Konflikten i Sydafrika Del: 2

Konflikten i Sydafrika 1910-1994

Huvudorsakerna till konflikten och stormakternas intresse i den

Ganska kortfattat kan man säga att konflikten låg i att Europeér kom till Sydafrika av ekonomiska intressen och av anledning att man dels ville behålla detta utan att behöva dela med den infödda befolkningen och dels inte ville se på dom som jämlikar, började man i stället införa egna lagar och förordningar, där man gjorde de svarta till ”lägre stående”.

Så småningom kom man att ta över hela Sydafrika fullständigt och till slut kom den svarta befolkningen till en punkt då man inte längre kunde acceptera det förtryck man blev utsatt för.

Det skulle komma att ta 84 år från att politikernas förtryckare stadsfästes till att vika sig för den stora massan; Afrikanerna. Under alla dessa år av förtryck, då har den vita minoriteten naturligtvis uppburit en hel del stöd av västvärlden. Framför allt under de år man införde sanktioner mot Sydafrika. Moraliskt sett har man offentligt fördömt apartheid, men i praktiken har man gett den rasistiska regimen sitt ekonomiska stöd.

Sydafrika var inte bara en isolerad republik, utan också ett land starkt integrerat av västvärldens ekonomiska system.

De utländska företag som verkade i Sydafrika under apartheid kom från USA och Storbritannien. Men inte bara. Under 1984 verkade minst sexton Svenska företag i Sydafrika. Åtta av dessa hade tillverkningsindustrier där.

Då Sydafrika var ansett som det land i världen som var rikast på råvaror, såsom bl.a. guld och diamanter, men också mycket annat, låg det naturligtvis mycket intresse från stormakterna och många andra länder i världen i Sydafrika.

Moraliskt sett tog stormakterna och andra länder i västvärlden avstånd, men samtidigt hjälpte de till att ge ekonomisk möjlighet att upprätthålla apartheid.

Man kan konstatera att utan brutna överenskommelser mot varubojkotten mot Sydafrika, hade aldrig den vita regimen i Sydafrika klarat sig så länge, men å andra sidan hade man kanske fortfarande haft kvar samma regim om man inte infört någon bojkott alls..

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

.

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

PEACE is made

Det här med att jag sprang iväg och köpte en ny hemtelefon direkt kanske kan verka en smula hysteriskt? Ja, alltså, telefonen pajjar och *vips* så står det en ny telefon här hemma.

Grejen är att jag plockade fram en gammal telefon som jag kopplade in. Anledningen till att vi inte använder den längre visade sig ganska snart när jag satte i den. Batteriet räckte i typ mindre än 10 minuter när man pratade med någon. (Jag vet att jag sagt att jag skulle bojkotta Clas Olsson, men jag har brutit mitt löfte nu, the point is made!)

Hur som helst. När man lever med tre tonårsdöttrar (nej, en bor ju inte hemma längre, men jag tycker besöken är lite väl många och långa av henne just nu…!) så borde det inte vara så svårt att förstå vad som händer när telefonbatterierna tar slut på några minuter. Det utbryter ett fullständigt kaos. Om inte annat så får jag ett utbrott eftersom barnen snabbt pratar slut på batterierna och när det sedan ringer till MIG, då finns det inte ens batterier så jag kan SVARA i telefonen. Ja, ni förstår kanske själva…

Telefonköpet i dag var alltså ingen lyxkonsumtion, utan det var ett köp som tydde på direkt överlevnadsinstinkt från min sida. PEACE is made!!

(Nu undrar jag bara hur telefonlurarna ska få ladda i 15 timmar som det står på förpackningen, utan att någon börjar använda dem innan?)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,