Posts Tagged ‘jai’

Höga tankar…

family comes first
Isa, 21

Isa, 21

Förra veckan var min mellandotter Jai (23) i stan. Hon skulle fixa sitt hår här i Stockholm, så vi passade på att ses för att luncha ihop. Det var jag, Isa (21) och Mabou (12) som skulle träffa henne och luncha ihop.

Jai, 23

Jai, 23

Vi pratar om en präst vi nyligen träffat allihop. Vid något tillfälle för flera år sedan har tydligen Isa och min mamma träffat samma präst i Uppsala och mamma har då tydligen sagt något på skoj, i stil med att han kanske vore nåt för henne. Det här minns inte ens min mamma att hon sagt, hon minns bara att hon träffat honom lite kort och tyckt att han var rätt häftig. Men Isa menar att mormor sagt det.

Jag: Han är verkligen häftig med sin Harley Davidson.

Jai: Ja och han är jättesnäll också!!

Isa: Jai, visste du att mormor vill ha honom?

Jai: Ha honom? Till vaddå?

Snacka om att inte se sin mormor som en ”sexuell” person… :-D

Behöver jag säga att jag hade svårt att sluta skratta…

Min lilla prinsessa

jainabasweetie

Bild 11680

Jag saknar verkligen min mellandotter nu. Vi bor ju i olika städer. Hon bor kvar i Uppsala och jag i Stockholm. Det är verkligen inte långt emellan, tar 45 minuter med tåget, alltså mindre än en timme. Men det blir lätt så när båda jobbar oregelbundna, men ändå inte samma tider, då kan det ta lite tid mellan gångerna man ses. Jag är bara inte så van vid det.

Vi har setts så ofta och regelbundet sedan jag flyttade hit, men nu var det som sagt ett tag sedan. Nåja, jag får hoppas hon får en lucka över för mig snart och får hon inte det så får jag se till att skaffa en lucka eller två för att åka till henne. Man borde vänja sig vid att barnen blir stora och har egna liv, men det är svårt när de varit hela ens liv, vardag och allt under så många år!

Lilla, fina Jai som hunnit bli 22 år, men som alltid kommer vara mammas lilla tjej med klackskor och ett så vackert leende!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Grattis lilla Flejpen på 21-årsdagen

Idag är det min mellandotters 21-års dag! Det är svårt att inse att barnen blir så stora utan att man hänger med. Det är idag 21 år sedan jag blev tvåbarnsmamma och då var jag själv 20 år. Jai är alltså ett år äldre än jag var när jag blev tvåbarnsmamma och det är ju lite coolt tycker jag!

Hon är min absoluta favorit-Jai i hela, vida världen!

Min härliga stadstjej som är rädd för spindlar, tror att ordet ”tälta” är en svordom och som tror att livet är ett enda långt Big Brother. Tjejen som gärna munhuggs, men när det hettar till ännu mer, hämtar stora- eller lillasyster. Min lilla tjej som tror att botox är en kroppsdel som hon föddes utan, men gärna skulle vilja ha ;-) Tjejen som vet hur man alltid backar en vän och som älskar pasta.

Hoppas du får en toppen födelsedag min älskade Jai!!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Vilken tur

Precis när jag satt och tänkte på att jag måste gå och köpa en burk Nivea för mina torra händer och läppar, kommer min fina dotter och ger mig den här söta burken Nivea, med Rihanna på locket! Ibland har man bara så tur!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Brown Skin Girl

Jai, (20) min mellandotter har nyligen kommit hem från semester i Thailand med sin sambo och hans familj. De har haft semester och varit på bröllop. När hon kom hem var jag i Stockholm, så när vi träffades idag hade vi inte setts på 3 ½ veckor. Det kändes.

Det var härligt att få krama om henne, att få se henne och att få vara nära henne igen!

Jai är den mörkaste av mina barn i huden och Thailand ´s sol i kombination med den Svenska sommaren har gjort henne riktigt, riktigt mörk. Hon är så fin att jag får lust att käka upp henne ibland! Thailand ´s semestern har gjort henne gott och det glädjer mig enormt!

Att jag fick fina semesterpresenter gjorde knappast mötet mindre nice! Mama love presents! Inte mindre än tre fina presenter fick jag och syskonen fick en del de också! Att köpa presenter till sina syskon är nog bättre för en förälder än när man själv får presenter! Det blir på något sätt dubbel glädje!

Jag är så glad över att mina barn kommer så bra överens med varann, trots att de är så enormt olika till sättet. De kompletterar varandra perfekt, så är det bara. Och trots att de flyttar hemifrån och skapar sig egna liv, så är barnen alltid ens närmsta familj, det går inte att ändra på!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

GRATTIS min lilla, stora Jai på din dag

Idag är ingen vanlig dag, för det är Flejpens födelsedag, Hurra, hurra, hurra!!

Min lilla gumma fyller 20 och jag vet inte hur jag kan ha barn som är så stora, när jag själv är så ruggigt ung… ;-)

Nåja, ett stort GRATTIS till min 20-åring! Hoppas livet vill dig väl nu och för alltid! Massor av Kärlek från din mori!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Fyra Barn, Fyra Kärlekar

Det lutar åt att jag, helt oplanerat får en barnfri helg. Det har jag inte varit bortskämd med det senaste året. Innan dess så försökte jag ha en barnfri helg i månaden. Det har inte blivit så det senaste året av en massa randiga och rutiga skäl. Självklart är inte mitt behov lika stort idag, som tidigare, med bara två hemmavarande barn. Men nu ser jag verkligen fram emot en barnfri i min ensamhet. Jag har massor med grejer att ”komma ikapp med” som jag ska passa på att göra om jag nu blir själv i helgen. Jag älskar verkligen att ha en stor familj och många människor omkring mig, men jag älskar också att kunna få vara helt ensam ibland. Ensamhet är helt klart underskattad!!

Jai och jag hinner i alla fall umgås hela dagarna nu för tiden, eftersom vi jobbar tillsammans. Det gäller bara att hålla isär mamma-dotter-rollen med arbetsrollerna. Inte alltid helt lätt. Men det är väldigt, väldigt roligt att jobba med Jai, då hon är väldigt duktig på det hon gör och är näst intill oslagbar när hon sätter den sidan till.

Nu saknar jag verkligen min förstfödda prinsessa. Jag har fått lite nog av att hon är på Jamaica. Jag tycker det räcker nu. Men det verkar inte hon tycka. Hon verkar njuta av livet och dansar som hon aldrig dansat förut. Det är ju bra. Men att jag sitter här och saknar och längtar, det är lite mindre bra.

Baby come home! ♥

Det härliga med att ha många barn, är att man får leva nära så olika personligheter. Det finns inte många gemensamma nämnare med mina barn och det är riktigt roligt! Eller som Mabou sa tidigare i veckan: ”Det är så bra att ha tre storasystrar, för alla är bra på olika saker!”

Jag frågade vem som var favoriten och han svarade: ”Alla är lika bra. Isa är bra för hon brukar fixa mat till mig eller hjälpa mig med andra saker och Binta är bra för jag får följa med henne nästan överallt och Jai är bra för henne får jag följa med ibland!”

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Present from a princess

Gårdagens present som jag fick av Jai. Texten kan ju göra vilken mamma som helst galen av lycka!!

Jag vet inte om det var en pik för mitt dåliga miljötänk eller så, men det var en fin pik i så fall! Den här fina tygväskan med det jättefina trycket fick jag av min dotter Jai igår.

Jai är helt fantastisk på att komma med små, fina presenter, när man minst anar det. Jag var själv väldigt bra på det när flickorna var yngre. Dels höll jag reda på hela släktens födelsedagar och förberedde alltid födelsedagar minutiöst. Men jag var också bra på att handla små, små presenter till flickorna till vardags.

Kanske lite hårtofsar på väg hem från jobbet, eller en film inför helgen. Kanske en liten leksak… Men jag har blivit riktigt dålig på allt det där. Jag har nästan fått lite anti-känslor mot födelsedagar.

Sedan tog Binta över det där. När hon nyligen var hemma hos morfar blev hon själv förvånad över hur mycket små presenter morfar sparat och hängt upp som hon har gett honom.

Men nu är det alltså Jai. Nästan alla presenter jag fått det senaste året har kommit från Jai. En blus, en top, en tygväska, doftljus etc.

Man blir alltid lika glad och överraskad av en oväntad present. Någon som tänkt att det här skulle passa till just mig.

Så tack, min älskade lilla Jaisie-prinsessa, men mest av allt vill jag förstås ha DIG vid min sida och i mitt liv! Tack för att du finns och att du är PRECIS den du är!!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Shopping, middagsdejt och solnedgång (Bilder)

Blommor till min favorit-Jai

Igår när jag var ledig och Mabou var (är) i Norrbotten passade jag på att bjuda ut min mellandotter Jai. Jag såg så mycket fram emot att dejta henne att jag var helt sprallig innan. Det kändes ungefär som om jag var på väg på min första dejt med en främling jag sett fram emot länge att träffa.

Jag hämtade Jai på hennes jobb med en liten blombukett och sedan gick vi på shopping tillsammans. Det var jättetrevligt, förutom att hon ”lurade” mig att köpa en klänning till det kommande bröllopet som jag inte alls känner mig nöjd med. Så jag bör nog byta den, fast den var finare på i alla fall… (Jag provar nästan aldrig kläder i affären). Däremot köpte jag två tunikor som jag är GRYMT nöjd med!! På REA dessutom!

Till shoppingen fick man en strandväska på köpet hos DEA

Jai och jag på vilopaus efter shoppingen

Efter shoppingen gick vi ut och käkade tillsammans. Under hela hennes liv (19 år) har hon hävdat att hon inte gillar chinamat. Eftersom jag och de andra barnen älskar chinamat har vi alltid fått göra specialdealar med Jai när vi velat gå ut och käka på china. Ibland har vi gått med henne till ”donken” först och sedan har hon fått sitta med oss när vi käkat, eller så har hon hängt med oss och käkat och sedan när vi är klara har vi kört förbi något hamburgehak, så har hon fått köpa hamburgare. Ibland har hon käkat på china med oss, men då har hon bara käkat ris.

Så nu när jag skulle bjuda ut henne, så var jag tvungen att tänka till. Donken kunde jag inte tänka mig. Men sååå kom jag på det! Hon har gått några gånger med sina kompisar till Tzatziki. Det är en halvdyr, men jättemysig restaurang här i Uppsala med riktigt bra käk och en av mina egna favoritrestauranger.

Min vackra, saknade mellanprinsessa

Så när Jai frågade mig var vi skulle äta, så log jag så där ”överraskningsleende” och sa: ”Jag tänkte på tzatziki”. Jai tittade ogillande på mig och sa: ”Näääe, kan vi inte ta china…?”

Jag blev förstås rejält förvånad: ”Men Jai! Du gillar ju inte china?!”

Jai: Jo, nu gör jag det!

Så kan det gå när man flyttat hemifrån några månader… Men nu hade jag tänkt mig något annat än china (var inte alls sugen på chinamat, eftersom jag inte var inställd på det). Jag frågade varför hon inte ville gå på Tzatziki och då svarade hon att hon inte gillade maten så mycket… Där fick jag för att jag gjorde mig till! Till slut enades vi om att käka på Alexanders uteservering, så vi kunde sitta precis vid ån. Maten var väl sådär, men mitt sällskap var desto härligare! Vi fick en fin stund tillsammans, med skratt prat och tårar, tills vi såg solen gå ner vid domkyrkan.

Jag är så stolt över Jai för att hon är så duktig med sitt jobb och att hon vågar utveckla sig och tro på sig själv som den toppentjej hon är!

Solnedgång bakom domkyrkan, sett från ån

Sedan blev det långpromenad hem. Tänk vad mycket man saknar barnen när de inte längre bor hemma. Det är som ett litet hål i bröstet. Och tänk att man måste bestämma en dejt för att få träffa dem! Men åååh vad man njuter när man äntligen ses!

Till er alla önskar jag en riktigt fin och skön midsommarafton!!

…och du! Det verkar fortfarande gå att rösta på min blogg om du vill och inte redan har gjort det! Jag blir glad för varje röst! Rösta hos Familjebloggarna!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Barnen i mitt liv och vad de lärt mig om Kärlek!

Barn Header

Hur konstigt det här än kan låta, när det kommer från en fyrabarnsmor, så är det faktiskt så att jag inte är en särskilt barnkär person.

Alltså, det finns några barn som jag älskar över allt annat på jorden och det finns barn som är oerhört söta, snälla, glada etc. Jag skulle aldrig heller kunna göra ett barn något ont med flit, för få saker berör mig så mycket som barn som far illa.

Ändå, trots detta, så är jag inte en person som blir särskilt lätt överväldigad av att träffa barn. Visserligen är jag mer barnkär nu än för några år sen, men det är inte så att jag ser ett okänt barn och genast blir helt överväldigad.

Men det finns några barn, som har en alldeles speciell plats i mitt hjärta och som jag älskar så högt att det är svårt att sätta ord på de känslorna.

De barnen som fångat mitt hjärta och som jag förundras över den kärlek de får mig att känna är barn som detta inlägg kommer att handlar om. Naturligtvis mina egna fyra barn, men även nedan nämnda barn:

Binta, 20, min äldsta dotter. Henne har jag att tacka för att hon lärt mig vad riktig kärlek är. När hon kom till världen så förstod jag var villkorslös kärlek betyder! Det var inga ritade hjärtan på ett pappersark. Riktig kärlek är inte att dela en glass. Riktig kärlek är den där hettan som brinner i mitt bröst och som gör att håret reser sig på mina armar för att jag får uppleva den!

När Jainaba, 18, föddes så släcktes den där rädslan jag hade att den enorma kärlek jag kände för Binta, bara skulle räcka till en person. När Jai föddes insåg jag att ju mer kärlek man känner, desto mer kärlek kan man ge… Att kärlek är en oändlig källa som aldrig upphör, utan som tilltar i styrka, ju fler man delar den med!

Med Isatou, snart 16, föddes också vetskapen om att kärlek inte bara behöver vara svår. Kärleken till Isatou är så lätt, så lätt och på samma gång är vikten av kärlek omätbar! Den beskyddarinstinkt som tilltog med Jai ´s födelse, blev ännu starkare när Isa kom. Isa och jag knöt starka band under hennes första två år, som fortsatt växer sig oändliga.

När Mabou, 7, kom till världen förstod jag att kärlek inte handlar om kamp eller kön. Det är så enkelt att vara mamma till den första kille som krupit rakt in i mitt hjärta! Mabou lyste upp ett inre mörker. Han har väckt förståelse för kunskapstörst hos mig. Han är min mest uppmärksamma och kunskapstörstande elev.

När brorsan träffade sin sambo, så kom Kribban på köpet. Han är det bästa ”köp” brorsan har gjort! När Kribban kom, så insåg jag att kärlek inte har något med biologi att göra. Den finns eller växer fram med tiden, till fantastiska människor, som går under huden på en. Kribban är en vis liten man, i en ung pojkes kropp! Intelligent och en liten bokmal. Man behöver inte vara med från början, för att känna riktig kärlek, man behöver inte veta en människas historia för att älska!

Sedan kom Kribbans lillasyster ”Kamelen” till världen. På något sätt fick biologin ett värde igen, fast på ett annat sätt. Det var som att se min älskade bror i annan tappning och kärleken bara fanns där, från början. Med förundran, glädje och viss förvåning såg jag på, när hon kastade sig in i mitt hjärta och hon har fortfarande inte hittat ut!

Min namne, lilla Fatou i Gambia. Hon fick mig att förstå att man kan älska även på avstånd. Vi har ju bara träffats en enda gång, ändå ligger hon så nära mitt hjärta! Om jag lärt känna lilla Fatou först, så hade jag nog inte trott att man behöver egna barn, för att få uppleva den där starka kärleken. För det gör man. Också. Jag är så stolt över att den här prinsessan bär mitt namn och att hon lever så nära mig, trots alla mil, hav och gränser som skiljer oss åt!

Till sist kom då lilla Olali. Olali som fick mitt hjärta att stanna när han kom till världen (jag såg inte först att han var vid liv). Olali som fick mig att gråta av glädje innan han själv hann se dagens ljus. Olali som fick mig att inse storheten av en förlossning från ett annat perspektiv än en egen förlossning. Att jag i Lördags blev hans Gudmor är en stolthet som gör mig så rörd och lycklig. Det är en ynnest att jag faktiskt får möjligheten att ta del av ännu ett barns liv!

Varje barn är en gåva i livet. Dessa åtta barn är den största gåvan jag har fått, eftersom jag får ta del av deras liv och uppväxt. Jag är den rikaste kvinnan i världen, som får ta del av dessa barns liv!!

Bakgrunden till detta inlägg är att Kornelia fyller år idag. Kornelia fyller fyra år och jag fylldes här av tankar och kärlek till både henne, hennes bror och ovan nämnda barn. GRATTIS Kornelia och TACK för att du finns!! Livet är verkligen fantastiskt!!

Tillägg: Jag hade inte planerat det, men nu tycker jag nog att mitt inlägg om kärlek till barn, inte nödvändigtvis bara mina egna, passar i Bloggvärldsbloggens veckotema: Mamma!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

18 visitors online now
18 guests, 0 members
Max visitors today: 26 at 09:35 am UTC
This month: 35 at 09-01-2014 03:44 am UTC
This year: 92 at 01-21-2014 08:41 pm UTC
All time: 118 at 11-06-2012 10:20 pm UTC