What a day, what a day…

Den här dagen har varit… hmmm… lite utöver det vanliga. Mabou började sin nya skola. Han är inte bara glad, han är eld och lågor. Han ÄLSKAR den nya skolan!! Inte blev det sämre av att glassbilden kom in på skolgården och alla skolbarn bjöds på glass av skolan med JÄTTE-glassar!

På väg hem berättade han om hur mycket han gillade med den nya skolan.

Jag: Ja, men det kan ju också vara så att en del är bättre med den nya skolan och en del saker kanske sämre…

Mabou: Sämre? Nej, det finns INGET som är sämre med den nya skolan. ALLT är mycket bättre!!

Ja, det är bara att hoppas på att den positiva energin håller i sig…

Jag var förstås med Mabou hans första skoldag, men en stund blev jag ivägkörd då det var ”piiinsamt” att ha mig där! 😉 Då hann jag med att luncha med min pappa. Det blev en trevlig stund!

Men. Det hände också något som höll på att få mig att springa och köpa ett Graviditetstest! Jag blev så OTROLIGT sugen på saltlakrits och det är något jag bara brukar bli när jag är gravid! Jag äter inte lakrits annars, men när jag är gravid så blir jag sugen en hel del och kan med lätthet få i mig en påse djungelvrål.

Apoteket låg nära till hands där vi var och åt, men så kom jag på att jag ju inte haft sex på år och dar, så jag släppte det där med gravid. En graviditet är trots allt inte längre än 40 veckor och det är DEFINITIVT längre än så för mig, då jag har bojkottat sex. Det där med sex är överskattat och inget för mig längre…

Hur som helst så lyckades jag övertala mig själv att inte köpa lakrits, då jag ju ändå inte är gravid och då inte kan vara lakritssugen. Det höll någon timme…

När jag hämtat Mabou från skolan, så lyckades jag övertala honom att vi skulle köpa glass på hemvägen för att fira hans skolstart! Nåja, det var inte särskilt svårt att övertala honom. Mabou valde en mjukglass och jag som nästan dreglade efter lakrits vid det här laget, köpte en kulglass med lakritssmak. Den var så vansinnigt god, trots att jag inte är gravid och inte ens gillar lakritsglass… 😉

Sedan har resten av kvällen inneburit långsnack med en av ungdomarna som spenderar kvällen här och packning. Packning då jag står mitt i en flytt. Det känns att jag bott i samma radhus i över elva år. Fyyy vad grejer man samlar på sig!! Det är med både glädje, lättnad och sorg jag lämnar radhuset. Nu väntar en ny era på mitt liv och jag hoppas det som inte löst sig kommer att göra det. Jag flyttar inte så långt, bara tillräckligt för att känna att det är en flytt ändå. Det här är för övrigt mitt första steg mot något jag planerar i fyra steg med planering för några år framåt…

One step at the time…

Jag går och lägger mig med vetskapen att min son lever i ett lyckorus över sin nya skola, jag gillar tydligen lakrits ibland, trots att jag inte är gravid och livet blir aldrig igen vad det varit…!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,