgodose barns behov, där föräldrar brister i omdöme och omvårdnad av sina barn. Vi i samhället och våra myndigheter måste vara den länk som ser till att alla barn blir sedda och att deras behov tillgodoses.

Även om det är så att varje myndighet arbetar efter de lagar och förordningar som finns och ingen egentligen har begått något fel, så finns det ändå ett systemfel när vi ska se till barns bästa men barn i praktiken far illa för att vi inte lyckats leva upp till detta. I så fall är det medborgarnas skyldighet att protestera mot fall som dessa och andra fall där man ser med blotta ögat hur barn far illa och sedan är det upp till våra politiker att lagstifta så att dessa luckor i olika lagar inte ska uppstå och så att barn inte hamnar i kläm mellan lagarna. Fram tills dess måste vi göra vårt bästa för att barn inte ska fara illa för att lagarna inte stämmer med verkligheten.

Om någon har mer information om just detta fall, eller vet om det finns någon namninsamling eller liknande, så meddela gärna mig, för det här vill jag verkligen vara med och stödja!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Barnkonventionen

Alla har hört talas om den. De flesta känner till spridda delar ur den. Få har läst hela och funderat över dess innebörd. Vi behöver alla påminnas om BARNKONVENTIONEN ibland. Barnkonventionen som Sverige har skrivit under och som vi bör försöka göra vårt yttersta och mer därtill för att kunna följa.

1

Ett barn är varje människa under 18 år.

2

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

3

Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

4

Staten ska vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Där så behövs ska man samarbeta internationellt.

5

Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utövar sina rättigheter.

6

Alla barn har rätt att överleva och utvecklas.

7

Varje barn har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är och bli omvårdat av dem.

8

Varje barn har rätt att behålla sin identitet.

9

Ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som är skilt från föräldrarna har rätt att träffa dem regelbundet.

10

Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt.

11

Staten ska bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet.

12

Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

13-15

Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska respekteras.

16

Varje barns rätt till privatliv ska respekteras.

17

Staten ska ta ansvar för massmediers roll när det gäller varje barns tillgång till information.

18

Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling.

19

Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.

20

Ett barn som berövats sin familjemiljö har rätt till alternativ omvårdnad.

21

Vid adoption ska staten säkerställa att barnets bästa främst beaktas.

22

Ett flyktingbarn har rätt till skydd och hjälp.

23

Ett barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället.

24

Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

25

Staten ska göra regelbunden översyn av situationen för ett barn som är omhändertaget av myndigheterna.

26

Varje barn har rätt till social trygghet.

27

Varje barn har rätt till skälig levnadsstandard.

28

Varje barn ha rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis.

29

Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

30

Ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.

31

Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

32

Varje barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och arbete som skadar barnet eller hindrar hans/hennes skolgång

33

Varje barn har rätt att skyddas mot droger.

34

Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.

35

Staten ska bekämpa handel med barn.

36

Varje barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande.

37

Inget barn får utsättas för tortyr, annan grym behandling eller bestraffning eller dödsstraff. Frihetsberövande av ett barn ska ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid.

38

Inget barn får användas som soldat.

39

Ett barn som utsatts för övergrepp eller utnyttjande har rätt till rehabilitering och social återanpassning.

40

Ett barn som är anklagat för brott eller blivit dömt för en straffbar handling har rätt att behandlas respektfullt och rättssäkert.

41

Om det finns bestämmelser som går längre än innehållet i barnkonventionen, gäller de bestämmelserna i stället.

42

Staten ska göra konventionens innehåll känt bland vuxna och barn.

43-45

FN:s kommitté för barnets rättigheter övervakar och granskar att staterna följer barnkonventionen genom en särskild rapporteringsprocess.

46-54

En stat blir bunden av barnkonventionen genom att ratificera den.

Detta är den korta versionen och är hämtad från Unicef, där man även kan finna den långa versionen samt en lättläst version.

Tillägg: detta inlägg skrev jag för drygt en vecka sedan, men hade inte lagt ut det än, idag fann jag DETTA! Kan det bli mer passande? 😉

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,