Vila i Frid Annika Tiger

Idag är det en sorglig dag för många av oss som har ett aktivt liv på nätet. Annika Tiger, föregångaren till färdiga webbsidor, ”webbmamman”, som lärt så många här i Sverige kodning, bygga hemsidor och mycket annat finns inte längre hos oss.

Bild 149

Foto: Fatou Touray

På Facebook skrev jag följande:

”Som för många andra var hon en av de första och största bloggarna jag läste! Som för många andra har våra samtal rört Internet och vi har även pratat resor och annat! Nu är hon borta! Vila i Frid Annika Tiger!! Du kommer helt klart att saknas! Mina varmaste kondoleanser till familj och nära vänner!! ♥ ”

I princip alla jag haft kontakt med genom åren som varit aktiva på nätet, har de haft kontakt med Annika Tiger i olika sammanhang. Jag minns Annika Tiger sedan många år tillbaka och jag är nästan säker på att det var min vän Helené som introducerade mig för Annika på nätet.

De sista åren har jag haft en del kontakter med Annika där vi pratat nätet, resor och en del annat. Annika har också varit aktiv i kvinnofrågor och har varit en viktig debattör under de tidiga internet-åren. Annika har varit aktiv på nätet sedan 1996, det vill säga många år innan jag själv hittade hit. I sitt sista blogginlägg från 5 december skriver hon kort om att leva med KOL. Vad Annika dött av vet man inte ännu, men enligt hennes dotter ska hon dött lugnt i sin säng och troligen dött i sömnen.

Vila i Frid Annika, en viktig röst har tystnat för alltid. Jag beklagar verkligen sorgen till Annikas närmaste!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

9 år som bloggare

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nio år som bloggare. Ja, nio år är verkligen en låååång tid. Inte minst för att jag har bloggat väldigt intensivt under väldigt, väldigt många år. Nu är det ju mer sporadiskt, även om jag verkligen inte vill påstå att jag tröttnat eller ”gett upp” på något sätt!! Tiden och intensiteten är dock inte lika stor och jag bloggar inte heller längre på ”samma sätt” som jag gjort tidigare. Den 8/6 hade jag alltså bloggat i hela nio år. 

Men jag tycker det är ruggigt häftigt att ha bloggat i hela nio år!! Under dessa nio år har jag publicerat drygt 5000 inlägg. Det är i genomsnitt drygt 1,5 blogginlägg per dag, så det är ju en hel del. Alla inlägg är självklart inte av någon högre rang, men ibland när jag ska söka upp ett gammalt inlägg i min egen blogg om ett ämne jag skrivit om, så brukar jag pendla med att bli generad över det jag skrivit och imponerad. Det är liksom väldigt mycket antingen eller och det tycker jag är rätt roande.

Igår hände en lite rolig grej. Min äldsta dotter Binta som just nu bor i New York kom hem, utan att jag visste det. Hon är bara hemma några dagar i Sverige, för att dansa några shower med en artist, sedan åker hon tillbaka till New York igen… Hon, Isa och Mabou överraskade mig verkligen rejält. Jag satt i vardagsrummet och så måste de ha smugglat in henne i köket på något vis, för helt plötsligt kom hon in i vardagsrummet från köket, bärandes på en oboy-burk och sa upprört: ”Är Oboyen slut? Vem har tagit sista oboyen? Varför finns det ingen oboy?” Jag tittade på henne. Blundade. Tittade igen. Blundade. Tappade hakan. Och tittade igen. Jag blev verkligen minst sagt förvånad. Men så snart förvåningen släppte så kunde jag glädjas åt min fina present. 🙂 Så mycket kan jag säga att den doftade grymt gott!!

Väldoftande present från Binta

Väldoftande present från Binta

För övrigt ska den här veckan bli en lugn vecka. Eller lugn och lugn. Det är en vecka med skolavslutning, vi har planerat en familjegrill och så är som sagt Binta tillfälligt hemma. En lugn vecka är sällan en lugn vecka, men den ska definitivt bli lugnare än de senaste veckorna i alla fall.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Jag är i alla fall grymt glad att sommaren verkar ha kommit igång och att jag får chans att tina upp i försommarvärmen. Jag har verkligen svårt för kyla och nu ska det bli skönt med sol, sommar och värme och jag hoppas, hoppas, hoppas att det blir en fin och bra sommar. För både dig och mig.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

En stark vänskap jag saknar

Idag, den tionde December 2012, är det precis fyra år sedan jag förlorade en av mina allra närmsta vänner. Helené och jag blev mer än vänner, vi kallade varandra för systrar. Vi var så lika på många sätt och så olika på andra, men våra band var enormt starka och vi blev verkligen en viktig del i varandras liv.

Fortfarande tänker jag på henne, nästan varje dag. Fortfarande saknar jag henne enormt.

Hon skänkte mig så mycket vänskap, så starka band. Vi hade det så roligt tillsammans. Hon fick mig att skratta tills jag inte kunde andas, hon fick igång mig, hon stöttade mig och hjälpte mig och hon var en helt fantastisk vän som jag saknar enormt!

Ibland tänker jag att det verkar vara så lätt att glorifiera och ”hjälteförklara” en person som inte längre finns bland oss, men i Helenés fall känner jag inte alls att jag ser henne så. Tvärt om är det lätt att minnas hennes ilska, skällande och styrande. Däremot ser jag idag på den med kärlek och starka känslor av vänskap. Det var en del av henne och ännu en del jag tyckte väldigt mycket om med Helené!

Jag är så glad att hon var en del av mitt liv och jag är så glad över att jag fick vara en del av hennes liv. Jag känner ibland att hon ännu finns med mig. Ibland pratar vi förtroligt med varandra och ibland skäller hon på mig. Men jag är övertygad om att vissa band finns det ingen som kan separera. De finns där. För evigt. Vila i frid min vän!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Bloggbussen 2012

På Bloggportalen pågår just nu en tävling för alla bloggande föräldrar med barn mellan sex och tolv år och nej, jag har inte anmält mig i tävlingen, men det har många andra. Tävlingen verkar rolig och jag tycker de som har möjlighet ska testa och ni som inte vill testa, gå gärna in och rösta eller helt enkelt få lite tips om bloggare ni kanske vill läsa?!! HÄR kan du kolla läget och vad som gäller.

Som jag tidigare skrivit är Bloggportalen för övrigt en portal jag verkligen älskar! Det är perfekt om man vill leta en blogg som kanske skriver om ett specifikt ämne eller vilka bloggar som skriver om en särskild nyhet där man vill läsa olika åsikter. Lättöverskådlig, lätt att söka på och enkel för oss bloggare att registrera oss på! Så in och rösta bara, bloggtävlingar av olika slag är sånt som verkligen triggar igång en del av oss bloggare!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Föreläsning om bloggen Tonårsmorsa

Jag har inte tappat min arm på bilden, utan har den bakom ryggen, om någon undrar!

Igår hade vi en ny träff med Social Media Club här i Uppsala. Jag höll en föreläsning om min blogg Tonarsmorsa.se Det är en sammanfattning om de dryga sex år jag har bloggat. Erkstam Bambusade det hela och det kan du se här:

Under föreläsningen så kunde man se dessa bilder på en Prezi. (Tryck på pilen under bilden, för att byta bild.) Det var riktigt roligt! Om ni undrar varför jag står med axlarna uppdragna hela tiden, så beror det på att jag lutade mig mot bordet, då jag har feber och är jätteförkyld! Med det i åtanke tycker jag att det gick riktigt bra!

För er som är intresserade av sociala medier, får gärna gå med i Social Media Club där man kommer på träffar när det är ämnen som passar en själv eller intresserar en själv och det kostar gratis. (Ibland kan det vara någon enstaka träff som man serveras smörgåsar eller liknande mot en mindre summa, men då påtalas det innan träffen.)

Tycker ni att jag fick med huvuddelarna i sammanfattningen av min blogg, eller missade jag något viktigt?

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

In My Bag

Jag fick en utmaning av Baby Mama.

Jag ska berätta vad jag har i min handväska. Mitt största problem just nu är att jag använder inte mindre än två väskor. Dessutom är det inga små handväskor, utan just nu har jag upptäckt fördelen med att ha STORA väskor (man behöver inte rensa dem lika ofta 😉 ) så jag varvar mellan två stycken. Så det blir många saker att dela med sig av.

Bild 619

På dessa två bilder från Gambia har jag den ena av mina två jätteväskor! (Som jag för övrigt köpte i Gambia första dagen)

S6300969

Den andra väskan är en vit skinnväska också då storlek större. I min väskor har jag nu följande:

I den vita skinnväskan:

*Plånbok

*Lösnaglar

*Kamera

*Hårborste

*Läppglans

*Pennor

*Tändare

*Tidning

*Diverse papper

*Halstabletter (Vicks Honung Fresh)

*Röstsedel

*En blå klubba

*Astmamedicin

*Lösa mynt

*Astmainhalator

*Nikotinplåster

I min ”Gambia-väska”:

*Mobilen

*Almanacka

*En annan astmainhalator

*Två böcker

*En veckotidning

*En flaska Ramlösa Mango

*Lösnaglar

*Handkräm (Oliv)

*Pennor

*Glasögonfodral

*Mabou ´s polis-cykel-siren (Vad nu den gör där och hur den har hamnat där?)

*Bandage

*Alvedon

*Diverse Papper

*Body Lotion

*Gammalt schema

*Diverse kvitton

*Hårklämmor

*Lösa mynt

*Nikotintabletter

*Blandade olika sugkarameller

Kanske inte så spännande saker, men ändå det jag har i mina väskor.

Nu ska jag alltså, i min tur ta reda på vad några andra bloggare har i sina väskor. Frågan går då till följande bloggare:

Vad har ni i väskan: Smultronet, Jigartala, Evas Svammel och Svava?

Tillägg: Häxan har ju tidigare skrivit om just innehållet i min väska.

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Bloggkärleksvecka

Jag blev uppmärksammad av Anna på Kotteshoppen, som i sin tur blev uppmärksammad av Nakna Sanningen att den här veckan är det Bloggkärleksveckan. Varmt tack Anna för att du ville dela med dig till mig av den här veckan och de fina orden du skrivit om mig på din blogg!

Eftersom jag startade en liknande grej en gång, fast utan att riktigt inse det förrän efteråt och dessutom ganska ofta försöker länka till just bloggare som inte fått samma möjlighet till uppmärksamhet som min egen blogg trots allt fått, så hakar jag väldigt gärna på!

Här kan du läsa om vad Bloggkärleksveckan innebär och hur du själv kan delta.

Den bloggare jag vill skänka en massa Bloggkärlek till, är Svarten. Dels känner jag att jag blir glad och inspirerad av det sätt han skriver om Islam på. Vad jag förstår är han inte muslim själv, men hjälper till att lyfta fram det positiva i religionen, som i dessa dagar tycks anses vara ”roten till allt ont” om man får tro media. Att han själv inte är muslim tycker jag höjer trovärdigheten, hur konstigt det än kan låta. Men jag anser att hans inlägg blir mer frispråkiga genom att han vill lyfta fram Islams positiva sidor, samtidigt som han inte lämnar odelat positiv kritik, utan faktiskt kan se även de negativa delar folk använder sig av för att hylla sin egen religion. Det tror jag är svårare att göra om man själv anser sig tillhöra en viss religion.

Förutom att vi tycks dela bekantskaper utanför bloggvärlden, finns det också andra intressanta aspekter i Svartens blogginlägg, som jag delar intresse för. Dessutom har jag blivit väldigt nyfiken på personen bakom bloggen Svarten och hoppas jag får äran att träffa honom en dag!

Hur som helst så lyser många av hans inlägg upp mina dagar och jag hoppas verkligen att fler hittar hans blogg, då han ofta skriver läsvärda inlägg och verkar vara en vettig och trevlig person!

Vem vet? Jag kanske hinner uppmärksamma fler bloggare under den här bloggkärleksveckan?

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Så liten är alltså bloggvärlden

Min farmor, farfar, pappa i farmors knä och min farbror i min farfars knä

Jag är född i Härnösand. Uppvuxen i Sundsvall. Mina farföräldrar bodde under hela min uppväxt till sin bortgång (farfar 1998 och farmor 2006, Vila i Frid) i Härnösand. Jag flyttade till Uppsala som 15-åring. Som barn spenderade jag mycket tid med mina farföräldrar och jag hade mycket nära kontakt med dem. Särskilt nära stod jag min farfar. Vi hade våra egna små rutiner de helger jag tillbringade hos dem.

Jag hade glädjen att få ha kvar min farmor och farfar till långt upp i vuxen ålder. Jag tror att en hel del värderingar jag har idag, kommer från mina farföräldrar. De lyste upp de delar av min barndom, som jag spenderade med dem.

Så här efteråt inser jag att jag inte haft så mycket kontakt eller vetskap om min farfars släktingar. Vi åkte ofta och hälsade på min farmors släktingar när jag var barn och jag har många fina minnen av hennes mamma; Mimmi, som jag också namngett min mellandotter som mellannamn och min äldsta dotter fick min farmors och mosters andranamn, som mellannamn.

Min farmor, jag, min pappa och min äldsta dotter Binta, troligen 1989

Den enda släkting på min farfars sida som jag hört mycket om och fått ett hum om, är farfars bror. Det talades ofta om honom i mina farföräldrars hem. Han bodde själv inte kvar i Härnösand, utan flyttade till Göteborg i unga år. Farfar talade mycket om sin bror, som var mycket yngre än honom.

Jag minns inte om jag träffade honom som barn, men på farfars begravning så satt vi tillsammans och det är nog det enda minne jag har av honom personligen. Han gav ett starkt intryck på mig, varför vet jag inte. Kanske för att jag hört så mycket om honom under hela min uppväxt?

Min yngsta lillebror har nyligen börjat hålla på med en del släktforskning. Det tyckte min pappa var väldigt intressant. Särskilt som han inte heller verkar ha så mycket kunskaper om min farfars släkt. Hur som helst så lyckades min bror ”hitta” farfars brors döttrar. På något vis listade de också ut att den ena dottern bloggade.

Pappa var jätteglad och började läsa lite i hennes blogg. Tills han upptäckte att hon ”dissat” min blogg. Eller rättare sagt min tidigare design. Haha, en pappa är alltid en pappa… Och jo, han har ”kommit över” hennes diss av mig! 😉

Sedan dess har jag sett den här bloggarens (Ulrikagood, As Good as it gets) namn i lite olika sammanhang, men inte fäst mig nämnvärt vid det. Det var ”en av många andra bloggare” för mig, men jag har noterat att vi besöker, länkar till och läser många samma bloggar.

Men nu när jag fick fram att vi är släkt, även om vi inte varit nära varandra, så har jag kommenterat hennes blogg och ja, det visade sig att hon är precis den person som brorsan upptäckt. Att jag bytt namn förvirrade kanske ytterligare något?

Jag blev väldigt förvånad, men också glad. Just för att man ”hittat” varandra på ett väldigt udda sätt och för att jag är glad att hitta ännu en ”länk” till min älskade farfar. Och begreppet ”sociala medier” får helt plötsligt en ytterligare dimension för mig!

Jag, min farfar, äldsta dotter Binta och min farmor

Och, ja, jag inser hur hemska bilderna är på mig, men det bjuder jag på! 🙂

Tillägg 1: Ulrika har nu skrivit om detta Släkt-Blogg-möte HÄR!

Tillägg 2: Titta nu pappa i hennes inlägg, så ser du så fint hon skrivit om mig! Nu är jag säker på att det var grädden på moset, som får dig att inse att allt annat är glömt och förlåtet nu! Jag vet ju hur glad du är att vi ”hittat varann”! 😉

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Dagen i Ord och Bilder

Morgonen började med att jag låg och drog mig länge med min ljudbok i sängen. Skönt att börja en Söndag på det viset!

Bilden tackar jag Häxan för!

Därefter blev det lite fart på mig. Mabou skulle på kalas och man fick klä ut sig om man ville. Temat att klä ut sig på var följande: detektiv, polis, bov eller polishund. Jag tyckte det lät spännande och tänkte att det blir toppen för Mabou som har en viss förkärlek till poliser, då han redan har poliströja, handfängsel och poliskeps.

Men. Jag glömde ju att Mabou är en kille som inte nöjer sig med det alldagliga. Han skulle vara insatsstyrkan förstås! Täckbyxorna som jag fått bråka med honom hela vintern om och vinterjackan likaså, åkte på helt frivilligt och över detta svarta byxor och tröja, skottsäker väst hade han, vilket var en gul reflexväst. Som hjälm hade han storasysters svarta ridhjälm och skidglasögon till. Naturligtvis hade han sitt handfängsel, en k-pist och en pistol till detta. Jag missade att ta bild på honom, men häxan tog en härom dagen när han övade inför kalaset! Originalen ser ut SÅ HÄR!

Jag kände mig väldigt säker när jag cyklade med honom till kalaset, för aldrig tidigare har jag haft cykeleskort av insatsstyrkan… 😉

När Mabou åkte på kalaset åkte jag och träffade en bloggare; Anders Sporring på en fika. Det var ett så trevligt möte att vi förlängde fikat i flera timmar. Jag har haft sådan tur när jag mött bloggare och fått så många fina bekantskaper och vänner genom bloggen. Snacka om SOCIALA medier!! 😀 Tack , Anders, det här hoppas jag vi kommer göra om!

Anders Sporring, jag och mina fyra dubbelhakor!

Efter fikat vandrade vi runt lite i Uppsala i njutfulla miljöer

Eftersom vår fika drog ut på tiden så fick Mabou följa med Häxan hem en stund, vilket han inte hade något emot. ”Försök komma lite sent, mamma!” Sa han när jag åkte iväg när jag meddelade att han kanske skulle få följa med Häxan hem om jag blev lite sen.

När jag kom hem, hann jag precis bädda rent i sängen, så kom en annan vän och bloggare på besök. Nämligen Smultronet! Lite rörigt bland matlagning, en Mabou ur gängorna och ett gäng tonåringar på plats, lyckades vi ändå få oss en välbehövlig pratstund! Skönt och härligt med ännu mer trevligt sällskap. Ja, det här blev rena rama bloggträffardagen när man ska sammanfatta den. En trevligare Söndag kan man knappast önska sig.

Inte så bekymrad som jag ser ut

Dessutom har Isa fått ur sina senaste flätor ur håret och ser ut som ett litet kramtroll, mer än vanligt!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Jag fick en ny utmaning… En rolig

Jag och Helené R.I.P.

Den här gången fick jag en ny utmaning av Smulan-Sjubarnsmamma.


Blogg jag läser först: Min äldsta dotters blogg: Tonårsdotter

Blogg jag har hört talas mycket om men aldrig läst: Jag kan inte komma på någon. De bloggar jag hör mycket om, både negativt och positivt brukar jag försöka kolla på i alla fall en eller ett par gånger för att bilda mig en egen uppfattning om.

Kändisblogg jag följer: Ingen. Däremot kollar jag runt på väldigt, väldigt många bloggar. De flesta ”okända” men även ibland en och annan ”känd”. De jag tycker bäst om är ändå vardagliga bloggar jag kan känna igen mig i eller folk jag känner som bloggar. Några bloggar läser jag för att öka min egen kunskap i ämnen jag inte har så mycket kunskap om, eller som jag är intresserad av och vill lära mig mer om.

Mest kända bloggare jag sett IRL: Ingen aning. Men jag har ju träffat Linda Skugge ett par gånger och en massa andra ”stora bloggare” men ärligt talat så är jag inte så intresserad av att träffa ”kändisar”. Varken de som bloggar eller de som inte gör det. Jag tycker det är roligare att träffa människor jag tycker om för den de är och inte för vad de gör. Sedan kommer ju frågan om vad en ”känd” bloggare är? En redan ”känd” person som börjar blogga, eller en ”okänd” person som blir ”känd” via bloggen? Folk kommer ibland fram för att de känner igen mig från min blogg, men det innebär inte att jag känner mig som en ”kändis”. Dessutom känns uttrycket ”kändis” i sig väldigt ointressant för mig. Jag har aldrig riktigt förstått mig på ”kändishysterin”.

Första bloggen jag började följa: Jag kan minnas fem bloggar jag följde när jag började blogga och de hette: Lilltanta, hon skrev om sin vardag med barn, sjukskrivning och annat som var aktuellt i hennes liv, sedan var det Sorggudinnan som skrev om hur hon förlorat vårdnaden om sina barn och levde med skyddad identitet. Jag följde också Susann som då precis förlorat sin son i självmord och sedan var det Tant Rut som skrev om sitt liv i Horttevara. Till sist följde jag också Disa som bloggade om sin vardag i Norr och att hon precis blivit mormor. På den tiden bloggade vi alla på Spaces. Vilken av dessa bloggar jag först följde vet jag inte, men jag minns att jag läste Susann ´s blogg och Sorggudinnans från början.

Bloggare jag beundrar och varför:

Ludmilla: För att hon först kämpade sig (och fortfarande kämpar) igenom sorgen efter sin dotter som valde att avsluta sitt liv och nu kämpar mot en cancer som gripit tag i hennes liv. Men alltid med styrka och ett vänligt ord till övers för andra! Jag beundrar många andra bloggare, men det är Ludmilla som först dyker upp i mitt huvud.


Fördelar jag fått tack vare bloggen: Den största fördelen är helt klart att jag lärt känna flera vänner som kommit att stå mig nära. Det var ju också roligt att vinna Stora Bloggpriset, även om jag inte ser någon ”fördel” det förde med sig i sig, men det var väldigt kul att få så mycket uppskattning och vinna i en så stor tävling. En fördel som jag fått genom bloggen mer konkret är mitt kåserande varannan vecka på Radio Uppland, sedan drygt två år tillbaka. Men min allra största fördel jag fått genom bloggandet, var min vänskap med Helené! Tyvärr blev det också en av mitt livs allra största förluster när hon gick bort. Närmare ett systerskap har jag nog aldrig upplevt! R.I.P. Alltid älskad. Alltid saknad. Alltid i mitt hjärta.


Då hatar jag att blogga: Jag kan inte komma på någon gång jag hatat att blogga, men innan jul och min semester i höstas, så var jag rätt less och övervägde att sluta blogga eller dra ner. Lite har jag faktiskt dragit ner sedan dess, men nu är det roligt att blogga igen.

Då älskar jag att blogga: Jag älskar att blogga. Nästan alltid. Men när jag har orden klara i huvudet innan jag ens påbörjar ett inlägg, är det extra roligt. De inläggen blir oftast bäst också. Sedan kan man inte komma ifrån att det blir extra roligt att blogga när man får gensvar genom kommentarer, länkar och på annat sätt en respons på det man skriver!

Person som ofta kommenterar hos mig som förtjänar lite uppmärksamhet: Det har ju varierat väldigt mycket genom åren, men just nu är det nog Mariebrima, som inte har någon egen blogg. LiLo som nu har en egen blogg kommenterar också rätt flitigt i perioder. Tack till alla som kommenterar och ett särskilt tack till er båda!!

Nu utmanar jag följande: Alla som känner sig manade att anta utmaningen och tycker den känns rolig att göra!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,