Varför vi älskar Gambia Del 3

Ni är många läsare som delat med er av era berättelser och det glädjer mig. För er som missat del 1, kan du läsa den HÄR! HÄR hittar du del 2 och här kommer del 3:
Emily vill vara i Gambia en längre period och leva vardagsliv där. Något jag gjorde 1992 och varmt kan rekommendera. Jag skulle med lätthet göra det igen om jag hade ekonomiska möjligheter att göra det!

Emily: ”Jag har varit i gambia 3 ggr och älskar folket, vädret och maten. Jag är 29 år och är gift och har 3 barn med en man från gambia som är några år äldre än mig. Jag älskar mentaliteten där nere och det känns som en frisk fläkt vare gång jag är där. Ska dit igen i höst med hela familjen och stanna i 3 månader. Vill åka dit och bo en längre tid i framtiden.”

Nurse Rached shoppade vackra tyger på marknaden i Banjul. Det går inte att missa dessa fantastiska tygaffärer.

Nurse Rached: ”Jag var i Gambia 1973, som 14-åring, då var landet relativt nytt som turistmål och många av hotellen var inhägnade och bevakade, lite av apartheidstuk över det hela. :( Vårt hotell, ägt av radioprofilen Britt Wadner, var dock öppet för alla, även lokalbefolkningen om jag inte missminner mig. Det har aldrig fallit mig in att köpa sex, vare sig i Afrika eller i Sverige. Den dagen jag måste betala för sex väljer jag att avstå. Men, jag inser att jag har fördomar, både gentemot svenska män som gifter sig med thailändskor och svenska äldre kvinnor som gifter sig med gambianska män. Detta TROTS att jag känner ett flertal thailändskor som är lyckligt gifta med svenska män. Det är sorgligt när ett program som Outsider visas, det spär liksom på stämpeln att Gambia är ett land dit vi 50+:are åker för att köpa sex. Som jag minns det (det är ju några år sedan) var det alldeles fantastiska stränder och vi bjöds på en maträtt, någon sorts gryta, som fortfarande, är bland det godaste jag ätit. Gambia överträffar klart Kanarieöarna som turistmål. Mer exotiskt, betydligt vackrare natur o.s.v. Räcker det, Fatou? :D Tillägg: SPINDLAR! Jag delade badrum med en gigantisk spindel med lurviga ben. Det är det enda negativa jag kan komma på med landet. Vi köpte massor av vackra batiktyger på marknaden i Banjul, jag sydde ett gäng långa omlottkjolar som var poppis på 70-talet. 🙂 Och för första gången i mitt liv drack jag Sprite, en dryck som då inte hade lanserats i Sverige. Och jordnötter, som jag åt jordnötter och smorde in mig med jordnötsolja. Jag borde ha fått både tarmvred och brännskador!”

Malin: ”Har varit i Gambia 2 ggr, grät lika mycket båda gångerna jag åkte hem, (som en vilde) Älskar, människorna, klimatet, stranden, maten, mmm kan man säga två ggr MATEN =) den röda sanden, färgerna, kläderna, musiken, gästfriheten, Är en stolt 4 barnsmamma, Gift, Har väl samma disskutioner hemma som vlken annan morsa/fru som hels, vems tur att diska, vem går och handlar mjölk, kastar sopor lagar maten hämtar på förskolan osv…Enda skillnaden är att jag ska behöva ”förklara”/försvara vårat liv, val och kärlek, varför? Jo min man är Gambian…”

Anne firade många jular som barn i Gambia, nu tar hon med sin egen familj dit. Anne tycker att flygplatsen har blivit bättre.

Anne: ”Äkskar gambia. Tillbringade min barndoms jular där, då min familj tog oss barn dit 2 v, -74,75,76,78,80, har sen varit där med mina barn -02, och reser i höst med min sambo. Kul att komma tillbaka efter 20 år men allt var sig likt. Bara mer byggnader och bättre flygplats. Älskar känslan folket klimatet trummorna dofterna, ja allt. Med vänlig hälsning, anne”

Julia Aisha 21 : ”jag reste för första gången till Gambia i februari 2011, med en kompis som har rötter där. Jag Blev då kvar i 3 månader. Jag åkte även dit igen i december 2011 själv för hälsa på vänner som var där och blev kvar 4 månader denna gång. Gambia för mig är ett av min favorit ställen i världen. Det är ett vackert land, Jag känner mig hemma där, jag trivs och framförallt jag mår BRA där.  Under mina 2 resor dit har jag lärt känna så många otroligt underbara människor och fått jätte mycket goda vänner. Man känner sig så välkommen när man är där, folk möter en med ett leende på läpparna och är mycket sociala och välkomnande. Man blir glad men på ett sätt chockad när man helt vanligt bara går på gatan och så kommer någon fram o säger ” hej, hur mår du?” och man svarar och sedan går alla vidare med sitt vardags liv. Bara en sån liten grej som kan lysa upp hela ens dag. Här i Sverige är det många som inte ens hälsar på sin next door neighbour… Sen så älskar jag den goda maten och kulturen, jag älskar och somna på kvällen till ljudet av trummor/musiken från någon pågående fest i någon stadsdel i närheten.   Gambia har hjälpt mig så mycket, jag var under en längre period väldigt deprimerad men sedan jag började åka dit har jag lärt mig väldigt mycket om livet, och att uppskatta saker som man annars aldrig skulle tänka på. jag är så Glad att jag har fått åka till Gambia och jag vet att jag alltid kommer återvända. Planerar redan när nästa resa ska bli av.. J”

Klara älskar liksom mig, den karaktäristiska rödbruna sanden. Jag har tidigare skrivit om den HÄR och HÄR!

Klara: ”Jag är gift med en man från Gambia och vi har barn ihop. Vi träffades när han bodde i England. Första gången vi åkte spenderade vi 4 månader i Gambia. Jag hann se mycket och det bästa för mig med Gambia är att man glömmer all stress hemma. Tid på dygnet spelar inte så stor roll. Livsstilen är verkligen tvärtemot vår här hemma och det är väl vad man vill ha utav en semester. Jag älskar människorna, musiken, maten, stränderna, ölen (deras egen öl Julbrew kan jag verkligen rekommendera) och marknaderna. Alla vackra tyger med sprakande färger, den rödbruna sanden, blommorna och dofterna är en fröjd för sinnena. Det finns mycket fattigdom i Gambia, bara genom att välja att åka till Gambia bidrar man till landets ekonomi, genom att handla på marknaden, äta på restauranger osv. Jag önskar alla som reser till Gambia en oförglömlig upplevelse!”

Mariama 27: ”Mina föräldrar kommer från Gambia och även om jag är född i Sverige så ser jag Gambia som mitt andra hemland. Jag älskar att åka dit på semester och träffa mina släktingar och vänner. Min svenska man Anders och våra två barn följer också gärna med. Jag tycker mycket om maten och värmen. Mina svenska svärföräldrar älskar också Gambia. Särskilt värmen i klimatet och hos människorna. Sexturism finns överallt i fattiga länder och även i de rika, men i Gambia är det många som är gifta med folk från de nordiska länderna och det har inget med sexturism att göra. Mina två bröder är gifta med äldre vita kvinnor men de har varit gifta i många år. Min ena bror har varit gift med sin fru i 8 år och den andra i 12 år och det har inget med sexturism att göra. Bra Fatou att du tar upp det här för Gambia förtjänar inte det här ryktet faktiskt!”

Lars 47: ”Jag har rest till Gambia sedan jag var barn, då med mina föräldrar och som vuxen med min egen familj. Hela min familj är svenskar, men vi älskar att besöka Gambia. Folk är så hjälpsamma, generösa och trevliga. De bjuder på sig själva och får en verkligen att trivas där. Mina föräldrar tog hit en kille från Gambia och han utbildade sig här och är nu gift med en svensk kvinna sen många år och de har även barn. Han har ett bra jobb och ett bra liv. Jag önskar fler svenskar kunde besöka Gambia för det ger så mycket.”

Maas 48: ”Jag har bott här i sverige många år och hört om sex mellan tanter och unga killar i så många år och jag vet att det finns, men det finns det överallt. den behöver inte vara dålig. Jag tycker det är orättvist när man säger att gambianer bara skaffar svenska kvinna för papper för det är inte sant. Min fru är 11 år äldre än mig och jag älskar henne så mycket. Vi gifta oss 1990 och vi har tre stora barn nu. Jag jobbar och betala skatt i sverige och tar hand om min fru och mina barn men ändå vi höra ofta folk säga att jag gifta mig med papper och hon gifta sig med mig for sex. Sex man kan få vart som helst och man stanna inte hos sin fru i 22 år for papper. Papper tar bara 2 år eller mindre.”

Leila 25: ”Jag är så trött på sexryktet i gambia. Hur många kan det vara som åker dit bara för sex? 10 %? 5 %? 1? Jag vet i alla fall att de inte är många. Min mamma är från sverige och pappa från marocko och vi åker till gambia varje år. Min pappa orkar inte med marocko, för det är så många släktingar där och han är trött då han säger att det inte blir någon semester då. Vi reser tillsammans i familjen mina föräldrar, jag och min bror och vi älskar det! Nu när jag och min bror är lite äldre brukar vi ta med oss kompisar ibland och alla blir så förtjusta i gambia och vill resa tillbaka. Det är ett underbart land, både maten, människorna, havet, solen och allt runt omkring. Jag kommer nog aldrig sluta resa till gambia och då har vi ändå rest till många andra länder!”

Eva 53: ”Älskar att resa till gambia. Härliga människor och vacker natur särskilt om man reser innan jul då det nyss varit regnperiod. Jag har rest till Gambia 4 ggr och kommer åka tillbaka igen och igen och det är inte omöjligt att jag flyttar dit när jag får pension. Inget land och inget folk har fått mig att må så bra som jag gör när jag är i Gambia. Sex kan man få överallt, det är jag inte intresserad av i gambia, men naturen, folket, maten, doften och djuren de kan man inte få någon annanstans i hela världen!!”

HÄR hittar du ett gäng riktigt härliga restips om Gambia!

Till sist: Tusen tack till alla som har bidragit med dessa fantastiska berättelser om vad Gambia som resmål betyder för er! Det har varit fantastiskt att läsa och roligt att se att så många tagit del av berättelserna! 🙂

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Varför vi älskar Gambia Del 2

Jag efterlyste korta beskrivningar från Gambiaresenärer. Varför de gillar Gambia, vad som gör att man väljer detta resmål och har fått in många, fina berättelser. Del : 1 kan du läsa HÄR och det här är alltså Del: 2:
Helena 31: ”Har rest till Gambia i tio års tid. Älskar klimatet, folket, kläderna, färgerna, stränderna, maten och faktiskt även språket wolof. Musiken och dansen är också en stor bonus. Mår aldrig bättre än här. Det är så billigt att man har råd att leva som en halv kunglighet. Det är man inte bortskämd med i Sverige! Gillar också att det är ett litet land, som är lätt att komma in i. Det är relativt lätt och billigt även att ta sig dit. De enda negativa sidor jag ser är malarian, vissa bumsters i turistområdena och att en skriande fattigdom ibland kan vara svår att hantera. Gambias alla positiva sidor väger dock över och jag ser det som mitt andra hemland, trots att jag rest ganska mycket även i övriga världen.”

Tina: ”Reste första gången till Gambia 1978. Det jag och min familj häpnades av var denna underbara varma gästfriheten – inte utan att vi var lite tveksamma – var det verkligen sant? – är befolkningen så här generös? – jaaa, det var de verkligen!!.Dessutom fordrade de inget i gengäld!! Men så klart vi ville hjälpa till på något sätt – så det blev – precis som nu 2012 – betala deras elräkningar, köpa en säck ris etc – ge casha Dalasi är ingen bra idé……. På toppen av all denna kärlek ett land fyllt av förhoppningar inför framtiden. Vi hjälpte många till skolgång och en av grabb tog mina föräldrar hit till Sverige och han har nu en bra tjänst inom Elektrolux och har i sin tur bidragit till att hans familj i Gambia kan leva ett gott liv. Ringarna har spridits på vattnet !! Naturen, fågellivet, havets ljuvliga vatten med dess rikedom av fisk har så otroligt mycket att ge turisterna. Det är väl knappast en dag under turistsäsongen utan att man möter fågelskådare ”på väg”. De har ett himmelrike i Gambia. Allt eftersom åren gått ser man den otroliga utveckling som ändå tagit fart – även om jag anser att den skulle börjat ”up rivers” så att möjligheten att ta del av t ex infrastrukturen oxå skulle komma befolkningen där till del….. Sen tycker man ju vad man vill om att bränsle och olja många gånger forslas förbi Gambia – hur många gånger har vi inte fått se långa, långa köer till bensinstationerna…… folk väntar tills bensinen kommer !!!!! Kanske kan tyckas att jag är lite part i målet eftersom jag har ”min” familj i Gambia och min man här i Sverige just nu – men det är ett underbart land att vara i – om ändå Svrige och svenskarna kunde ha hälften av deras omtanke om varandra så skulle det vara helt annat ”här hemma”!! I Gambia finns TID – oavsett vart du är på väg – och du behöver inte ringa och fråga om det är ok att du tittar in i nästa vecka t ex……!!! Jag älskar detta land och många, många med mig. Saken är ju den att har man inte intresse för prostitution, ”bomsters”, droger, kriminalitet etc (som ju finns world wide) – då söker man sig inte till det och kan därigenom leva ett underbart, fridsamt, upplevelserikt, kärleksfullt liv i detta land. En lisa för själ och kropp!!! Res till Gambia och Upptäck !!!! Kram till Er alla !! Tina”

Matilda 20: ”Jag har rest till Gambia två gånger det senaste året. Jag följde med en man som hjälper till att bygga upp en skola och ordnar därför guppresor och insamlingar till förmån för skolan. Första gången jag åkte så åkte jag med för att på ett smidigt sätt få bredda mina kunskaper om olika kulturer samtidigt som mina morföräldrar ville ha med en personlig assistent eftersom båda är över 80 och min morfar har ett amputerat ben. Redan när jag första gången andades in den varma luften så kände jag mig som hemma. Jag älskar musiken, kulturen och naturen. Landet är fantastiskt och det är i landet och människorna som jag har blivit upp över öronen förälskad. Det är billigt och man blir accepterad för den man är. Samtidigt brinner jag för att hjälpa till och förändra saker till det bättre så jag hoppas på att få ta del av den här mannens projekt och hjälpa till. Andra gången jag åkte var också med gruppen men nu för att mer kunna lära känna det gambiska folket och se om känslan jag fick första gången stämde och jag blev ännu mer fast.”

Helena och Björn ca 60: ”Vi är ett svenskt par, båda 60+, som rest till Gambia varje vinter några månader sedan 1999. Maken har en whiplash-skada som gör att han har smärtor och andra krämpor i kyla. I varmt klimat är han helt symtomfri, behöver inga värktabletter. Dessutom är vi båda intresserade av västafrikansk musik. Mbalax och trum-musik har vi lyssnat på även hemma i Sverige, ända sen mitten av 90-talet. Därför blev vi förjusta i Gambia, både musiken och det varma klimatet gjorde oss båda på gott humör. Vi har byggt ett eget hus på landet i Gambia, för att komma ifrån stadslivet, och från folkvimlet i turistområdena. Vi bor i en liten by även i Sverige, så den gambiska landsbygden passar oss utmärkt. Vi har en stor trädgård, vi fotograferar fåglar, vi försöker lära oss namn på alla träd som växer på vår tomt. Vi anställer ett gambiskt par (med fyra barn) som vaktmästare/trädgårdsmästare och städerska, ger dem lön hela året. De har försörjning via oss. Jag förmedlar fadderbarn, har hittills skaffat faddrar till 15 barn, som utan den faddern förmodligen inte hade kunnat gå i skola. Biståndsverksamheten är alltså ganska omfattande. Glädje, tolerans, gästvänlighet och andra positiva egenskaper av den gambiska befolkningen är det säkert så många andra som skriver om, så dem nämner jag inte.”

Tårar vid hemfärd brukar både jag och barnen och deras släktingar ha. Lisa är en annan Gambiaresenär som gråter när hon ska lämna Gambia.

Lisa 21: ”Jag åkte till Gambia under två veckor. Innan jag reste sa alla i min omgivning ”men va! ska du åka till afrika? vad hemskt!”. Det visade sig sedan att dom inte visste vad dom pratade om. Redan i transferbussen påväg till hotellet kände jag att detta kommer bli en bra resa. Mycket riktigt. Jag förälskade mig i människorna, artigheten, maten, musiken, naturen och allt som hör till Gambia. Under mina sista tre dagar hade jag en stor klump i magen som bara blev större och större ju närmare hemresan kom. Sista natten grät jag. Tillsammans med dom människor jag lärt känna där. Avskedet på flygplatsen var katastrof. Där och då bestämde vi tillsammans ett datum jag ska komma tillbaka. Och biljetterna är bokade. 20 november åker jag tillbaka för ett halvår. Dom som aldrig har varit i Gambia borde resa dit och uppleva samma sak!”

Loma 30: ”Hej! Jag har åkt till Gambia fyra gånger tillsammans med min familj. Varje gång åker jag därifrån med en tomhet och en längtan att åka tillbaka. Jag aldrig känt sådan samhörighet och kärlek som den jag känner i Gambia. Det som jag blev förälskad i först och främst, förutom de vackra stränderna, är människorna. Man blir accepterad för den man är och man tar hand om varandra. Oavsett om man har ngt eller inte så sprids det en glädje som man själv blir väldigt glad för. Att Gambia även är ett billigt och solsäkert land är bara plus i kanten. Jag kommer definitivt åka tillbaka. Tack för att du tar upp detta!”

Elin: ”Jag har rest till Gambia sedan jag var 6 år och bor nu, 23 år senare, i Gambia permanent. Jag älskar värmen som dels kommer från solen men också från människorna. Trots fattigdom finns det så mycket glädje och jag möts dagligen av värme och kärlek från människorna runt omkring mig. Jag kommer ofta på mig själv med att le när jag vandrar runt på sandvägarna i byn och lyssnar till skratt, rytmer och barns rop och lek. Är väldigt tacksam över att jag får bo i detta fantastiska land!”

Gilla: ”Jag ar en av dom dar karringarna som har en yngre man…ha ha ha . Kom till Gambia for forsta ggr 2003 pga en gambier jag traffade i Sverige. Besokta han nar han vantade pa uppehallstillstandet o jag blev foralskad direkt i landet, mannen var jag redan foralskad i. Som alla skriver har sa ar det vadret, musiken, maten o framforallt manniskornas livsgladje. Jag atervande nagra ggr tillsammans med mannen jag traffade i Sverige men han gjorde som dom flesta….lamnade mig efter 4 ar o da hade han ocksa gift sig o fatt barn med en ung gambisk kvinna. Sant ar livet…..Men jag hade som sagt var foralskat mig i landet o nar jag fick avtalspension fran SEB i sept 2007 akte jag tillbaks till Gambia for att prova att bo dar en langre tid, jag hade ju redan en del vanner dar. Traffade en ny man vilket inte ar svart men han ar ingen ungdom o har redan dom barn han behover men ingen fru. Vi har varit gifta i 4 ar o levt tillsammans i Gambia 8 man om aret. Nu ska han folja med mig till Sverige o fa se mitt land o det ska bli spannande men for mig ar Gambia mitt hemland numera. Min mission ar tyvarr inte att ta hand om barn utan jag tar hand om o ser till att hundar o katter blir opererade sa vi kan minska bestandet av djur pa gator o strander har. Jag kallar mitt hem har for ett freetown for cats da jag matar ca 16 katter dar o mina 2 hundar forstass.Blir svart att lamna dom nu men ocksa skont att komma till familjen i Sverige o fa visa upp det nya offret….namligen maken. Ps Jag var med i ett program pa TV3 jan 2004 som hette Gambia en karlekshistoria o det enda Hasse Aro forsokte fa mig att saga var att jag gift mig med en afrikan for att fa mycke o bra sex….Jag skrattade o sa at han att jag varit gift med 2 sv man o fatt bade bra o mycke sex med dom…..Det kom aldrig med i programmet men jag fick bra respons pa det jag sa o den davarande mannen fick sitt visa bara nagra dar efter.”

På färjan mellan Banjul och Barra är det lätt att bli förälskad. Inte i en partner, men i färger, lukter, vänskap, känsla.

Madde i Norr 28: ”Oj, hur ska jag förklara MITT Gambia på bästa sätt… Kan börja med att säga att det var inte var kärlek vid ögonkastet för mig, utan det var mitt under min andra resa ner dit som kärleken drabbade mig. Och jag vet exakt var och varför jag kände så; på färjan mellan Barra & Banjul efter en dagsutflykt på safari, sitta inklämd på en överfull färja bland alla dessa vackra människor – kvinnor och män i sina vackra afrikanska dressar, och deras härliga mentalitet. Kärleken liksom bara bubblade upp inom mig… Jag har rest till många olika länder, och det är endast i Gambia som jag verkligen känner mig hemma. Man kan verkligen vara sig själv, och när jag och min kompis är där nere så försöker vi i den mån vi kan undvika de mest turistiga stråken och letar oss hellre in bland de lokala gatorna istället. Och äta på de små lokala restaurangerna, där det kanske bara är 2 bord totalt. Att ta sig tid till att prata med barnen som kommer springandes till en, göra ett försök att använda de lokala språken – vilket ofta lockar till skratt eller förvåning, och inte alls leva det västerländska livet vi har här hemma… Jag vill inte ha det på något annat sätt än detta. Och varje resa ner till Gambia har inneburit nya erfarenheter och upptäckter, ingen resa har varit den andra lik och än så länge är jag inte besviken eller less på landet. Det är snarare tvärtom, jag kan inte mer än längta till nästa resa ner för att se vad jag kommer få uppleva då. Som nu sist, att sitta med kvinnorna nere i marknaden och dricka attaya (lokalt te), äta div udda och goda tillbehör är något jag aldrig gjort i något annat land, att bara sitta och surra, njuta och skratta tillsammans – även man inte alltid förstår vad de säger. Och det är något jag har lärt mig under mina 3 resor i Gambia, det finns inga hinder mellan oss språkligt så länge man kan använda kroppsspråket, har leendet nära till hands och en öppenhet för våra skillnader. I just LOVE IT! I´m in löööve!! 😉 Tillägg: Glömde ju bort att skriva min ålder också… Så jag gör om å gör rätt 😉 Madde, 28år. Kan utöver det som jag skrivit tidigare (ovan) även nämna att i Gambia så hittar man mycket fattigdom, men man slutar aldrig fascineras över hur glada och positiva dessa människor är – glädjen över livet. De är glada för det lilla de har, och delar mer än gärna med sig av det… Att sitt och äta ur samma skål som typ 10 pers till känns speciellt, men det är så det är där nere 😀 eller som den familj som vi gav bort massor med kläder till, att istället för vara ego och behålla allt själv så delade de med sig till sina vänner också…. Det är sann omtanke!! <3 och det ÄR Gambia!”

Att sitta och äta tillsammans ur samma skål, ger en stark känsla av gemenskap. Den tilltalar Madde i Norr, liksom många av oss andra Gambiaresenärer.

Annelie: ”Var i Gambia första gången 1998, då för att träffa min dåvarande jämnåriga man från Gambia, men som jag träffat i Sverige. Redan när jag steg av planet kom hettan och en känsla av att ha kommit hem. Konstigt när man kommer till ett nytt och okänt land, men det var så det kändes. Mitt äktenskap med den gambianska mannen tog slut för ett par år sedan, men den stora kärleken finns kvar, dvs kärleken till Gambia. Den kommer alltid att finnas där och min längtan till detta land finns där alltid. Vad som gör att kärleken består är människorna, glädjen trots att det är fattigt och man inte alltid har mat för dagen. Man delar  med sig av det som finns och omtanken till sina medmänniskor är fantastisk. Sen är stränderna oändliga och som gjorda för underbara avslappnande promenader i strandkanten, vem kan motstå detta. Har under mina besök i Gambia undrat varför är det inte fler turister i detta paradis!!!”

Mia 28: ”Jag har rest till Gambia sedan barnsben med min fam. och jag måste säga att även om jag sett en del äldre kvinnor med yngre män så tycker jag det är vanligare att äldre svenska (och engelsmän, norrmän och andra europeér) kommer till Gambia och utnyttjar unga tjejer. Jag tror att ”tant-ryktet” i Gambia kommer sig mest av att det är mer provocerande med äldre kvinnors sexualitet än männens. Förutom sexturismen (som jag stött på överallt i världen där jag rest) så älskar jag Gambia. Jag tror att jag varit i alla världsdelar och det är ingen större skillnad när det gäller prostitution. Kanske ser man det tydligare i Gambia då det är så litet men det beror också på var man är i Gambia. I turiststråken är det värre. Det är konstigt att det inte är fler svenskar som reser till gambia för det är så härligt folk där som bjuder på sig själva och är gästfria. Gambisk mat är inte riktigt min grej, men jag käkar annat på restaurangerna. Grillad fisk är i alla fall gott som attan. Jag har nyss blivit mamma till en liten Elsa och vi kommer absolut att resa till Gambia tillsammans precis som när mina föräldrar tog med mig och mina syskon. Tack för att du gör det här Fatou för medias bild är verkligen snedvriden när det gäller Gambia! Att promenera timme efter timme längs strandremsan som aldrig tycks ta slut är en lisa för själen och inget får min själ att känna ro och frid som gambia. För att inte tala om alla nya vänner man alltid får där nere”

Det kommer också att komma en tredje del i denna lilla Gambia-serie med berättelser!

Maila mig gärna din berättelse om Gambia, helt kortfattat på tonarsmorsa@gmail.com

HÄR hittar du ett gäng riktigt härliga restips om Gambia!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Varför vi älskar Gambia Del 1

Debatten om sexturismen fortsätter, men framför allt kommer det många nya röster som vill göra sig hörda i debatten och som också tröttnat på förutfattade meningar om Gambiaturister. Jag efterlyste berättelser från folk som ville berätta kort om sin erfarenhet av Gambia som turistland och jag har fått så väldigt många svar!! Jag kommer därför att dela upp berättelserna i minst tre olika inlägg, för att göra det mer lättläst. Ni kan fortfarande maila in era berättelser till mig! Här får några av dem komma till tals i del 1:

Britt 63: ”Jag och min make har rest till Gambia i över 20 år. Vi är inte några sexturister. Vi har sett dem flera ggr under våra år som resenärer till Gambia men de har gott sällskap av många män också. Jag tror att Gambia passar extra bra för den som vill se en helt annorlunda kultur men ändå inte utsättas för så mycket risker och kriminalitet. Gambia är så lugnt och varmt och skönt. Vi kommer att fortsätta resa dit. Våra barn och barnbarn följer också med i bland och de trivs bra i Gambia.”

Gunnar 67: ”Jag har nu bott i Gambia sedan jag fick pension och trivs fint här. Det är varmt och soligt och roligt att hjälpa till med trädgårdsarbete och fiske här i Gambia. Jag reste hit i över 10 år innan jag bestämde mig för att bosätta mig här och jag har inte ångrat mig för en sekund. Fler Svenskar borde se Gambia.”

Annika 32: ”Jag är gift med en gambier sedan 7 år tillbaka och vi har två barn tillsammans. Jag hade aldrig varit i Gambia innan jag mötte min man, men nu reser vi ner på semester ungefär vartannat år. Jag tycker verkligen om landet. Ibland försöker vi resa på semester någon annanstans för det är så många att besöka när man kommer till Gambia. Vi har många gånger sen vi gifte oss fått frågan om jag är sexturist i Gambia och om min man är prostituerad. Det är oförskämt. Min man hade redan bott flera år med sin pappa i Sverige innan vi gifte oss.”

Kennet 27: ”Det var min kompis som tog med mig till Gambia första gången och sedan dess har det blivit ett par resor. Visserligen finns det många snygga tjejer där, men jag har min tjej i Sverige och har bott ihop ett tag, så jag är inte intresserad på det sättet. Jag gillar däremot att ta en bärs i solen och leva lite vildmarksliv i de små byarna. Trevliga människor och man får nya polare varje gång man är där. Nästa gång hänger tjejen med.”

Linda 25: ”Jag har varit i Gambia två gånger. Jag hittade en kille som jag strulade med ett par kvällar. Det har jag gjort i Italien också. Strulat med en kille alltså. Gör det mig till sexturist för att det gäller Gambia? Jag gillade landet för övrigt också, men tyckte vissa var lite efterhängsna på stränderna.”

Viola 51: ”Jag och min syster har rest till Gambia i snart 15 år. Efter att vi såg fattigdomen på vår första resa, har det blivit många fler. Vi brukar anordna loppisar i Sverige 4 ggr per år och sedan tar vi med oss pengarna och ger till någon av de familjer som blivit våra vänner och som verkar ha störst ekonomiskt behov just då. Vi är båda lyckligt gifta i Sverige och vill inte ha någon av dessa gambiska ung-pojkar. Men vi har tre fadderbarn var och vi har haft fler genom åren som nu har gått ut skolan och en del har fått stipendium och två har flyttat till England för att plugga vidare. I Gambia får vi bekräftelse på att det vi gör får en direkt effekt och därför är det värt det. Folk är så otroligt vänliga och hjälpsamma där att man inte träffat på maken till människor.”

Thomas 31: ”Jag har bara varit i Gambia en gång. Jag hade en häftig semester och trivdes men tyckte värmen var jobbig. Kommer kanske resa tillbaka, men är glad att jag åkte i alla fall.”

Helen 23: ”Jag har varit i Gambia 3 ggr och jag älskar landet. Det är en helt annan kultur och så härliga människor. Lärde känna ett gäng svenska killar o tjejer på senaste resan och vi ska resa tillsammans igen. Det blev en hel del festande med dem, men vi hann se massa andra grejer också.”

Renata: ”i was in gambia in january this year  to meet  my sponsor child n her family in west jarra district.i had lovely time n i am happy to  stay in touch with them n will do my b est to visit them agaain.”

LiLo 53: ”Jag har varit i Gambia en gång, för att besöka min man SOM JAG TRÄFFAT I SVERIGE, medan han väntade på sina papper. Jag trivdes bra med det mesta, besökte inte de turisttätaste områdena.
Vädret var perfekt, maten god, människorna vänliga och jag hoppas verkligen få åka tillbaka, flera gånger.
Mycket annorlunda på relativt nära avstånd, extra plus för kort flygtid, med paus.”Anita: ”Reist regelmessig til Gambia – første gang i 1986.Hyggelige mennesker – flott reisemål med fine strender og billig for oss også….dessverre er det Gambianere som er tapere. Sexturisme er og har det vært snakket om i alle år……vel har reist en del rundt i verden…….og det finnes der også. Verden blir mindre….og folk finner hverandre noen ganger over landegrensene – sånn er det. Gleder meg til å dra tilbake neste vinter!!!!”

Maila mig gärna din berättelse om Gambia, helt kortfattat på tonarsmorsa@gmail.com

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Efterlysning: Folk som rest till Gambia

Det är mycket Gambia i min blogg just nu, men debatten har väckt många tankar. Nu efterlyser jag dig som någonsin varit i Gambia och en kortfattad sammanfattning på några få rader om din upplevelse där. Du får gärna ha med ålder och ett förnamn, om du har ett ovanligt namn, så använd gärna ett andranamn eller vad du vill. Poängen med det är att jag vill skriva ett blogginlägg och lyfta fram det folk tycker mest om med sin resa till Gambia. Alltså jag vill lyfta det positiva som en motpol till allt negativt som skrivits. Om jag gör en på mig själv, så kanske ni får ett hum om vad jag menar:

Fatou 41: ”Har rest till Gambia sedan jag var 15 år. Älskar Gambia för kulturen, dansen, rytmen, atmosfären, värmen och människorna. Reser numer även för att träffa barnens släktingar och mina gamla och nyare vänner. Det är ett billigt resmål, både själva resan och även att vara där. Jag får alltid se något nytt, lära mig något nytt och lär alltid känna nya människor. Jag har rest i många andra länder, men aldrig känt sådan samhörighet som den jag känner i Gambia.”

Skriv gärna även om du bara varit där en enda gång. Jag kommer att sammanfatta kommentarerna i ett nytt inlägg. Du kan skriva en kommentar här eller maila mig på: tonarsmorsa@gmail.com

OBS! Ingen kommer att lämnas ut, utan poängen är att man ska kunna vara anonym, men ändå säga vad man tycker! Förnamn och ålder räcker därför.

Tack för din hjälp att sprida Gambias positiva sidor!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Gambia ur en annan synvinkel

I samband med vårt publicerande av artikeln i Aftonbladet, har vi varit i kontakt med ganska många som har med Gambia att göra. Vingresor som har charter till Gambia är en av dessa. Jilly Kanteh som är en av de personer som skrivit under vår debattartikel kontaktade Ving angående Sexturismen i Gambia och fick följande svar:

”Jilly Kanteh

Fick just svar från Ving. De beklagar förstås också att så mycket fokus läggs på sexturism i Gambia när det finns så mycket annat att se.
De tackar oss för att vi tar upp ämnet som naturligtvis ligger i deras intresse.

De berättar att de haft resor till Gambia sedan 1966 med en del uppehåll vid politiska oroligheter. De har ett ganska bestående antal resenärer, ungefär 5000 personer per vinter, varav ca 1/4 är barnfamiljer. De har många resenärer som återkommer år efter år.

De brukar rekommendera Gambia till barnfamiljer med barn i skolåldern. Mest pga att barn i den åldern tar till sig den annorlunda upplevelsen,både på landsbygd och i stad. Samt att de behöver ta malariaprofylax.
De beskriver Gambia som ett resmål där du kan besöka genuina små byar, uppleva typiskt afrikanskt stadsliv, njuta av strand,bad och sol, annorlunda mat, marknader, spännande musik och dans……allt inom räckhåll.”

Det är också en del av Gambia.

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

När tänkta påhopp blir ironi

Personerna på bilden har ingenting med mitt inlägg att göra, förutom att de troligen var turister i Gambia vid samma tid som en av mina resor. Här ser man turister i Gambia hjälpa fiskarna att dra upp näten när de kommer in på eftermiddagen.

Det blev en del debatt på spridda ställen på nätet igår och i förrgår och även här i min blogg efter programmet som kanal 5 visade i Tisdags om sexturismen i Gambia. Jag har svarat på en av de mest personliga kommentarer jag någonsin fått i min blogg, men framför allt har jag fått MASSOR av mail! Inte ett enda otrevligt, utan mail med massor av tacksamma människor (både från svenskar, gambier och andra nationaliteter) som är så glada över att vi skrev den här debattartikeln och det glädjer mig. Jag har också fått många mail från personer som nu vill resa till Gambia och det är ju ett tecken på att vi nådde det önskemål och förhoppning som gjorde att vi alls skrev den här artikeln tillsammans!

Jag känner tacksamhet för all positiv respons och hoppas att någonstans, hos någon person ha sått ett frö om att Gambia kan vara en härligt turistland utan att ha några sexuella tankar i baktanke. Den ensidiga framställningen av Gambia är så uttjatad och jag hoppas det kan komma lite andra skildringar framöver.

På ett av de mest spektakulära forum som finns på nätet har man gjort en egen research av några av oss som skrivit under. Den var… hmmm… intressant. Det var som att läsa en egen liten påhittad saga, då inte mycket stämde med verkligheten och av de foton man länkat på några av oss, så var det inte ens alla de som visade rätt personer. Definitivt var de foton man funnit på mig inte med någon pojkvän eller ens expojkvän och det säger i princip allt!

Att läsa trådarna gör att jag funderar på några saker:

1. Är de så sexfixerade på det forumet att det enda man har i huvudet är sex?

2. Har männen på det forumet (ja, det förefaller vara flest män som kommenterat) sådana fruktansvärda mindervärdeskomplex mot svarta mäns könsorgan?

3. Har i princip alla debattörer på det forumet så rasistisk och snedvriden kvinnosyn att man kallar afrikaner för the N-word och kvinnor för ”sliddjur”?

4. I forumet framgår med all tydlighet att den här artikeln VERKLIGEN behövdes, då många där hävdar att de aldrig hört något annat skäl att resa till Gambia än just sexdebatten, vilket alltså inte kunde vara mer fel!

Jag vet. De kör sitt race för att få ”en poäng” för att förnedra och nedvärdera och jag borde bli ledsen, arg och förtvivlad. Men tyvärr, tårarna fastnar innan de ens är på väg upp och i stället bubblar det ironiska med hela deras misslyckade ”uthängning” upp framför mina ögon och jag kan inte annat än garva. 😀 Hur många fel kan man ha, liksom?

Sammanfattningsvis har en liten hög på ett ö-känt forum på nätet gjort oss till sexturister genom diverse spekulationer och gissningar, men i stället har väldigt många fler varit berörda själva av vår artikel/alternativt hållit med om det vi skrivit och ytterligare en andel har blivit intresserade av att själva resa till Gambia för att se vad som gör att vi älskar att resa till detta land. Så i slutänden gissar jag att vi fick vår poäng i alla fall! 🙂

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Konsekvenserna av en ensidig rapportering om Gambia som Sexturistland

Igår sändes programmet Outsiders i Kanal 5. Det handlade om Sexturism i Gambia. Vi är många Gambiaresenärer som tröttnat på den ensidiga rapporteringen i media om detta och vi har därför skrivit en debattartikel tillsammans som publiceras i Aftonbladet idag HÄR! Det är förkortad version och den fullständiga versionen kan du i stället läsa här nedan:

Kanal 5 flaggar för att veckans Outsiders kommer att handla om sexturismen i Gambia. På trailern kan man se tre systrar som glatt berättar om att ”Gambia är ett gyllene land för oss gamla kärringar för att komma och söka älskare här!”

Vi är många Gambiaresenärer som följt denna ”sexrapportering” i svensk media genom åren om Gambia och som har tröttnat på det! Vi nekar inte till att dessa kvinnor existerar och vi tycker även att det är bra att debatten finns och uppmärksammas. Problemet är att det är en oerhört ensidig rapportering om ett turistland som för många européer handlar om helt andra saker än att köpa sex eller finna unga killar att utnyttja sexuellt.

I dagens globaliserade samhälle har världen blivit mycket mindre. Att gifta sig och skaffa barn över landsgränser är knappast något nytt. Många svenskar gifter sig med folk från alla möjliga länder och kulturer. Det är inget konstigt och det är relativt accepterat i vårt samhälle. De flesta gifter sig fortfarande av kärlek och inte för att en person kommer från ett specifikt land eller för att de vill ha sex med yngre män eller kvinnor eller för att kunna ”härska” över en partner som haft sämre förutsättningar i livet. Men om man har valt en partner med ursprung från Gambia, så blir reaktionerna ofta att man ”hämtat en prostituerad ung kille i Gambia”, oavsett hur det verkligen förhåller sig, var man träffats eller vilken ålder man har.

Vi är många Gambiaresenärer som aldrig över huvud taget haft en kärleksrelation med en Gambier, men bara att man tycker om att resa dit, gör att man snabbt blir stämplad som en sexturist. Sanningen är sällan intressant för den som vill göda fördomar. Svensk media har knappast hjälpt till att sprida bilden av Gambia som ett underbart turistland för många svenskar, utan att blanda in sexturismen. Sex säljer och särskilt de udda personer som vill utnyttja fattiga människor i ett afrikanskt land, är spännande att läsa om eller se på tv. Ett annat ord för det är också sensationsjournalistik.

Vi älskar att resa till Gambia av olika skäl. Några av oss älskar maten, andra dansen, någon trummorna, andra att få bada i havet, men det som är gemensamt för oss och vår reslust till just Gambia handlar om klimatet, de vänskapsband vi skapat till det oerhört gästvänliga folket i Gambia. Men även atmosfären och kulturen som vi får vara en del av när vi besöker landet. Den omsorg över sina medmänniskor som vi möter i Gambia och som vi tycker så mycket om, kan vi inte finna i Sverige och har inte heller lyckats finna i något annat land, trots att många av oss har rest i många andra länder. Vissa av oss har nyligen skaffat dessa vänskapsband och börjat resa till Gambia, men det finns också några av oss som har skaffat dessa vänskapsband sedan generationer tillbaka!! Ingen av oss reser dit för att bara njuta av sol och bad, utan även för att hjälpa till ekonomiskt för några av de som har allra minst, när det gäller skolgång till barn, bygga upp hus till en del familjer som blivit hemlösa då deras tidigare hus brunnit ned. Till de som inte har något arbete, då arbetslösheten är enorm i Gambia och utbildningsmöjligheterna få. Ingen av oss reser någonsin ner med bara våra semesterkläder utan att ha laddat väskorna med saker och kläder som kan komma väl till pass för människor som saknar allt när det gäller materiella saker, men i stället ger oss en fantastisk semester, genom att låta oss vara en del av deras vardag och fest!

Thailand har kämpat mot ett liknande sexrykte i många år, men vi kan se hur det sakta blir en allt mindre del av rapporteringen om Thailand och numera har endast en proportionerlig rapportering om sexturismen i Thailand och i stället rapporterar man, helt rätt, framför allt om väder, kultur, mat, speciella öar värda att besöka, att det är ett bra semestermål för barnfamiljer etc.

Det som oroar oss mest, är dock inte att vi kan bli stämplade som ”Sexuellt frustrerade medelålders kvinnor som reser till Gambia för att köpa sex av unga killar”. Det som oroar oss är att all denna negativa medierapportering gör att turismen i Gambia, som är Afrikas minsta land, sjunker. Gambia är ett land där Svenskar har semestrat sedan 70-talet och eftersom Gambia är ett litet land, så har turismen en avgörande betydelse för landet, befolkningen och dess överlevnad. Det oroar oss att den snedvridna rapporteringen gör att turismen sjunker än mer, då människor som ännu inte besökt Gambia, knappast blir lockade av de negativa rapporteringarna om Gambia som turistmål. Framför allt barnfamiljer blir lätt bortskrämda, trots att vi som besökt Gambia många gånger, vet att det är ett exemplariskt turistmål för en barnfamilj, där man både kan slappna av och ha semester, men även får möjlighet att ta del av en helt annorlunda kultur, musikliv och gästvänlighet vars like vi aldrig skådat i vårt avlånga land! Inte minst är Gambia känt för sitt fågelskådande och många svenskar och andra turister reser till landet för att fågelskåda, då Gambia är ett av världens fågelrikaste land med sina över 550 olika fågelarter.

Nu under våren har det kommit många larmrapporter, bland annat från Röda Korset om att en akut svältkatastrof råder i Västafrika och där Gambia räknas in som ett av de länder där det förväntas bli en akut situation. Där blir naturligtvis turismen som varit Gambias största inkomstkälla än mer viktig och faktiskt livsavgörande för många familjer och även för landet generellt.

Denna typ av rapportering får naturligtvis även negativa konsekvenser för gambier här i Sverige och deras barn, när man klassas som prostituerad Afrikan.

Vi uppmanar nu därför Sveriges journalister att ta sitt ansvar och ge en mer rättvis bild av Gambia, att ge en mer verklighetsbaserad och nyanserad bild av Gambia som turistmål och att för en gångs skull hoppa över, eller i alla fall ge minimalt utrymme för just sexturismen, som är en skrämmande, men väldigt liten del av turismen och turisterna i Gambia.

Fatou Touray, Uppsala, Anna Wedin, Sundsvall, Tina Jensen Bah, Skövde, Liselotte Billing Jeng, Stockholm, Lena Wallgren Wedin, Sundsvall, Maria Lööf, Stockholm, Monica Ceesay, Nyköping, Madelene Sundberg, Piteå, Britta H. Jobe, Stockholm, Göran Wedin, Sundsvall, Helena Svensson, Stockholm, Petri Säisä, Umeå, Tatjana Säisä, Umeå,Sollan Eriksson, Kramfors, Britt Dahlgren, Byske, Jane Horndahl, Stockholm, Veronica Månsson, Stockholm, Knut Johansen, Karlstad, Gullan Johansen, Karlstad, Kenneth Karlsson, Karskoga, Astrid Karlsson, Karlskoga, Roland Eriksson, Brottby, Micke Cedendahl-Nilsson, Gävle, Leine Cedendahl-Nilsson, Gävle, Yvonne Alfström-Lönnblad, Stockholm, Leif Alfström-Lönnblad, Stockholm, Binta Coker, Uppsala, Elizabeth Asplund, Tumba, Monica Wasstesson, Västervik, Weine Wasstesson, Västervik, Arne  Fahlen, Jönköping, Britt-Marie Fahlen, Jönköping, Susanne Appelquist, Hägersten, Annika Forsberg, Norrköping, Anna Thyr, Gävle och Jilly Kanteh, Kungsbacka.

Tidigare bloggat i detta ämne:

Gambia – så mycket mer än sexturism (2011)

Sexturism i Gambia (2008)

Läs mer om Gambia på min specialsida: Om Gambia

Andra som bloggat detta nu:

Kucke-li-lo: Nöjer mig

 

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Afro v/s Löshår

Binta med sitt afro

Debatten om Carola´s dotters löshår har väckt stor debatt, både på min blogg, facebook, i media och på andra bloggar! Debatten handlade också till viss del om barn som vänjer sig vid löshår, så att de sedan inte lär sig sköta om och trivas med sitt afro.

Därför glädjer det mig extra att mina tre nu vuxna döttrar oftast väljer sitt naturliga hår och vet hur de ska ta hand om det, trots att jag har använt löshår på dem sedan de var ganska små. Binta (23) hade härom dagen frågestund på sin blogg och det gladde mig särskilt när hon svarade så här på en fråga om sitt hår:

Det gör mig förstås både stolt och glad att hon lärt känna och älska sitt naturliga hår!

Binta och Vendela, Binta här med sitt blonda afro.

En annan sak jag fick veta idag, som jag inte kände till, är att man tydligen har förbjudit löshår på alla skolor i Gambia. Det tycker jag var riktigt intressant och ska försöka ta reda på mer info om det, för det tycker jag var spännande med tanke på den debatt vi har i Sverige just nu!

So Stay tuned…

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Mabou är hemma igen

När Mabou vinkades av på Arlanda och lämnades över till flygbolagspersonalen så var det en modig, stolt och förväntansfull kille som reste.

Han blev väl mottagen i Gambia av sin pappa med familj, även om flygresan både blev försenad och han råkade ut för en liten trist incidens av en överförfriskad man på planet. Jag hann ringa många gånger till Gambia innan jag kunde slappna av över att han kommit fram.

Av fotona att döma så verkar han ha haft en härlig semester…

En massa nya kompisar verkar han också ha hunnit få. Här är en av dem.

Det här är en av Mabou´s favoritsysselsättningar i Gambia. Att få rida på stranden, pratade han mycket om redan innan avresan! Visst ser han nöjd ut?

Samma dag som jag och min mamma hälsade på Carina och KA och hade så trevligt med deras två papegojor, så ringde jag till Mabou lite senare och då visade det sig att Mabou just då själv hade sällskap av en papegoja, så han blev inte ens avundsjuk på vårat trevliga fågelsällskap…

Jag älskar att Mannfred drack påskmust direkt ur mitt glas!

Mabou kom hem i går natt. Han hade haft det riktigt, riktigt bra i Gambia. Fått träffa farmor, sin pappa, sina småsyskon, kusiner, faster och en massa andra människor! Själv har jag tack vara hämtningen på flygplatsen, helt och hållet vänt på dygnet, så nu sitter jag här, mitt i natten och funderar på varför jag inte känner mig trött…

Jag är så glad att Mabou fick den här möjligheten att resa till Gambia igen. Jag är så glad att mina barn får möjligheten att ta del av den Gambiska kulturen, språken, maten, levnadssätten och allt. Den Svenska kulturen och allt vad det innebär kommer ju gratis då vi bor här. Den är så självklar i våra liv. Jag önskar den Gambiska kunde vara ett lika självklart inslag.

Glädjen över mina barns möjligheter att resa är lika stor som om jag själv fått möjligheten. Jag önskar vi kunde resa oftare och framför allt stanna längre när vi väl reser. Men vem vet vad framtiden bär med sig för överraskningar?

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Mabou i solen

Nu är han där. Hos sin pappa i solen i Gambia. Pratar lite med sin farmor, min namne Fatou som också är Mabou´s kusin och sina syskon. Jag är säker på att han njuter av solen, vaknar till tupparnas galande och njuter i största allmänhet. Eller vad tror ni?
Och jag är inte alls avundsjuk. Inte alls, inte alls… Jag trivs bättre här… eller inte! Hoppas han får en kanon resa i alla fall! Han är så modig och duktig som åker helt ensam och klarar sig själv, med lite assistans av flygvärdinnorna!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,