Självinsikt

Jag har funderat på en sak i några dagar. Jag har upptäckt att jag i vissa situationer när jag känner mig i underläge eller oro för min ställning i olika frågor eller rädsla för att inte bli tagen på allvar, har tendenser att bli dominant. Jag är inte alls en dominant person i andra sammanhang och jag har absolut ingen strävan efter dominans, så den här nya självinsikten är inte så positiv för mig!

Det är förstås bra, viktigt och riktigt att göra sin röst hörd och att säga ifrån när man upplever att man inte blir lyssnad på, eller känner sig överkörd i en specifik fråga eller sammanhang, men just det här dominanta när jag känner oro är ingen angenäm egenskap. Självinsikt och självkritik är alltid viktig, tycker jag. Det är lätt att peka på andra, men det viktigaste är egentligen att man trivs med sig själv och om man inte gör det, så tror jag det är omöjligt att trivas med någon annan människa över huvudtaget.

Ingen människa är perfekt och jag brukar vara ganska snabb med att påpeka mina egna tillkortakommanden. I slutänden kan man ju inte ändra någon annan människa, utom sig själv och för mig är det viktigt att fortsätta utveckla mig själv och faktiskt bli en bättre medmänniska. Inte en perfekt, men en bättre människa. Jag tror inte på perfekta människor och jag strävar absolut inte efter att bli en perfekt människa! 

Jag blir lätt trött på människor som alltid vill framhäva sig själva och som inte har någon som helst självkritik. Jag tror att de människor som anser sig själv vara bättre än andra ofta är de med störst problematik och som har svårast att se och arbeta med sina egna brister och tillkortakommanden.

Lite förvånad blev jag ändå när jag kom till insikt om denna egenskap, då jag inte reagerat på den tidigare och egentligen inte ens vet om det är en ny egenskap eller om jag haft den hela tiden, men utan att utsättas för liknande situationer, eller om jag haft denna egenskap men helt enkelt inte kommit till självinsikt om att jag besitter den!

Upptäcker du också egenskaper och tillkortakommanden hos dig själv, som du inte tänkt på tidigare? I så fall: gör du något för att försöka förändra dig själv till det bättre?

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Varje människa är unik

Bilden: Mina tre döttrar, från vänster: Isatou (15), Binta (19) och Jainaba (17) Uppväxta under samma förhållanden men olika till sättet som natt och dag. Alla med olika egenskaper, som är viktiga och användbara på olika sätt.

När man har flera barn så blir det än mer uppenbart att varje människa äger unika egenskaper. Det blir allt tydligare att varje enskild person är unik. Varje människa äger positiva egenskaper, jag tror att det helt enkelt bara handlar om vilken stöttning man får till att uppmuntra de positiva talangerna.

På samma sätt tror jag att det är viktigt att man försöker se till dessa positiva egenskaper. Det är viktigt för livskvalitet ´n att varje enskild person får känna sig duktig och bra på något.

När man har flera barn tycker jag det är särskilt viktigt att man som förälder uppmuntrar det varje individ är bra på, men också att man försöker stötta där barnet har brister. Jag tror att precis som alla människor har styrkor och är bra på olika saker så tror jag också att alla människor har svaga sidor och saker de inte är fullt så duktiga i.

Men en sak som jag tror kan vara svårare är att om ett barn är väldigt duktig på något, så är det lätt att ”missa” att ett annat av barnen också kan vara duktig på den saken, fast kanske inte lika duktig, då glömmer man lätt bort det barnets talang.

En annan sak jag brukar fundera på är att som vuxen så glömmer man lätt att leta nya talanger hos sig själv. Man kanske är medveten om att man är duktig på att simma och spela fotboll och kanske även på att lyssna. Sedan kan det visa sig att en kollega eller vän helt plötsligt säger att man är jätteduktig på att till exempel lösa konflikter.

Jag tror att ibland kan det vara en positiv egenskap som man utvecklat med åren, men ibland tror jag också att det är något vi alltid varit bra på, men som man varken själv eller någon annan uppmärksammat genom åren.

Därför tror jag att det är viktigt att ibland rannsaka sig själv och fundera på sina positiva sidor, så man lär sig att utnyttja dem, kanske i arbetslivet och kanske i privatlivet.

Det är ju ett väldans resursslöseri att ha egenskaper som du inte använder dig av. Ett litet tips kan vara att fråga runt bland olika personer du omger dig av. Be dem peka på ett visst antal saker som de tycker du är bra på/mindre bra på! Jag fick nyligen några svar av ett par kollegor som gjorde mig riktigt förvånad, men glad när jag tänkte efter och kände att det faktiskt stämde!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,