Beslöjade kvinnan som slogs medvetslös

slöja1En del av den kritik som brukar finnas mot beslöjade kvinnor är att de tvingats till detta av sina män och att det begränsar deras frihet i deras liv. Även att just dessa kvinnor ska vara mer kontrollerade av deras män. Det är några av de skäl som jag brukar höra anges.

Jag är säker på att exempel på dessa kvinnor finns. Kvinnor som förtrycks finns i alla länder, kulturer och religioner. Självklart finns det kvinnor som tvingas bära slöja, men att förbjuda slöjan, vilket har debatterats ibland, tycker jag är helt fel väg att gå. Dessa kvinnor kommer inte bli mindre förtryckta för det, vi måste arbeta mot kvinnligt förtryck i vårt land med andra metoder och på andra vägar.

slöja3Jag vet med säkerhet att det finns många muslimska kvinnor i vårt land som bär slöja för att de själva vill det! De har valt att bära slöja (oftast hijab) för att den tolkning de gör av Koranen uppmuntrat dem till användningen av slöjan eller för att de tycker det fyller en funktion för dem, eller för att de helt enkelt tycker det är vackert. Skälet till att bära slöja är säkert lika många som det finns kvinnor som bär den, även om de jag hört beskriva anledningen till varför de vill bära den, oftast grundar sig i deras tro, sen har beslutet vuxit fram genom olika ideér och uppfattningar.

I vissa fall har dessa kvinnor fått strida för att få använda den. Det finns många familjer där slöjan är tabu och man absolut inte vill se sin fru/dotter/syster bära den. Dessa kvinnor har alltså fått strida för att få bära slöjan. Att skapa lagar som hindrar kvinnor som vill bära slöja skulle vara lika galet som att förbjuda kvinnor att bära kort kjol anser jag. Kvinnors frigörelse och kvinnors rätt att få klä sig som de vill kan se ut på många olika sätt, även om våra föreställningar sällan är särskilt öppna för det

Vi är snabba att kritisera vissa länder för att de har strikta klädkoder för kvinnor och förbud för hur man inte får klä sig, då verkar det orimligt att göra samma sak i vårt land. Det känns inte relevant att börja följa samma lagar som odemokratiska länder i världen och sätta upp samma förbud, fast tvärt om.

Att tvinga någon eller förbjuda någon kvinna hur hon ska klä sig är lika galet i min mening, oavsett vilka plagg som är förbjudna eller påtvingade.

När jag hör Samira i detta radioprogram blir jag rädd, upprörd och väldigt, väldigt ledsen. Det handlar om en väninna till den gravida kvinna som blev nedslagen igår på grund av sin slöja (artikeln fortsätter en bit under ljudklippet):

(Jag håller däremot inte med Samira om att afrikaner inte utsätts för hatbrott, vilket hon antyder vid ett tillfälle, tvärt om tror jag att afrikanska familjer där kvinnorna bär slöja blir utsatta i ännu högre grad.)

Jag hoppas verkligen att de personer som utsätter beslöjade kvinnor för dessa hatbrott åker dit så det sjunger om det! Jag vet att det finns många kvinnor i Sverige idag om väljer att sluta bära slöja för hur de blir bemötta och jag hoppas verkligen inte att fler ska behöva känna så. För det blir ju också ett påtvingat sätt att klä sig på.

Baserat på vad denna kvinna (Samira) och även andra kvinnor jag pratat med sagt, så skulle jag vilja påstå att troligen är de flesta av de kvinnor som i Sverige idag väljer att bära slöja, gör det just av egen fri vilja, men framför allt för att det är starka kvinnor som vet vad de vill, i motsats till vad många tycks föreställa sig, att dessa kvinnor skulle vara viljelösa, maktlösa offer för sin situation.

Jag tror att det är helt fel uppfattning! Av de kvinnor jag känner som valt att bära hijab så är det starka, vältaliga kvinnor som valt att bära slöja som ett mycket medvetet val, i vissa fall till och med som en protest mot sina familjer som är emot detta och i vissa fall även som en upprorisk handling eller en handling som handlat om frigörelse från familjens normer.

Att förfölja dessa kvinnor, skrika glåpord, väsa oförskämdheter eller till och med ta till våld mot en gravid kvinna, väcker sådan avsky i mig att jag saknar ord för att beskriva den avskyn. Tyvärr tror jag att vårt samhällsklimat, SD i riksdagen, hatsajter på nätet bidrar en hel del till att legitimera dessa avskyvärda beteenden!

Läs också: I morgon beslöjar vi oss av solidaritet

Och: Hon misshandlades för sin slöja

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Min personliga åsikt om homofobi inom musiken

Mina personliga åsikter runt homofobiska och knarkliberala texter inom musiken:

Debatten har gått HET sedan Sizzla´s spelning i Sverige och en del andra länder ställdes in. Den har gått het i omgångar i flera år egentligen och är inget nytt! Jag älskar en musikgren som kan vara både drogliberala och homofobiska i sina texter.

När jag som tonåring började lyssna på reggae så minns jag att jag redan då reagerade negativt på det drogliberala budskapet. Jag hade väldigt svårt för Peter Tosh ”Legalize it” och Bob Marley´s ”Kaya” av just den anledningen, trots att jag gillade melodierna. Jag minns dock inte någon homofobisk text. Kanske beror det på att det inte fanns några, kanske beror det på att jag inte tänkte på texternas verkliga innebörd, eller så beror det på att debatten helt enkelt inte fanns då.

Idag finns den och det finns en helt annan medvetenhet här i Sverige om HBT-frågor över huvudtaget. Samtidigt har musiken utvecklats från Jamaica och Dancehall är en musik som spridit sig långt utanför Jamaica´s gränser. Med den har även de homofobiska texterna spridits. Jag ska inte sticka under stolen med att jag sjungit ”Boom bye bye” med Buju Banton många gånger utan att tänka på vad texten faktiskt betyder. Idag när jag vet så har jag väldigt svårt för att spela den och jag försöker intala mig att det är en kass låt på grund av textens betydelse som jag inte någonstans, någon gång kan eller vill stå för!

Det finns inga ursäkter för homofobi. Det finns massor av förklaringar, men inte en enda ursäkt och jag tänker inte heller försöka ursäkta det! Som Svensk, heterosexuell kvinna är det viktigt för mig att ALLA människor på jorden får leva sina liv fritt, oavsett kön, sexualitet, hudfärg, religion eller kulturell bakgrund! Jag menar att precis varje människa har samma värde och har rätt att leva sitt liv på sitt sätt, så länge ingen skadar någon annan.

Jag menar att vi som faktiskt förstår bättre och jag menar att det handlar om just det, har ett ansvar att motarbeta homofobi, rasism, mäns våld mot kvinnor, hedersvåld, religionskrig etc. Det är vårt ansvar och det finns många sätt att bekämpa dessa saker. Jag tror mest på att det bekämpas genom de dagliga samtalen med våra medmänniskor och i debatten. Jag tror det är genom debatten som människor blir upplysta! Därför hyllar jag också den här debatten!!

Däremot tror jag inte att det stoppas med hjälpa av inställda konserter, lika lite som jag tror vi stoppar det genom att inte låta till exempel Sverigedemokrater ta debatten om invandrarfrågor eller genom att tysta religiösa ledare. Jag tror att det kan bidra till helt motsatt effekt.

När debatten om Sizzla var som hetast förra veckan, så läste jag många inlägg från båda sidor och jag kan säga att det fanns många kommentarer som var rena bottennapp, på båda ”sidor”. Tack och lov fanns det också ett och annat guldkorn av kommentarer och artiklar som fick mig att inse att jag inte är den enda som älskar musiken och kulturen, men som inte kan ställa upp på alla delar som en del artister står för! Det finns till och med delar jag känner att jag skäms för!

Det finns de som försöker att förringa Sizzlas homofobi med förklaringen att endast 2-3 av hans över 1000 utgivna låtar innehåller homofobiska texter och att samtliga dessa skrevs för sju år sedan och mer. Om det hade stannat precis där, så skulle jag kunna hålla med till viss del, OM Sizzla själv tagit helt och hållet avstånd från dessa låtar. I och med att han skrivit på The Reggae Compassionate act så kunde man kanske tro att det är så, men i och med att han så sent som den 18/3-2012 sjöng en låtmix innehållande en kort textrad ur Buju Banton´s låt: Boom bye bye, så tycker jag det är ett uttryck för att hans homofobi inte är en avlägset förgången åsikt.

Däremot tycker jag inte att kritiken om att textinnehållet som handlar om att ”döda homosexuella” är så anmärkningsvärda som många andra verkar tycka. Jag tror att det är de hårda och råa uttryck som musik som bottnar i revolutions-tänk gärna uttrycker med starka ord, som egentligen inte har den meningen. Jag tror inte några dancehallmusiker är så intresserade av att döda några människor alls oavsett sexualitet, lika lite som Bob Marley var intresserad av att ”skjuta sheriffen”, eller Ken Ring ville våldta prinsessan. Det handlar om metaforer och starka uttryck, som sällan har någon relevans. Det betyder dock inte att det är okej. Tvärt om. Homofobin i sig är illa nog och ska bekämpas med upplysningar, debatt och fakta. På samma sätt som rasism ska bemötas på samma sätt!

Jag har gjort just den jämförelsen i den här debatten. Jag har försökt tänka mig in i hur jag själv skulle ha reagerat om en musiker skulle komma till Sverige och hålla konsert, som man visste att han hade mycket rasistiska åsikter. Jag gjorde den jämförelsen då det är en debatt som står mig personligen närmre än HBT-frågan, även om jag anser att den är minst lika viktig. Jag är säker på att jag skulle uppröras över den musikerns ankomst, men om han skrivit på ett avtal liknande The Reggae Compassionate act, inte givit ut något nytt rasistiskt musikmaterial på över sju år, men ändå framfört en rasistisk textrad från någon artists låt, i ett avlägset land, för bara någon vecka sedan, så skulle det som sagt ha upprört mig och jag hade säkert velat delta i debatten, men jag hade faktiskt inte planerat stoppa konserten, då jag tyckt att det skulle fått motsatt effekt, på samma vis som jag inte tror på att tysta främlingsfientliga och rasistiska åsikter i media. Jag hade DEFINITIVT INTE uttalat dödshot mot lokaluthyrarna, såsom Alexander Bard gjorde, då jag tycker det är i princip lika illa som att hävda död åt homosexuella. Å andra sidan tror jag inte heller att Bard verkligen vill döda lokaluthyrarna, utan snarare att han ”ville ge igen med samma mynt”, samt väcka debatt på ett kraftfullt sätt. Men jag tror verkligen inte på att ”lösa våld med våld” och Bard´s uttalanden väckte knappast någon förståelse och solidaritetstänk hos de som var emot stoppandet av konserten, utan tvärt om s väckte det ont blod!

Som skäl till att man ville stoppa konserten har man bland annat angett att det är som stöd för de homosexuella på Jamaica som har det svårt. Det är bara det att jag inte tror att dessa stoppade konserter hjälper de homosexuella på Jamaica. Sizzla som var bokad hade ett kontrakt. Han kommer att få sina pengar i alla fall. I och för sig en hel del dålig publicitet också, men jag tror den påverkan är marginell. Många intressanta röster har höjts i alla fall. Både för och emot stoppandet av konserten och det glädjer mig! Jag tycker det är väldigt synd för arrangören, som inte lär sluta gilla Sizzla för den debatt som skett, men som är den stora förloraren i det hela!

Jag tror att vi alla kan förändra. Det går inte på en dag och det är inte alltid så lätt att stå i ”skottgluggen” när en debatt utbryter i vår vardag och man måste försvara människors lika värde, mot fördomar och okunskap, men jag tror det är nödvändigt och jag tror att vi alla faktiskt kan förändra. Och förändras.

Eller som Hasan skriver i sitt blogginlägg:

”Det gäller även att komma ihåg att kampen mot rasism, sexism och homohat är samma kamp. Man kan aldrig kämpa på enbart en front, och ju snarare vi som människor och dancehallälskare fattar detta, desto snarare kan vi stänga igen kapitlet om homofobi i dancehallen och se tillbaks på det som en obekväm del i historien som inte får upprepas.”

Det som framkommit tydligt i debatten är att det är många hbt-personer som älskar den här musiken, trots att det i vissa texter finns ett homofobiskt uttryck! Det är också uppenbart att vi är många heterosexuella som älskar den här musiken men inte på något sätt, någon gång vill stå upp för vissa av de budskap som kablas ut!

Grundbudskapet inom reggae har för mig och många andra varit ONE LOVE! En gemenskap! En revolution! Kärlek till alla och alla människors lika värde! Låt oss återerövra det! Tillsammans!

Missa inte, framför allt de fyra första länkarna nedan:

Svereggae.se skriver om saken och låter Svenska reggaeartisten General Knas som samarbetat med Sizzla få ordet: General Knas om Sizzla

Haso skriver ett väldigt bra blogginlägg i debatten: Dancehallens A-B-C/H-Homofobi

Mycket intressant debatt i ämnet på: Svt.se-Live

Sizzlas manager: Vi vill ha en debatt

QX: Bard uppmanar till mord på lokaluthyrare

First Sizzla Unplugged Stunning

Sizzla Kalonji denounces Swedish media reports

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Blackout back 2 Jamaica

Det har minst sagt varit en omtumlande vecka. Först reste Binta och Vendela från Blackout tillbaka till Jamaica där de just nu befinner sig!

På deras förra resa till Jamaica i November, gick det inte någon nöd på dem…

…tvärt om så var de sjukt upprymda av sina upplevelser och nya erfarenheter och kunskaper om Dancehall, som de lärde sig på Jamaica…

…både gällande själva dansen och även kulturen, musiken och allt som rör den dansstil de dansar. De var så nöjda med sin resa att de genast bestämde sig för att återvända. Nu är de alltså där. Insuper nya kunskaper, rytmer, låtar och hämtar en massa inspiration från Dancehall på plats i dess hjärta: Jamaica!

Som manager håller jag tummarna och hejar på tjejerna, deras framgångar och hårda arbete. Som mamma misstänker jag att jag kommer ha lika ont i magen denna gång som sist de var där i November!

Men min vecka var inte slut där, det där var i början av veckan, men tjejernas avresa var typ det lugnaste den här veckan, känns det som, trots att den omgavs av totalt kaos och superstress, då tjejernas helg gick åt till bokningar från Göteborg och ner hit. De var ute i sista stund. Kvällen innan, kl. 23.00 hade de ännu inte börjat tvätta och packa, det säger nog en del…

En annan, mer omtumlande händelse skedde i mitten av veckan och jag har inte hämtat mig från det än. Min son har blivit utsatt för ett grovt brott, som jag har lite svårt att smälta. Han är under omständigheterna vid god vigör, men det som hänt kommer tyvärr att påverka framför allt honom personligen, men faktiskt hela familjens vardagsliv framöver…

Det är möjligt att jag skriver om det mer senare, men just nu känns det för privat och gör för ont för att dela med sig av annat än i svepande ordalag. TACK i alla fall till alla runt omkring oss som gett honom ett så stort stöd!! Det uppskattas verkligen!

På Torsdag   var jag bjuden på en föreläsning som jag gärna hade velat gå på, men då jag låg hemma och spydde så fick jag helt enkelt avboka. Jag trodde först att jag råkat ut för någon magsjuka, men så här efteråt misstänker jag att det kan ha varit en efterreaktion på det som skedde tidigare i veckan!

Fredagen fick rama in denna vecka med en trevlig middag med mina tre hemmavarande barn med god mat på restaurang. (Nåja Isa gick innan maten kom in.) Jai har bloggat restaurangbesöket HÄR!

Med tre prinsessor och en liten prins i mitt liv, vad annat kan man vara än tacksam till livet?

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,