#lovefrukost Vinn lyxfrukost

love frukost 1Frukost är verkligen mitt favoritmål!

Jag älskar frukost. Faktiskt så mycket att jag ibland äter två frukostar.

Det är inte så mycket det där med att äta på morgonen, även om det är den tiden på dagen då jag är mest hungrig, men det handlar också om vad man äter. Jag tycker om de flesta frukostalternativ som finns.

Mitt drömmål är alltid en hotellfrukost. Det känns som om jag kan leva på det i evighet efteråt. Det innebär att det händer att jag går till något hotell bara för att äta frukost. När vi fortfarande bodde i Uppsala så gjorde jag och Mabou det ibland. Här i Stockholm har jag gjort det ibland när jag jobbat natt. Jag kan då sitta i timmar och äta frukost och faktum är att jag ibland ätit så jag inte har blivit hungrig resten av dagen, definitivt brukar det inte bli någon lunch efter jag har ätit en rejäl frukost.

love frukost 4Förra veckan fick jag hem den här härliga frukostväskan. Jag hade jobbat mycket i flera dagar i rad och så plötsligt så var jag ledig en morgon och då var det inte helt fel att få frukost till dörren. Väskan kom från Arla som just nu kör en frukostkampanj: #lovefrukost . En frukostkampanj passar mig utmärkt eftersom jag som sagt verkligen älskar att äta frukost!!

love frukost 3När jag var yngre vaknade jag ofta på helgmorgnar av att jag var så himla hungrig och det hände att jag klev upp och åt en rejäl frukost för att sedan gå och lägga mig en stund till…

Jag kan inte direkt påstå att jag har några särskilda favoriter till frukost. Kokt ägg med havregryngröt älskar jag att äta på helgerna när man har lite mer tid, i perioder. Det är något som alltid får mig att tänka på mina far-föräldrar som alltid serverade det. Som barn kom farmor alltid med en yoghurt och rostat bröd på sängen och så när jag klivit upp och gjort mig i ordning så var det ägg och gröt som gällde. Alltid perfekt tillagat, som jag vill ha det. Lös gula och hård vita.

Ett gott, nybakat bröd med ett gott pålägg är inte heller fel. Eftersom jag varken dricker kaffe eller the´ så blir det ibland ett glas Oboý. Inte så nyttigt förstås, men väldigt gott ibland.

2013-02-27-23.15.41Förra vintern blev det ofta den där kardemummayoghurten med hemgjord müsli som jag blev så galet förtjust i.

Att frukost är dagens viktigaste mål, det vet vi nog alla om, men det är inte alltid så lätt att få varken barn eller ungdomar att äta det. Ofta handlar det om att man hellre prioriterar att sova en kvart extra och hoppar då över frukosten, eller möjligen brer en macka i förbifarten.

Det finns ju alltid sätt att uppmuntra barn till att äta frukost, en grej kan ju vara att man när man är ledig, passar på att laga i ordning en rejälare frukost, det kan ibland väcka intresset för frukost och om inte annat så får de i alla fall i sig en bra frukost just då.

love frukost 2Av mina barn är det nog egentligen bara ett av dem som också är en riktig frukostfantast, eller frukostnjutare, skulle man kunna säga.  Det är Binta. Hon har också alltid älskat att lägga ned tid och omsorg runt sin frukost. Isa äter också gärna frukost, men lite mastigare sådan. Hon är inte lika förtjust i den ”traditionella” frukosten, utan har lite mer gambiska influenser när hon äter den och vill ha mer av ”mat” till frukost. Det är inte ovanligt att hon gör sardinröra, pannkakor, matiga omeletter etc. till frukost. För mig är det mer av en lunch.

Arla-Fakta om Frukost:

”Frukosten bör utgöra 25 procent av dagens totala energiintag. En bra frukost ger bättre minne, humör, koncentration och inlärningsförmåga. Müsli, gröt eller grovt bröd med långsamma kolhydrater ger ork och en stabil blodsockernivå hela dagen vilket minskar suget att småäta. Forskning visar att de som äter frukost är mindre överviktiga jämfört med de som hoppar över frukosten. En studie från American Heart Association visar även att de som inte äter frukost är 27 procent mer benägna att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.”

Vill du ha chansen att vinna en riktigt lyxig frukost och din bild på mjölkpaketen? Kolla då in DETTA!! Andras bilder av de som är med och tävlar kan du spana in HÄR!!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Jag har testat Vanish

Som jag skrivit om flera gånger tidigare så är jag en Buzzador. Det innebär att jag kan tacka ja eller nej till att prova olika varor och tjänster lite då och då och så får jag hem ett gäng gratisvaror, både till mig själv och mina vänner och bekanta som man får testa och så ska man skriva några rader om det i något socialt media, typ Facebook, Twitter, Blogg eller Instagram och eller dela ut lite testvaror till både vänner och bekanta som är intresserade av att prova på.

Jag är beredd att testa det mesta, men har dock som princip att konsekvent tacka nej till uppdrag och reklam som handlar om spel och alkohol eller om det skulle dyka upp något annat som inte känns okej.

Nu har jag i alla fall testat Vanish som är ett fläckborttagningsmedel. Uppriktigt sagt så har jag nog alltid varit lite tveksam till fläckborttagningsmedel och egentligen utan någon orsak annat än att jag haft lite svårt att tro att det funkar. Nu tyckte jag i alla fall att jag hade en bra chans att få testa det utan att det kostar mig något. Jag tror jag testat ett par märken för många, många år sedan, men Vanish hade jag aldrig testat tills idag.

Det fanns en massa förslag på vad man kunde testa i testet, typ gräs, rödvin, kaffe, olivolja etc. men jag bestämde mig för att testa det jag tänkte kunde vara lite svårare fläckar att få bort. Sagt och gjort:

vanishtest 1Den vita tygbiten lyser vit som snövanishtest 2Jag hällde på både senap, ketchup och chokladsås. Nu jädrans ska vi se om Vanish rår på de fläckarna… hehehe…vanishtest 3Men först ska vi förstås smeta in allt och liksom ”gnugga” in det i tygbiten…vanishtest 4Därefter hällde jag på lite Vanish-gelé och slängde ned tygbiten i en balja vatten… Redan inom ett par minuter såg jag hur det mesta av fläckarna löstes upp…

vanishtest 5…innan jag lyfte upp den igen, så gnuggade jag 2-3 gånger på tygbiten, men så fort jag lyfte upp den, så var den skinande vit igen… Jadu, det ser faktiskt ut att ha funkat, även om jag var lite skeptisk innan.

Hade det inte funkat, så hade jag förstås skrivit det här. För att göra det hela ännu lite svårare, så har jag nu slängt på samma grejer igen, men den här gången ska jag låta det torka in över natten. Sen får vi se vad Vanish säger om det… 😉

Jag vill i alla fall rekommendera Vanish till er som får fläckar på kläderna ibland, ha gärna en flaska hemma och släng på när det behövs. Särskilt vill jag rekommendera detta till min mamma, som är expert på att få fläckar på sina kläder konstant och jag tror i ärlighetens namn inte att hon har en enda tröja utan fläckar på… Självklart slipper hon köpa grisen i säcken, då hon ska få en provförpackning av mig! 😉

————————————————————-

Vill du också bli en Buzzador?

Jag har registrerat mig som buzzador på www.buzzador.com och föreslår att du också gör det!

Som buzzador får du utan kostnad testa nya produkter och tjänster.

Hur länge det dröjer innan du kommer med i din första kampanj kan variera från någon vecka till månader beroende på hur väl du passar in i de kommande kampanjerna.

När det finns möjlighet att komma med i en kampanj så får du besked om det via mail.

Följ den här länken så det framgår att det är jag  som har bjudit in dig (mitt användarnamn som buzzador är Tonårsmorsa):
Buzzador-Tonårsmorsa

Om du vill veta mer innan du bestämmer dig kan du följa den här länken:
Info-Tonårsmorsa

Hoppas du blir lika nöjd som jag varit de år jag har varit med!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Prestige får inte stå i vägen för vård av cancersjuka

Igår uppmärksammade Ludmilla mig på en artikel om cancervård i Uppsala. Artikeln berörde mig verkligen starkt och jag har funderat mycket på det här sedan jag läste den. Det glädjer mig därför att Ludmilla och hennes man Johan (som båda är läkare) har startat en kampanj och insamling för detta. Läs mer om det HÄR!

Ludmilla har själv haft en svår cancer och just cancer är något jag känner stor rädsla för själv då jag förlorat två närstående i sjukdomen. Helena som artikeln handlar om, kan få behandling för sin cancer, men det verkar ha uppstått prestige i frågan och jag tycker ingen ska behöva dö på grund av löjlig prestige. Därför stödjer jag kampanjen och hoppas att många fler gör det också! I morgon kan det vara du eller jag eller någon av våra anhöriga. När möjlighet till vård finns, så måste man ges möjligheten att få den också!!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Livsviktiga hälsningar


HÄR kan du skicka en livsviktig hälsning och HÄR kan du läsa mer om situationen i Västafrika. Tänk på att ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Veckans Debatt: Mors Dag och Bistånd

För fjärde veckan i rad, tänkte jag köra veckans debatt. Det blev lite ojämnt där, när jag la ut förra veckans debatt så sent, men nu är jag back on track!

Den här veckan handlar det om Morsdag och om att Rädda Mammorna, som jag medverkade i även förra året och som utmynnade i en stor tv-gala i tv4 som jag var med på!

Först lite om årets Rädda Mammorna:

Varför arbetar Röda Korset med att efterforska och återförena familjer?

Varje år splittras hundratusentals människor från sina nära och kära på grund av krig och naturkatastrofer. I dessa katastrofala situationer slits familjer ifrån varandra, hela grupper av människor flyr och tvingas i exil, många äldre lämnas kvar, barn tappas bort mitt i kaoset och många döda förblir oidentifierade. Det lidande som dessa familjer genomgår är tyvärr en tyst global katastrof.   En persons välbefinnande beror till stod del på möjligheten att hålla kontakt med sina nära och kära, eller åtminstone har information om att de mår bra. Att få ett meddelande eller återförenas med sin familj kan förändra allt för en människa. Det kan avsluta en femårings- och hennes föräldrars oro och lidande eller kan få en överlevande från en jordbävning att veta att familjen är i säkerhet. Internationell lagstiftning ger familjemedlemmar som skilts åt rätt att få veta vad som hänt deras anhöriga.
Enligt svensk lag är rätten att återförenas med sin familj begränsad till kärnfamiljen, det vill säga make/maka och barn under 18 år, samt förälder till ensamkommande barn som har flyktingstatus eller är skyddsbehövande. I undantagsfall kan också andra nära anhöriga få tillstånd att leva med familjen i Sverige.

klicka på den här knappen  för att ge ditt bidrag till Rädda mammorna-kampanjen!

Företag? Klicka här

Ã…ttaårige Michée har flugit ensam hela vägen från Kongo. Snart ska han möta sin mamma, pappa och lillebror för första gången på tre år.

Läs mer om när familjen på bilden återförenades här


Jag är också mamma.

I år har de extra fokus på mödravård. Mer om det kan du läsa HÄR!

För mig är det jätteviktigt att kunna hjälpa till och förutom en regelbunden summa, så lägger jag gärna i några kronor eller en tjuga lite här och var när det görs insamlingar. Tidigare tänkte jag ofta att jag inte skulle ge till just organisationer, då jag tänkte att mycket av pengarna då går till administration och inte hamnar där hjälpen mest behövs. Jag har också hört många andra använda detta argument för att inte ge.

Jag har ändrat inställning. Även om jag nu faktiskt har möjlighet att hjälpa, utan att blanda in en organisation, d.v.s. att jag ger pengar direkt till någon/några som behöver, så anser jag att våra hjälporganisationer är oerhört viktiga. De kan på ett helt annat sätt och i ett mer långsiktigt perspektiv göra en mer långsiktig planering. De har också kunskaper och organisationen som krävs för att göra större hjälpinsatser!

Det gäller ju både biståndshjälp, men även att skänka pengar till cancerfonden och alla andra insamlingar som görs av organisationer.

Det kostar. Det kostar med just administration och löner och även om jag också kan bli väldigt upprörd över höga chefer som roffar åt sig av pengarna, dels genom ren brottslighet och även genom orimligt höga löner, så anser jag ändå att det är rimligt att bidra med pengar till flera organisationer. Att någon roffar åt sig pengar genom att helt enkelt ta pengar som tillhör organisationen, tycker jag inte man kan lasta organisationerna för. Tvärt om. Jag anser att organisationen då är ett brottsoffer som har utsatts för detta.

Däremot kan jag tycka att organisationerna bör se över sina chefslöner, för jag tycker inte det är rätt att en chef på en hjälporganisation ska ha en astronomisk lön. Det räcker att de har en skaplig lön för det arbete de utför!

Därför försöker jag att hjälpa till även om en del av mina pengar går till administrationen i dessa organisationer.

Så till själva debatten:

  • Ger du pengar till hjälporganisationer?
  • Varför / Varför inte?
  • Tror du att det är bättre att ge ”direkt i handen” på behövande, än att ge till en organisation, där en del av pengarna går åt till administration och löner?
  • Om du inte ger till organisationer av det skäl jag uppger ovan: ger du då i stället ”direkt i handen” till behövande, eller använder du det argumentet för att du i själva verket inte vill skänka pengar alls?
  • Vilken sorts hjälp anser du mest behjärtansvärt att stödja?
  • Har du förslag på hur hjälporganisationer skulle kunna gå till väga för att kunna samla in mer pengar eller få ett högre förtroende?

Som vanligt kan du välja att svara på en eller flera av frågorna, eller helt enkelt skapa en egen frågeställning i det här ämnet!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Om Bloggkommentarer och #wordness

På bloggen Opassande läste jag igår om en ny kampanj som, om jag förstått det hela rätt, bloggarna OlofB och Thomas Tvivlaren startat. Kampanjen kallas för #wordness och handlar om att lyfta fram bloggarnas kommentatorer. Jag tycker det är en fantastisk kampanj.

Vi har lyft fram bloggare i stort och smått sedan bloggens begynnelse. Positivt och negatv. Negativ respons, haters, nättroll har också fått sitt utrymme every now and then. Men de vanliga eller väldigt trevliga kommentarerna, får orättvist lite utrymme.

Men vad vore en blogg utan dess kommentatorer? Ganska trist, om du frågar mig. En kommentar, hur betydelselös den än kan verka, är en enorm drivkraft för mig som bloggare. Ibland kan man lägga timmar för att skriva ett väldigt välskrivet och eftertänksamt inlägg, med länkar till källor och relaterade sidor och så kommer det inte en enda kommentar. Då tappar man liksom lusten lite. Men ibland kan man också skriva ett helt ”meningslöst” inlägg och så kommer där en kommentar som får en att le, skratta rakt ut, eller som gör mig fylld av funderingar en lång stund framåt.

I debatter på bloggar är kommentarer A och O. Det blir liksom ingen debatt alls, utan kommentarer, men även helt enkla ”meningslösa” kommentarer tas tacksamt emot av de flesta av oss bloggare.

Genom mina bloggår (det blir sex år i Juni) har jag insett att väldigt få läsare kommenterar. I början var jag själv oerhört flitig med att kommentera andras bloggar, men jag ska erkänna att det avtagit en del med åren. Jag ska nog försöka bättra mig. Sådär mellan tummen och pekfingret skulle jag gissa på att max 10 % av de besökare jag har faktiskt kommenterar mina inlägg.

Så här vill jag lyfta fram några av de tusentals kommentarer som jag fått genom åren:

Tant Rut är en person som gjort sig känd i bloggvärlden på att strö väldigt trevliga kommentarer omkring sig. Hon bloggar själv bara i perioder, men under de perioderna så kommenterar hon andras bloggar flitigt. En ”typisk” Tant Rut kommentar ser ut så här:

God morgon go ´a vän i etern =)
Man förändras med åren ;)
Önskar dig en bra dag ,lämnar en frukostbricka, kramar =)

Kommentaren skrevs i DETTA inlägg.

Eva har förgyllt många av mina dagar med sina många och tänkvärda, fina, enkla och trevliga kommentarer. Här är en:

Ja, det är verkligen en ynnest att få vara förälder.
En gåva.
Den vackraste gåvan.

:)

Den skrevs till DETTA inlägg.

Ett inlägg som lockade flera trogna besökare, som inte brukar kommentera, att till slut kommentera i min blogg var följande inlägg: Själva Begravningen, när vi begravde min f.d. make Lamin. Jag vet inte varför dessa läsare valde att kommentera just detta inlägg, men det är lite intressant att de gjorde det.

Maria M är en annan kommentator vars kommentarer glatt mig många gånger. Särskilt i vilda debatter, där hon ofta har mycket kloka kommentarer. En annan kommentar hon lämnat gjorde mig väldigt glad:

Tack, Tack för den fina och spännande reseberättelsen! Har läst varje gång du uppdaterat och där emellan har jag väntat otåligt!
Jag tycker det låter bra att du redan nu planerar en ny resa, mycket bra! Hoppas du delar med dig av den, för nu väntar jag på nästa….otåligt!

Många kramar och hoppas att vinter mörkret och kylan inte påverkat er allt för mycket!

Den skrev hon till det sista inlägget i min Reseberättelse.

I samma inlägg skrev också Mariebrima (som inte har någon blogg), som också ofta förgyller mina dagar med härliga kommentarer som betyder mycket för mig. Den här gången skrev hon kort och gott:


Stort tack för att vi fick “följa med” på er resa!

Sarah är också en mycket trevlig kommentator på min blogg. Särskilt i debatter om religion och mångkultur, uppskattar jag hennes kommentarer och jag ska erkänna att jag tror att jag, Sarah och Maria M skulle ha ett roligt möte om vi någon gång möttes IRL. Med våra olikheter och likheter.

Både Sarah och Maria M ´s kommentarer kan ni bl.a. läsa i inlägget jag skrev:

Vi måste lära oss leva tillsammans och inte hata

Att jag valt ut några kommentarer och kommentatorer, innebär inte på något sätt att jag inte uppskattar andra trevliga, fina, roliga eller helt vanliga kommentarer, för det gör jag och det är därför jag skriver det här inlägget som ett bidrag till kampanjen #Wordness

TACK till alla er som kommenterar min och andras bloggar, det är till stor del ni som håller bloggarna vid liv och som gör dem till vad de är!

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

UR´s Kampanj fortsätter…

UR´s antirasism-kampanj fortsätter och jag vill fortsätta slå ett slag för den. I Onsdags sändes det femte avsnittet av sju och det heter: Svenska Barn Leka Bäst och du kan se den delen eller något av de tidigare fyra avsnitten HÄR! Den senaste delen handlar om Svenskar som ”andra klassens medborgare”. Jag vill verkligen slå ett slag för den här kampanjen då den känns välgjord och nödvändig.

Varför jag är väldigt förtjust i serien Välkomna nästan allihopa, är att jag tycker att man tar upp flera olika aspekter av rasism, från väldigt olika synvinklar. Det är viktiga delar som förtjänar uppmärksamhet och många diskussioner. Världen är inte så svart/vit som man kan tro, mänskligheten är full av nyanser och gråzoner. Det ska vi nog vara tacksamma för. Samtidigt så gör det ju problematiken runt rasism och främlingsfientlighet något mer komplicerad, då lösningen inte är så enkel och självklar. På samma sätt som ”invandrare” inte är en homogen grupp som är på ett visst sätt, så är inte heller rasister och främlingsfientliga det.

Jigartala har skrivit ett väldigt bra blogginlägg om Mångkultur och att förlora sin kultur, som jag tycker om. Läs det! Överlägsen Kultur, heter det!

Jag vill även slå ett slag för TV-serien Rasismens Historia. HÄR kan du se de tre avsnitt som har gått! Det senaste heter Ta vad man vill ha. Att se båda dessa serier är ett väldigt bra komplement och inte bara intressant, utan även bildande.

Mer om UR´s kampanj har jag skrivit HÄR och HÄR! På hemsidan kan du hitta både frågor, svar, tester, programmen, länktips, insändare, intervjuer, chattar och radioprogram.

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Min kloka vän säger kloka saker i TV

När jag började skriva om UR ´s kampanj mot Rasism, meddelade min vän Vivi mig om att hon och hennes son Aron skulle vara med i serien i två av avsnitten. Jag, som redan hade sett hela TV-serien Välkomna nästan allihopa, funderade på hur jag lyckats missa dem? Så jag såg om. Hela serien. Två gånger till.

Meddelade min väninna att jag inte såg henne. Då förklarade hon att det inte var i den serien, utan ”Rasismens Historia”. Kollade runt på UR ´s hemsida och hittade Radioserien ”Rasismens Historia”

Lyssnade igenom den. Hela serien. Två gånger. Utan att höra min vän eller hennes son…

Igår såg jag och Mabou av en tillfällighet en annan TV-serie i satsningen och DÄR dök både min väninna och sonen upp! 😀 Skam den som ger sig, liksom!

Hur som helst var programmet jättebra och min vän som är etnolog uttalar sig så klokt som bara hon kan. Det var en studiodebatt efteråt där Vivi också medverkade, som jag tyvärr inte finner på nätet, men om du vill se själva programmet så kolla här: Rasismens Historia: Vad kostar ett människoliv?

Tillägg 1:Efter att ha läst Svartens inlägg i samma ämne, så lyckas jag hitta hans klipp att lägga upp direkt:

Tillägg 2: Jag har nämnt Vivi en gång tidigare i min blogg, men då handlade det om hår!

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

UR´s kampanj mot rasism fortsätter…

Ikväll sänder SVT sin fjärde del av serien Välkomna nästan allihopa, som är en del av UR´s kampanj mot rasism. Jag missade att skriva något förra veckan i detta ämne, men förra veckans avsnitt heter ”Dom kallar oss svennejävlar” och det avsnittet, tillsammans med de två tidigare som har sänts, kan du se HÄR!

Förra veckans avsnitt handlade, som rubriken antyder, om den s.k. omvända rasismen. Själv kallar jag den inte omvänd rasism, då det fortfarande är rasism det handlar om. Jag har skrivit om det flera gånger tidigare, att jag tycker rasism luktar lika illa, oavsett var eller vem det kommer från.

I förra veckans program kan man dock se att det är ganska uppenbart att bara man möter varandra på en jämna nivå, så blir det okända inte lika skrämmande. Vad kvällens avsnitt handlar om, ska jag inte avslöja, men som jag nämnt förut, hela den här serien är mycket sevärd och jag är glad över UR´s satsning i den här frågan.

UR´s hemsida om Främlingsfientlighet

Lyssna på Rasismens Historia

Min krönika till UR´s kampanj: Ett Sverige för oss alla

Gör UR´s Kunskapstester

Mina tidigare inlägg om UR´s kampanj:

Rasismens Historia

Ett Sverige för oss alla

Varför funkar inte högerextremismen i Sverige?

Missa inte kvällens avsnitt: När blir man svensk? I Svt2 klockan 19.30-20.00.

Inte riktigt detta ämne, men som ett angränsande ämne i alla fall:

Det glädjer mig att läsa att Uppsala är den kommun som tar emot näst flest ensamkommande flyktingbarn.

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Varför funkar inte högerextremismen i Sverige?

I Onsdags visades den andra delen (av sju) i UR ´s kampanj mot rasism; Varför funkar inte högerextremismen i Sverige? Jag rekommenderar dig verkligen att se hela serien och om du missade denna del, se den! Jag har haft möjlighet att förhandstitta på hela serien och tycker det är en fantastisk kampanj. Jag tipsar också åter igen om UR ´s hemsida: Främlingsfientlighet och den sida där man kan läsa chatten som pågick direkt efter programmet i Onsdags. Där svarar Daniel Poohl (Chefredaktör på tidningen Expo) och Stefan Luukonen (som hoppade av Nationalsocialistisk Front) på frågor.

Jag tipsar också om Radioserien: Rasismens Historia som ingår i samma kampanj!

Måndag den 9/11 kommer Uppsalabor mot Rasism köra ett fackeltåg under parollen: ”Inga fler kristallnätter”.

The history of racism – Swedish slave trade in Ghana from Soeasy on Vimeo.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,