Sant eller Falskt?

Jag har alltid fått höra att när man ska grilla så ska man marinera köttet lääänge. Min f.d. svärmor hävdade alltid att man skulle marinera hela natten. Sedan gick hon men jämna mellanrum och liksom knådade in marinaden i köttet tills det var dags att grilla. Hennes matlagning var alltid outstanding!!

Min bror, utbildad kock och har jobbat med det i många år (dock inte längre) hävdar också att det ska marineras länge.

Men så, härom året så satt jag och kollade på en tv-kock (minns inte riktigt vem det var) som hävdade bestämt att det där med att marinera länge bara var en myt och att det räckte med en stund och att köttet kan ändå inte dra åt sig mer. Jag trodde på honom och har sedan börjat slarva ibland med det där marinerandet.

Förr-förra gången min mamma var här och vi grillade, så slängde jag bara ihop marinaden som hastigast och den hann bara marineras helt kort. Igår när jag grillade med Jerry så hade jag förberett det mycket bättre och klev upp på morgonen och la kycklingen i marinad tidigt, så den hann marinera i många timmar. Jag tyckte verkligen att det smakade mycket, mycket bättre och även mer.

Så nu undrar jag: visst måste den där tv-kocken haft fel? Visst smakar det mer ju längre man har köttet i marinad? Eller är det mina smaklökar det är fel på?

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Grillning och storkryp

I går kom Jerry på besök. Med sig hade han sin kloka och smarta son. Vi grillade. Eller rättare sagt: Jerry grillade och det visade sig att han var en jäkel på just det! Själv ordnade jag det förberedande och så hjälptes vi åt att duka. Men allra mest pratade vi.

Jerry hade med sig en present till mig. Nu har jag visserligen läst den tidigare, men eftersom jag är en person som gärna läser om böcker och den andra jag läste var lånad, så kommer jag med all säkerhet att få anledning att läsa om denna. Dessutom ÄLSKAR jag små oväntade presenter som liksom bara landar i min hand.

Vad vi käkade? Kyckling, fetaost-knyten, hallomi, majs, sallad, tzatziki, bröd, jordgubbstårta.

Nu var jag ruggigt dålig på att ta bilder i går, så den som vill se fler, får spana in Jerry ´s bildrika inlägg HÄR! Jädrans gott var det i alla fall! Och jädrans trevligt med, för den delen!

Vi hade också besök av en enorm trollslända (typ). Den sitter kvar i mitt vardagsrum och jag kan inte bestämma mig för om jag tycker den är äcklig eller vacker, då jag tycker den är lite både ock. Jag har dock varit in och ”ögonmåttat” den idag och den är ungefär 10 cm. Det tycker jag är lite för stort för att kalla för småkryp. Så jag väljer därför att kalla den för storkryp.

Jag har i alla fall sovit med sovrumsdörren stängd i natt…! Jag har faktiskt inga bevis för att såna där storkryp kanske har som favoritföda, överviktiga, 40-åriga 4-barnsmorsor. Varför ta risken, liksom?

Efter en lång kväll, som kändes så pytte-pyttekort gick jag till sängs ensam i mitt hem, utan ett enda barn, vilket var en märklig men skön känsla ändå!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Långhelg betyder att man hinner njuta så mycket mer…

Helgen har verkligen varit helt fantastisk! Vädret får högsta betyg. Både sol och värme och det är inte helt fel! Jag har har min härliga mamma på besök och det är alltid en fröjd. Vi har grillat och badat, pratat och skrivit. Det enda smolket i bägaren har varit att 52 välskrivna sidor gick upp i rök ur min dator, men inte ens det har fått mig på dåligt humör.

I Lördags var vi och badade. Badet har kanske inte världens bästa rykte; Storvad, men det är nära oss med ett lämpligt cykelavstånd och även om det var en hel del folk där så var det inte fullsmockat, utan fanns gott om utrymme. Vi hade med oss matsäck: grillad kyckling, grönsaker och bröd. Mabou simmade jättelångt både själv och med mormor, sedan var han rätt upptagen med en massa hundar som omgav oss.

Vi testade en ny solskyddsmousse från Proderm som var kanon. Dels var den enkel att använda, då den var i mousse-form, men jag gillade också att den var så dryg. Ett extra plus för att den inte luktade som en hel fruktkorg, den var helt luktfri. Mousse känns bra mycket lyxigare än en vanlig lotion, dessutom kladdade den inte.

Efter strandbesöket var vi iväg på lite shopping. Mabou skulle handla födelsedagspresent till ett kalas han skulle gå på och vi hann komplettera lite till kylskåpet också.

Igår var Mabou på ”det roligaste kalas han någonsin varit på”, enligt egen utsago. Under tiden satt jag och mamma och skrev och sedan gick vi ut och käkade med vår fina prinsessa Jai.

Kvällen ägnade vi åt att titta på dokumentären om Rickard Flinga och Annika Östberg. Den var jättebra, tycker jag, även om jag blev lite illa berörd över att Rickard har haft det så tungt efter sitt frisläppande.

Här är ett smakprov. Helt dokumentären kan du se HÄR!

Jag ser så oerhört sällan på tv och när det är något tv-program jag vill se, så blir det oftast på play, så jag kan kolla programmet när det passar mig, men igår blev det verkligen en tv-kväll för oss.

Vi såg också filmen Slumdog Millionaire som jag inte sett innan.

Den var verkligen över all förväntan och en helt fantastisk film! Jag blev tagen då filmen hade både djup, sorg och glädje! I delar var den så smärtsam att jag fick ont i magen och andra delar jublade jag av glädje. Om det är någon fler som missat den, så vill jag verkligen varmt rekommendera den!

Sammantaget har helgen varit lugn, trevlig, skön, varm och god och det kallar jag för en bra helg!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Valborg i Uppsala 2011

Vis av förra årets Valborgsfirande, så var det uteslutet att barnen fick ha en egen fest hemma. När tjatet blev började, bestämde jag mig så att ha en egen fest i stället. Hemma. Med mina vänner. Så jag bjöd in några och några av dem fick förhinder. Så bjöd vi in lite fler. Men först åkte jag och Mabou ner på stan på morgonen för att kolla Forsränningen.

En del fick en blöt Valborg och då menar jag inte alkoholmängden, även om en hel del fick mer än nog av den varan också…

Många ankor fanns det att plocka upp från Fyrisån efter ankracet.

De här killarna hittade en burk såpbubblor i vattnet…

…som de kastade upp till Mabou som roade sig med att blåsa bubblor en stund.

Vi åkte hem och tjejerna hann en tur in till stan. De var inte så imponerade av fylleslaget, utan valde att komma hem rätt snart. Sedan började det dra ihop sig till grillning och fest.

Beautiful People!

Två tredjedelar av Blackout.

Jag hade både små gäster…

…och lite större…

Några av kvällens glada gäster. Det var två tredjedelar av Blackout, delar av Rebound och delar av Revolution, plus några av mina vänner och några fler vänner till familjen.

Kvällen blev toppen, grillningen blev lyckad (fast det var årets första grillning för mig)! Vi åt en massa gott såsom: kyckling, zucchini, majskolvar, vitlöksbröd, potatissallad, tsatsiki, halloumi, en maffig sallad, fetaost med tomater (grillade knyten), mashmallows och jag lovar att vi åt tills vi var riktigt mätta!!

Extra plus för att ett helt gäng ungdomar väljer att festa nykter hemma hos en kompis mamma, i stället för att vara ute på stan och dricka sig berusade! Men det bevisar bara att man kan ha riktigt trevligt och kul utan alkohol och över åldersgränser!

Jag hade lite tankar på att dra iväg till en brasa, men ångrade mig, då vi hade så trevligt. Lite senare åkte några av ungdomarna iväg till Tivolit. Själv röjde jag av snabbt med några av vännerna och sedan satt vi och pratade en stund och när de gått så satt jag ensam en liten stund och njöt med tända ljus, av lugnet och att vi i alla fall firade in våren rejält, för den är baske mig värd att fira efter den här kalla, sugiga vintern!

Välkommen Våren!!

Fler bilder från Valborg i Uppsala kan du finna här:

Nyheterna

UNT

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Gambia 2011 Del: 4

Krokodiler och utsatta barn

For English, click HERE!

Dag 4 skulle vi egentligen åkt till Gunjur, som ligger en bit utanför stan. Men vi fick inte tag på Steven, som tydligen tappat sin lur, så vi bestämde oss för att åka till Bakau och krokodilpoolen Kachikally i stället.

På väg till krokodilpoolen så hamnade vi på den gata jag bodde med Binta och Jai 1992 i Mama Koto. Jag nästan kastade mig ur bilen för att gå in och titta på huset vi bodde. Jag vågade inte fråga om jag fick gå in då jag inte vet vilka som bor där nu, men det såg nästan likadant ut ute på gården i alla fall, förutom att de tagit bort de bananträd som stod på höger sida på gården, längs muren och där Binta alltid gick och snodde bananer ifrån när hon var liten.

Det här var på gatan utanför där vi bodde och det blev en riktig nostalgitripp att återvända till den här platsen. Det kändes som om det var i ett annat liv, i en annan tid. Det var hela 19 år sedan och mycket vatten har runnit under broarna sedan dess… Ändå har just den tiden i mitt liv påverkat hela mitt liv till så hög grad och så här i backspegeln tror jag nog det var den bästa tiden i hela mitt liv!!

Sedan bar det av till krokodilpoolen…

Först gick vi till museet och kollade in Kankuran och allt annat de har där. Kankuran övermannade mig med sin machete.

Demba hittade en lian att svinga sig i…

Lite historia i årtal

Det här är ett krokodilägg, want some omelette?

Den här krokodilen ligger och ruvar på ägg, så henne ville vi inte gå allt för nära…

Nästan alla krokisar låg i vattnet och slappade…

Många kvinnor går igenom krokodilparken, då de arbetar på fälten bakom museet och krokodilpoolen…

Den där såg snäll ut, så jag passade på att klappa den lite… Lugn, bara lugn… Lite stelbenta tycker jag allt att de är…

Vi var kvar mycket längre den här dagen än vi brukar vara när vi besöker krokodilpoolen. Vi satt länge där och kollade in krokisarna, fåglar och växter och allt… Men sen blev vi hungriga.

Då åkte vi till Amsterdam Dolphin och käkade. Det här var ju tjejernas favoritställe när vi var i Gambia senast, men vi hann besöka det några gånger på den här resan också…

Den här dagen hände en sådan där sak som gör att mitt hjärta nästan stannar. När fattigdomen och utsattheten hos barn blir så där extremt påtaglig. Där bristen på omsorg ur ett professionellt perspektiv blir så konkret. Hur utsatta barn med särskilda behov är i ett u-land. När det blir påtagligt att resurser saknas för att hjälpa de allra mest utsatta.

Inne på restaurangen handlade jag något av en försäljare. När han skulle lämna tillbaka växel, så var det ingen av oss som hade växel, så han gav mig några ”minti” (hårda karameller) i stället. Jag lät dem ligga kvar på bordet.

Så kom en liten kille, kanske 10-11 år och gick runt vårt bord. Han haltade svårt och var utvecklingsstörd. Han hade trasiga kläder och saknade skor. Han tittade mot bordet hela tiden och jag förstod att det var karamellerna han hade fått syn på. Jag gav honom 2 stycken och han sken upp i ett stort leende, tog emot karamellerna och gick haltande iväg.

Efter en kort stund kom han tillbaka. Jag hade 2 karameller kvar på bordet. Han gick runt, runt bordet igen och tittade hela tiden på karamellerna. Jag sträckte fram även dessa två, tillsammans med 15 Dalasi (ca: 3.50 i svenska kronor). Pojken sken upp med hela ansiktet. Han tackade, strök mig över armen, nickade, log, skrattade. Han gick haltande ut från restaurangen och vände sig hela tiden om och vinkade och log.

Jag gav pappa en kort blick och så rann tårarna på oss båda. Det gick ganska fort det hela, men känslan av händelsen satt kvar i mig i flera dagar. Jag önskar att man kunde hjälpa alla som har det svårt. Jag inser att det inte går.

Det jag gav var ingen hjälp, det var en tillfällig glädje som blev mycket kortvarig, samtidigt som den satte spår i mig. Vissa människor berör mer än andra.

Brist på resurser är något man hela tiden möter i Gambia. Hur utsatta människor är. Det värker i hjärtat och man önskar man kunde göra något för alla. Jag tror att detta blir så uppenbart för alla svenskar (och andra turister också, förstås) att de flesta som besöker landet bestämmer sig för att göra något för någon även när man kommit hem.

Jag skriver ofta om min lycka och glädje när jag besöker Gambia och den är det mest påtagliga när jag är där. Livsglädjen, vänligheten, gästfriheten. Viljan att dela med sig av det lilla man har. Samtidigt så möter man också den ”andra sidan” hela tiden i vardagen och den är så påtaglig i många sammanhang och den gör alltid lika smärtsamt ont, närhelst man möter den!

Därför gladdes jag också åt att Steven presenterade oss för en Norsk kvinna och en yngre, Norsk man som var i Gambia för att bygga upp ett hem för barn med handikapp i Gunjur. Jag ska be för att de ska lyckas med sina föresatser och skapa något som kan förändra livet för så många utsatta barn.

Sedan åkte vi till Kotu igen då Demba skulle hämta grejer hos sina föräldrar. Här är Jai med sitt barnbarn Maas och de två sönerna Demba och Baba Landing…

På Söndagar är stränderna fulla av fotbollsspelande killar, trummande killar och många som grillar färsk fisk. Stranden är fylld av fotbollsspelande killar i olika lag, beroende på åldersgrupper och bekantskapskretser. Det är en härlig gemenskap.

Själv tog jag det lugnt med pappa vid strandbaren… Där gick det ingen nöd på mig, direkt!!

Några som trummar och dansar, medan en massa olika lag spelar fotboll längre ner på stranden.

En liten fölunge som tog sig en promenad genom restaurangens uteservering… Vaddå? Gör inte alla hästar det? 😉

Kan man annat än att älska den Afrikanska naturen?

På kvällen grillade vi Ladyfish och grönsaker på stranden. Vi åt det med tapalapa (ett bröd) och njöt tills det var helt bäcksvart och vi tyckte det var dags att ta sig hemåt igen..

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

.

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Isa 17 år

Isa på sin 17-års dag på URF

På festivalens sista dag, fyllde Isatou 17 år! Hon spenderade födelsedagen bland familj och vänner på det bästa sättet hon kan, nämligen på festivalen! Men igår (Söndag) när festivalen var slut, så passade vi på att fira henne ordentligt här hemma också.

Vi blev många. Ca: 25 personer eller mer, i slutänden, som kom och gick under dagen. På kvällen grillade vi och åt tårta, sjöng och firade. Isa fick inte så många presenter, men hon fick en hel del värdefulla kuvert och det var ju precis det hon hade önskat sig!

Kamelen håller en liten bebis som var på besök

Alla spanar in den lilla killen som nyss lärt sig gå…

Mamma, som precis också startat en blogg

Bulgursalladen var toppen

Yammie

Kycklingen var toppen, även om det ser bränt ut på bilden (vilket den inte var)

Grillad fetaost, tomat, oregano och olivolja

Mabou med lilla O

Tårtan ska skäras…

Varmt GRATTIS till min yngsta dotter Isatou, på hennes födelsedag!

Snart kommer mer rapportering från URF… I en blogg nära dig! 😉

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Grillat. Igen.

Världens godaste potatissallad tillpiffad med lite rödlök
Grillade, Grekiska folieknyten med färsk tomat, fetaost, olivolja och oregano
Grillad kyckling i fantastisk honungsmarinad
Brorsan vid grillen
Grillat. Igen. Ingen vill stå vid spisen i den här värmen. Det blir kallskuret. Eller grillad. That ´s it!
Den här gången med pappa, min bror Ante. Hans barn Kribban och Kamelen och Isatou och Mabou.
Ante (f.d. kock) marinerade kyckling med världens godaste marinad.
Follow mrsxanadus on Twitter

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Vi kan ju det här med att grilla…

En riktig grillmästare…

Det var inte länge sedan jag berättade om den totalt misslyckade grillfesten jag hade. Allt som kunde gå fel, gick verkligen fel! Dagen efter gjorde vi ett nytt försök, men inte ens då blev det särskilt lyckat.

I förrgår bestämde jag och Häxan helt spontant att vi skulle göra ett nytt försök. Vädret var toppen, jag var ledig och barnen tjatade om att de ville grilla!

Sagt och gjort, vi plockade fram lite av det vi hade hemma och cyklade sedan till Willys för att inhandla resten. Nu tror ni säkert jag ska berätta om ännu en misslyckad grillkväll, men nej, allt som kunde gått fel, gick faktiskt rätt!

Vädret höll i sig med strålande sol. Vi grillade och all mat blev helt perfekt. Och som vi grillade!! Det var nötkött, korvar till barnen, grillhalloumi (hur nu det stavas?), fetaostpaket med tomater, oregano, olivolja och citron, det var marsmallows och det var vitlöksbröd.

Man kan säga att vi hade en helt lyckad grillkväll. Denna avslutades med maränger, glass och chokladsås. (Som vi dock inte grillade 😀 )

Aggeman och äldste sonen var säkert väldigt skeptiska, när de kom hit, med tanke på förra gångens misslyckande, men man ska inte döma mig och häxan för en enda grillfest…

Som grädde på moset, hittade vi en kvarglömd (av ena dotterns kompisar) nästan en halv spritflaska (typ vodka, eller nåt) som vi utan problem lyckades tömma…

Jaja, kvällen blev som sagt mycket lyckad. Ã… andra sidan kan man ju inte misslyckas jämnt! Om det händer att allt går emot oss ibland, så måste det ju vara så att allt går för oss ibland också…! Eller hur?!!

Bilderna är lite förrädiska, då det ser ut som om Häxan ensam stod för den fantastiska grillningen, men sanningen är att jag hade både ett och två fingrar med i spelet. Också.

Så här glada var de söta lintottarna över den lyckade grillningen (eller så skrattar de så gott åt att de hoppar studsmatta och håller på att tappa både kjol och brallor…)

Hur det smakade? Så jäääkla bra!!

…och du, det verkar fortfarande gå att rösta på min blogg, om du inte redan gjort det, men fortfarande vill!   Jag blir glad för varje röst! Rösta hos Familjebloggarna!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Veckans kåseri: Helgens misslyckade grillning

I morse sändes ännu ett radiokåseri av mig. Det är det näst sista inför sommaren, men sedan är jag tillbaka i höst igen!

Den här gången handlar det om den gångna Lördagens grillfest som jag försökte ställa till med. Förutom att vädret (som vanligt) inte var på min sida, så var inte så mycket annat på min sida heller! Kolet hann brinna ut innan vi fått i ordning grillspetten och köttet. Jag och Häxan försökte febrilt få igång grillen igen, utan att lyckas. Däremot lyckades vi framkalla en enorm massa rök från grillen! Häxan har skrivit om det HÄR!

När vi fick ge upp utomhusgrillningen, gick vi in för att grilla i ugnen och inte ens det gick som det skulle, då jag tappade gallret så köttbitarna flög omkring i köket och i ugnen.

På Söndagen gjorde vi ett nytt försök. Då med brorsan som grillmästare. Men inte ens då gick det helt felfritt. Om helgens grillfester kan du lyssna på i radion HÄR! (Direktlänk)

För tidigare kåserier, klicka HÄR eller HÄR!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,