Syrénkärlek

Varje dag de senaste två månaderna, som jag klivit av bussen vid skolan där jag gått min utbildning, har en väldoft av nyutslagna syréner slagit emot mig. Samma väldoft varje gång.

Det finns få dofter som får mig att njuta så mycket som just syréndoft. För att inte tala om dess skönhet. Vad slår en vas med de mörklila syrénerna, blandat med kritvita syréner?  Doften de sprider i mitt hem.

Dessutom är syrén en stark sommarsymbol för mig, då jag ofta plockade just syréner på väg till min skolavslutning som barn, för att lämna till min lärare.

Syréner. Väldoft. Sommar. Skolavslutning. Me like.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Syrénkärlek

Varje dag de senaste två månaderna, som jag klivit av bussen vid skolan där jag gått min utbildning, har en väldoft av nyutslagna syréner slagit emot mig. Samma väldoft varje gång.

Det finns få dofter som får mig att njuta så mycket som just syréndoft. För att inte tala om dess skönhet. Vad slår en vas med de mörklila syrénerna, blandat med kritvita syréner?  Doften de sprider i mitt hem.

Dessutom är syrén en stark sommarsymbol för mig, då jag ofta plockade just syréner på väg till min skolavslutning som barn, för att lämna till min lärare.

Syréner. Väldoft. Sommar. Skolavslutning. Me like.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Skicka inga blommor eller brev…

… eller, jo, det får ni förstås göra, men kontakta mig först och försök inte lista ut min adress på nätet.

Saken är den att mitt namn är väldigt ovanligt i Sverige. Nu har det hänt ganska många gånger att folk skickar brev eller paket till mig eller ringer mig. De som inte känner mig jättebra brukar kolla upp mig på eniro eller liknande. Då finner de mycket riktigt en med mitt namn i Uppsala och utgår från att det är jag. Men problemet är att det inte är jag.

Eftersom jag har hemligt telefonnummer så kommer inte jag upp på dessa sökmotorer. Jag har hört flera gånger genom åren att folk skickat kort och ringt mig, men det visat sig att det varit fel Fatou.

Nyligen, när Jai ´s pappa gick bort, så skulle Ludmilla sända Jai (17) blommor. Efter ett tag undrade hon om de kommit fram, vilket de inte hade gjort. Då kom Ludmilla också på att hon även hade skickat tackkort några månader tidigare, som alltså inte heller kom fram. Jag insåg ganska snabbt att det måste vara den andra kvinnan, med samma namn som fått blommorna. Jag och Ludmilla skojade om det och vi hoppades att det var en trevlig prick, som förtjänade blommorna. Ludmilla sände ändå nya blommor till Jai, så hon fick sina blommor ändå, även om det blev väldigt dyra blommor för Ludmilla i slutänden.

Ibland när journalister har kontaktat mig så har de ursäktat sig med att de i flera dagar försökt nå mig, men har hamnat hos en annan kvinna.

Idag ringde min morbrors fru och berättade att hon sänt ett paket med dvd-filmer och foton från bland annat min mormors begravning, men misstänkte att hon sänt dem till fel adress. Mycket riktigt. Det hade skickats till den andra personen i Uppsala med samma namn.

Jag har länge tänkt att jag måste ringa upp den här personen, men tyckt det varit lite pinsamt. Dels för att jag förstått att en hel del journalister ringt och ”stört” henne och dels för att jag är lite blyg för okända människor (även om inte det märks i bloggen). Nu kände jag att det var dags att ta ”tjuren vid hornen”.

Jag ringde upp henne och presenterade mig. Det visade sig att den andra Fatou var mycket trevlig. Hon började genast att berätta om hur det ringer okända journalister till henne och pratar om tonåringar och bloggar från både tv, tidningar och radio… Hon berättade: ”Jag brukar ropa STOPP, STOPP!! i telefonen! Det är inte jag, det är en annan Fatou”.

Hur som helst så berättade jag om det lilla paketet som nyss sänts till mig: ”Ja, men det var två paket som kom, inte bara ett. Det stod ingen avsändare på dem, men den ena låg det i alla fall bilder från en begravning i. Jag har lämnat dem till posten och sagt att det är fel person!”

Jag bad den andra Fatou om ursäkt och lämnade min adress och mitt telefonnummer till henne, så hon kan hänvisa vidare om hon blir kontaktad igen av någon hon inte känner…

Men lite roligt tycker jag ändå att det var. Nu hoppas jag att jag kan få fram mina två paket på posten. Ett av dem är ju väldigt spännande eftersom jag inte har en aning om vad det är eller vem som sänt det?

Om någon nu får för sig att ringa mig eller sända ett brev eller något, maila mig gärna först, så ska jag berätta hur du får tag på mig: tonarsmorsa@gmail.com

Det var ju en ganska rolig hopblandning, men nu tycker jag det räcker, så jag önskar få mina brev, paket och telefonsamtal själv…! 😉

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,