Boktips: Det du inte såg

Den omtalade boken Det du inte såg av Patrik Sjöberg och Markus Lutteman som väckte en sovande idrottsvärld här i Sverige och i synnerhet friidrottsvärlden.

Den här boken handlar, precis som du säkert redan har hört, om en pojkes väg till proffsnivå inom friidrott, den handlar om Patriks komplicerade relation till sin tränare som under en period också var hans styvfarsa, men också utövade sexuella övergrepp mot både Patrik och andra pojkar.

Boken är precis så viktig som du kan föreställa dig och ändå lite viktigare ändå. Den handlar om utlämnade pojkar som blev manipulerade och lurade av en vuxen man för hans egna personliga, förbjudna sexuella behov. Den handlar om förnekelse. Om smärta. Om skam och skuld. Just dessa, de allra känsligaste delarna är så osentimentalt beskrivna att jag ibland var tvungen att lägga ifrån mig boken och påminna mig om vad som just beskrivits, för mitt i allt det där osentimentala glömmer man nästan bort att det är ett sexuellt övergrepp som beskrivs. Det gör boken trovärdig och lätt att förstå hur dessa pojkar kunde låta sig manipuleras.

Men boken handlar långt ifrån endast om sexuella övergrepp. I själva verket så är det bara en liten, liten del av handlingen. I stället handlar det om hård träning, fokusering, strävanden efter högt uppsatta mål. Den handlar om glädje och besvikelse men till största delen handlar det om en egen utsago av alla tidningsrubriker som kommit och gått genom åren om Patrik Sjöberg. Även detta beskriver han till stor del osentimentalt, även om man förstår att det funnits mycket ilska och frustration hos Patrik över detta.

Det är bra att det kommer fram. Jag menar när media haft Patrik som villebråd i så många år och skrivit det ur sin vinkel och med sin uppfattning, så är det skönt att se en av våra allra största idrottare får ge sin helt egna bild av det som skett. Det är lätt att tro att Patrik´s bok då ska handla om att skylla ifrån sig eller förneka allt som sagts och skrivits om honom, men så är det inte alls!! I stället så skriver Patrik och berättar många saker öppenhjärtigt om sig själv och sina många och stora misstag och klavertramp. Jag uppfattar Patrik i boken som väldigt rak och ärlig, även när det är mindre smickrande för honom själv. Kanske är det därför Patrik till viss del har fått mycket kritik genom åren? Han har inte alltid sagt eller gjort som det ”förväntats” av honom, men han har stått för det han faktiskt gjort, även när det varit mindre gynnsamt för honom att säga vad han gjort?

Det kanske finns de som kritiserar att många kända personer går ut i böcker och går till ”motattack” till de journalister som kritiserat dem eller vinklat eller överdrivit artiklar om dem genom åren. Men what the f*ck. Har man fått agera löpsedelsplåster och topnews genom åren, så måste man väl en dag få chansen att ge sin sida av saken?!! Det är något som Patrik gör och vill man inte läsa det så kan man låta bli, men jag tycker ändå inte man ska hoppa över att läsa den här boken. Den är allt för viktig i så många delar att den inte bör förbli oläst!

Jag skrev en del om detta när boken först kom ut också och debatten var aktuell. Det tycker jag i och för sig att den alltid är, men HÄR kan du läsa vad jag skrev om Patrik då! För oss som har ett engagemang runt just sexuella övergrepp är det ganska naturligt att läsa det som debatteras och kommer ut i bokform, men jag tycker att även ni som känner obehag (vilket jag i och för sig tror att alla gör på något sätt i dessa ämnen) borde läsa denna bok ändå. Särskilt för oss som är föräldrar eller arbetar med barn, ungdomar och andra människor över huvudtaget. Det finns så många lärdomar för oss alla att göra!

Boken får en tveklös femma av fem möjliga:

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Det du inte såg…

Det är titeln på Patrik Sjöbergs självbiografi. Den handlar om de sexuella övergrepp han blev utsatt för som barn. Det är boken som alla talar om idag. Hur kunde det pågå, är frågan som många ställer sig idag. Mitt framför kamerorna och strålkastarna.

Jag tror det beror på att vi människor går runt i tron om att alla är onda eller goda. Att vi inte inser att de flesta av oss har både ock inom sig. Världen är inte svart eller vit. Den är både ock, för att inte tala om alla de grå nyanser som vi också har omkring oss.

Vi valde att se den fina tränaren/styvpappan som visade sådan omsorg om Patrik. Men det fanns också en annan sanning. Den sanning som Patrik nu valt att gå ut med. Det krävs både mod och styrka till det och jag är väldigt glad att Patrik tagit det beslutet.

Idag diskuteras det om huruvida folk omkring såg vad som pågick? Ett annat av offren hävdar att det var uppenbart att tränaren hade en ohälsosam relation till sina adapter:

Viljo hade ett alldeles för intimt sätt att förhålla sig till oss adepter- de som såg honom borde absolut förstått att något var fel.”

När det gäller så svåra känslomässiga saker som sexuella övergrepp på barn, så tror jag att det är lätt hänt att man inte vill se, att man inte vill förstå.

En person som inte själv är intresserad av barn sexuellt, kan omöjligt förstå att någon faktiskt KAN se på barn på just det viset. Ett naket barn betyder inget för oss. Inget sexuellt. Snarare tvärt om. Ett naket barn är bland det mest oskuldsfulla vi kan tänka oss. Ett naket barn vill vi skydda och värna om. Inte begå övergrepp emot.

Jag tror att vi alla måste öppna våra ögon för att se att fasansfulla brott kan ske nästan mitt framför våra ögon. Samtidigt som det är viktigt att komma ihåg att de flesta som älskar barn, gör det utan en tanke på att skada dem på något sätt. Jag vet en pappa som vid ett tillfälle sa att han slutade ta sina barn i knä och pussa på dem, när den första ”incest-debatten” kom. Det är sorgligt.

Våra barns fäder ska naturligtvis våga ha närhet med sina barn.

En sak som jag börjat fundera på allt mer de senaste åren är att de flesta av oss som på något vis har levt självdestruktivt i delar eller hela sina liv, är personer som det ofta kommer fram i slutänden att de har blivit utsatta för sexuella övergrepp. Jag tycker att det säger något om digniteten på vilken skada ett sexuellt övergrepp är i det långa loppet. Med självdestruktiv menar jag till exempel: självskadebeteende, svårigheter i kärleksrelationer (till exempel genom att leva i destruktiva förhållanden med psykiskt, sexuellt eller fysiskt våld/leva promiskuöst/ha svårt att hålla kvar i relationer och lämna, eller tvärt om hålla fast i dåliga relationer i stället för att lämna etc.) , missbruk och beroenden i alla dess former, kriminalitet, eller ätstörningar. Det finns naturligtvis en massa andra sätt att leva destruktivt på, men detta är några av de exempel som jag tycker mig ofta möta bland människor som har blivit utsatta för sexuella övergrepp. Det är möjligt att det finns någon forskning på detta som styrker eller avstyrker mina personliga slutsatser.

Samtidigt är jag den första att poängtera att dåligt / destruktivt eller olagligt beteende INTE är någon ursäkt för att man har blivit utsatt för sexuella övergrepp. Även om man har blivit utsatt för sexuella övergrepp, så innebär det ändå att vi som vuxna individer ALLTID har ett ansvar för våra handlingar oavsett vad som föregått dem. Men jag tror att det man har blivit utsatt för kan vara en FÖRKLARING till mycket av sitt beteende. Jag hoppas att du som läser detta förstår att jag naturligtvis INTE menar att man måste bli kriminell eller missbrukare för att man har blivit utsatt för sexuella övergrepp, men jag menar att jag tycker det är förvånansvärt många av de som levt destruktivt på något vis, som själva har blivit utsatta någon gång för sexuella övergrepp.

En annan sak som jag tycker är mycket viktigt att nämna i den här frågan och som jag nämnt många gånger tidigare: även om man har blivit utsatt för sexuella övergrepp som barn eller vuxen, så är det viktigt att veta att man kan få ett bra och liv, man kan ha fina, viktiga relationer i sitt liv. Man kan ”gå vidare” även om man alltid kommer att bära med sig sitt bagage i sin ryggsäck. Man KAN också vända det man blivit utsatt för, till något som gör en starkare och vända det negativa till något positivt! Men jag tror att det krävs att man får möjlighet att bearbeta det man blivit utsatt för, annars tror jag det är svårt att ”gå vidare” och jag tror att det är svårare att släppa taget om det man har blivit utsatt för.

Jag har aldrig varit någon stor hyllare av idrottsstjärnor, inte för att jag inte beundrar dem (för det gör jag många gånger), utan helt enkelt för att jag är ganska ointresserad av idrott generellt.

Men idag hyllar jag med lätthet och glädje både Patrik Sjöberg och de andra idrottare som nu gått ut med de sexuella övergreppen! Jag tror att det är en stor hjälp för många utsatta, kanske framför allt för andra pojkar/män som har blivit utsatta!!

Patriks bok kan du beställa HÄR!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,