Näthat och Nätkärlek Del 6

404546_10200435968519433_1360913501_nNu har jag skrivit fem delar om näthat och den här sista tänkte jag i stället ska handla om nätkärlek. Nätkärlek dels som en motpol till näthatet och dels för att lyfta fram det som jag bloggat om många gånger tidigare, vilket är att i huvudsak så kommer alltid nätkärlek att övervinna näthatet.

Jag förnekar inte att hatet finns. Det finns på bloggar, det finns på främlingsfientliga sidor såsom Avpixlat. Det finns på facebook, det finns i kommentarsfält på min egen blogg och i media och det finns i våra inkorgar i mailen. Men hur många ställen av näthat jag än räknar upp så kan jag räkna upp fler ställen där nätkärlek florerar och det är trots allt är nätkärleken som har övertaget.

Vad är nätkärlek? Nätkärlek tror jag är högst individuellt, men för mig personligen handlar det dels om att ge uttryck för sånt man tycker om och att man gör det genom kommentarer i olika kommentarsfält, genom välskrivna artiklar som sätter fingret precis där man vill ha det!

Men för mig är också nätkärlek en kärlek till den information jag kan finna på nätet, såsom till exempel att googla sig till viktig information, att hitta bloggar som intresserar mig, att få fram statistik på ett enkelt sätt som jag vill ta del av, att kunna se program i play, som jag inte hinner följa på TV, nätkärlek för mig är också att kunna ta del av nyheter utan att behöva gå ut och köpa en tidning, men i ännu större utsträckning är det att kunna ta del av nyheter när de faktiskt händer och inte ett dygn senare. Att få ta del av saker när de faktiskt sker. Nätkärlek är också att kunna ta del av tidtabeller, priser och annat utan att behöva ringa ett enda samtal.

Men för mig är också nätkärlek att ha en egen plattform såsom min blogg, där jag kan uttrycka mig fritt, det är också att ha egna kanaler såsom Twitter och Facebook, där jag kan ha en snabb kommunikation med omvärlden och inte minst med vänner jag sällan skulle ha möjlighet att ha kontakt med annars!

Jag har tidigare bloggat om nätkärlek, bland annat med detta inlägg: Jag ÄLSKAR att blogga!!

Vad kan man göra då för att stävja näthatet? Det är lätt att känna sig helt maktlös när man läser runt på vissa sidor på nätet och då är det lätt att tro att man inget kan göra. Att de befintliga texterna skulle gå att ta bort, kan vara svårt, beroende på vem ansvaret ligger på, men man kan i alla fall på olika sätt visa att man uppskattar skribenter för det de skriver, eller om man nu inte uppskattar det, i alla fall visa sitt stöd på olika sätt, när hatet möter en skribent och man kan även väga upp hatet med en uppsjö av nätkärlek. Det tar som sagt inte bort hatet, men det är ändå viktigt när man utsätts för stort hat, att det vägs upp med en massa nätkärlek som stöd.

Konkreta tips, så här kan du göra:

Så här skriver Näthatslarmet:

”Om

GILLA och larma Näthatslarmet – ta strid för de som utsätts för trakasserier på nätet.

STÅ UPP FÖR VARANDRA! Så här gör vi för att slå tillbaka tillsammans:

Beskrivning

Ingen ska behöva stå ut med sexistiska förolämpningar, rasistiska påhopp eller dödshot i Facebook-kommentarer, på Twitter, Instagram eller i kommentarsfält till bloggar, krönikor och nyhetsartiklar.

—————-

Så här funkar det:

När du ser en kommentarstråd som spårat ur, larma genom att skriva ett meddelande på den här sidan – dolt eller synligt spelar ingen roll – så sprids det som en uppmaning i följarnas flöden.

Därefter är det fritt fram för dig, mig, er, oss alla och vem som helst att ta diskussionen i den aktuella tråden!

En larmcentral mot näthatet, helt enkelt.

OBS! Tänk på att aldrig falla ner i hatarnas egen grop!
Skriv i stället lugnt, sansat och förnuftigt.
Argumentera och ifrågasätt, men gör det med ett vårdat språk.

Förnuft, lugn och kloka ord är alltid den bästa medicinen mot hatet.

—————-

Nu är det dags att vi slår tillbaka och sprider kärlek i kommentarsfälten!

Facebook-gruppen Vardagshjältar mot nätmobbning finns redan sedan tidigare och har samma syfte.
Självklart ska du gå med även i den! https://www.facebook.com/groups/337573816293216/?fref=ts

Här finns även förhandsklippet till SVT:s Uppdrag granskning (6/2 -13) om näthat mot kvinnor: http://www.youtube.com/watch?v=k_pLmq8d7Mk

. Programmet som gav upphov till denna sida.”

Så här skriver: Vardagshjältar mot nätmobbning:

”Nätmobbningen breder ut sig i Sverige. Privatpersoner blir hånade, trakasserade och får sitt liv förstört. Det finns inga myndigheter som kan kontrollera det här och privatpersonen har oftast inte makt att skydda sig själv mot det. Deras enda val är att tyst tolerera mobbningen då stora siter oftast inte tar bort hån, trakasserier och mobbning om anmälningarna inte uppgår mot flera hundra eller tusen.

Men det finns något vi kan göra åt det – Vi kan idka civilkurage och gå in och anmäla och säga ifrån när den sker. Vi kan ge offret en makt och röst de tidigare inte haft och på så vis stötta dem och få bort mobbningen från nätet. Mobbare gör det de gör för att de får mycket positiv feedback och popularitet på köpet, om de får mer kritik istället för positiv feedback så kommer det sluta vara roligt och det kommer inte längre vara en lätt väg till bekräftelse.

HUR HITTAR VI MOBBNINGEN?

När du ser mobbning förekomma eller trakasserier så vill vi att du skickar en länk till det i gruppen, beskriver vad det är som sker på adressen du skickat så kan våra medlemmar hitta det och hjälpas åt att arbeta mot det.

VAD SKA VI GÖRA MOT MOBBNINGEN?

1. Vi ska anmäla trådar, bilder och klipp där mobbning förekommer.

2. Vi ska skriva att de gör fel, att det är elakt, att det är mobbning och vi inte tolererar det.

3. Vi ska maila personerna bakom mobbningen och säga åt dem att det de gör är fel.

FÖR EN GOD TON

Vi ska inte mobba tillbaks. Vi ska inte skriva saker som att de är äckliga puckon som borde gå och dö och liknande. Vårat antal gör oss starka och vi kan få ner mobbning och fortfarande föra en god ton. Detta är viktigt för att människor ska vilja hjälpa till och stödja vårat arbete mot nätmobbning, för om vi mobbar tillbaks så kommer inte människor vilja det. Så för alltid en god ton oavsett hur arg du blir. Då menar jag verkligen alltid.”

Så här skriver: Anonym Nätkärlek:

”Då kärleken ska övervinna allt är det ganska knäppt att kramarna på nätet är så få.

Det anonyma näthatet har tagit över, och igår fick vi tack vare flera modiga individer ta del av hur långt det faktiskt har gått. Men nu får det vara nog. Näthatet har fått härja tillräckligt.

Nu är det dags för anonym nätkärlek att ta plats, med
kärleksfulla texter att skicka vidare till någon du tycker om.”

Det kan verka trist att få en färdigtryckt text sänd till sig från en anonym person, men tro mig, jag fick några själv och det var OERHÖRT värmande och glädjande! Det är stärkande i ett tufft nätklimat att känna att man har stöd och uppbackning när orden är hårda och känslolösa! Skicka gärna lite nätkärlek HÄR till någon skribent som du tycker behöver lite extra uppskattning, till exempel till Cecilia som jag skrev om i Del 4 av denna serie eller någon annan skribent som du vill sända lite nätkärlek till!

Mina tidigare delar i denna serie:

Näthat och Nätkärlek Del 1

Näthat och Nätkärlek Del 2

Näthat och Nätkärlek Del 3

Näthat och Nätkärlek Del 4

Nätkärlek och Näthat Del 5

 

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Näthat och Nätkärlek Del 5

Det näthat jag själv blivit utsatt för har varierat väldigt mycket. Det har varit allt från personangrepp i debatter till direkta hot och allt däremellan. De har kommit i mail, kommentarsfält och på olika sajter på nätet. Min personliga definition av ordet näthat är rent konkret: inte kritik, utan min gräns går vid personangrepp som är ovidkommande för det ämne man debatterar. Exempel:

Det är INTE näthat för mig att skriva:

”Jag håller inte med dig, jag fattar inte att du kan resonera så, jag tycker det är uppenbart att Reinfeldt förbättrat vårt land.”

Det ÄR näthat för mig att skriva:

”Jag håller inte med dig, din jävla hora, jag fattar inte att du inte kan tycka det, men det är väl typiskt för feminist-fittor som dig att inte fatta vad som är bäst för vårt land.”

Det är INTE hot att skriva någon av ovanstående kommentarer, men däremot att skriva:

”Jag ska knulla dig, din jävla slyna! Det fattar du väl att den här regeringen är bättre än någon annan och om du inte fattar det så ska jag döda dig!”

Däri ligger skillnaden för mig och jag tycker att den är mycket tydlig.

Det näthat som har riktats mot mig, har i första hand riktats mot mig när jag skrivit om antirasism. Det är ett av de ämnen som tydligen triggar många av dessa näthatare. Det är aldrig roligt att få dessa kommentarer och de värsta är ändå de som riktats mot barnen. I perioder har de varit ganska tunga att få, särskilt när jag har märkt att det kommit många under en kortare period och kanske framför allt när man fått hatkommentarer och inte många andra läsare har kommenterat och ”backat upp”. Då är det lätt att få känslan av att man är ensam mot många. Däremot är yttrandefriheten så viktig för mig så jag har svårt att se att jag skulle sluta skriva på grund av allt hat. Här är några exempel på hat jag tagit emot genom åren (Alla bilder är klickbara för att kunna läsa texten):

Kommentar 1Kommentar 2Kommentar 3Kommentar 4Kommentar 5Kommentar 7Kommentar 8Kommentar 9Kommentar 10Kommentar 11Kommentar 12Kommentar 13Kommentar 14

De fem nedersta inläggen har jag tidigare skrivit om HÄR, men de ligger alltså kvar på nätet fortfarande! Några av kommentarerna publicerade jag på den tid det begav sig, idag publicerar jag aldrig denna typ av hatkommentarer!

De allra grövsta av de jag har kvar väljer jag att inte lägga upp, med hänsyn till mina fullt läskunniga barn.

Vad händer när en människa möts av denna typ av kommentarer när man loggar in på sin mail eller blogg, eller på annat ställe? Jag gissar att de flesta av oss reagerar olika. Jag själv har reagerat olika vid olika tillfällen. Ibland har jag sådan distans till det som skrivs att jag kan skratta åt kommentarerna och de sorgliga människor som skrivit dem, men ibland har jag haft perioder, när kommentarerna duggat väldigt tätt, när jag inte vågat läsa kommentarerna direkt jag loggar in, utan ibland väntat i flera timmar med att våga läsa dem. Det har även hänt att vissa hot har skrämt mig. Av de jag har polisanmält (vilket aldrig fått någon konsekvens) har ibland skrämt mig. Ni vet när man försöker att inte bli påverkad, men ändå får ett utbrott på barnen för att de inte låst ytterdörren, trots att man inte gjort det tidigare. Eller när man ser sig över axeln när man går till affären eller tvättstugan. När man börjar syna för dig okända människor som vistas i samma rum som dig (hissar, bio, restauranger etc) och man börjar bli allt för medveten om att alla människor omkring dig inte vill dig något gott…

Jag är förstås medveten om att det finns många, många som blivit och blir värre utsatta och drabbade än jag själv, men jag tror det hjälper föga. Det är som att säga till en som blivit utsatt för rån, våldtäkt eller andra personbrott, att säga: ”det finns de som blivit värre utsatta”.

Är detta ett hot mot yttrandefriheten? Ja, jag är säker på att det är det. Det finns många som slutat blogga eller bytt yrke om de är yrkesjournalister och jag märker själv att även om jag inte slutar skriva, så i många perioder undviker jag att skriva om vissa ämnen som jag tror kommer att bidra med hatiska kommentarer, för att jag just då inte orkar läsa dem eller mötas av allt har som väller upp.

Att ta bort kommentarsfunktionen skulle nog inte vara aktuellt dock. Det är så viktigt för mig att få en kontakt med mina läsare och att mina läsare får kommentera plus att säkert 99 % av alla kommentarer och mail jag får är positiva. Att ta bort kommentarsfunktionen skulle troligen innebära att jag slutade blogga i stället! Kärleken är trots allt så mycket större och starkare än hatet!!

I nästa och sista delen i denna serie kommer jag ta upp förslag på att motverka näthatet och en massa nätkärlek! Missa inte den!!

Näthat och Nätkärlek Del 1

Näthat och Nätkärlek Del 2

Näthat och Nätkärlek Del 3

Näthat och Nätkärlek Del 4

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Näthat och Nätkärlek Del 4

En av alla som blir utsatta för väldigt mycket hat på nätet, är bloggaren, föreläsaren, författaren och entreprenören Cecilia Kärvegård. Här är hennes berättelse:

Sedan den 14 december har jag blivit trakasserad av en för mig helt främmande man på Facebook. Dagligen får jag höra saker om mitt kön och han ger sig på mina vänner med en fruktansvärt grov vokabulär. Jag kan få upp till 70 kommentarer/dag som är mer eller mindre kränkande och hotfulla. Den här mannen började sin frammarsch i september då han utförde den sk bajsattacken mot Nina Jansdotter sedan fortsatte han efter det och den 14 december satte han igång mot mig. Han har hur många falska profiler som helst så när jag blockar en profil tar det bara någon minut så kommer han och kommenterar med nästa profil. Han har även skapat falska profiler av mig och mina vänner och några mer kända personer. Hittills har jag anmält 6 av hans falska profiler där han utgav sig för att vara jag.

Han har skapat falska profiler av rikskända människor och sedan gått in på min wall och i deras namn sågat min nyutgivna bok. Många har tagit bort mig som vän på FB för dom vågar inte riskera att bli utsatta för honom. Många av mina vänner har slutat kommentera hos mig för dom är rädda för att han ska ge sig på dom.

Han skapar nidbilder på mig och mina vänner och har även gjort bilder av min 24-åriga dotter och min man. Han har sagt att han ska göra bilder på alla i min släkt och att han ska se till så att jag blir av med alla vänner på Facebook. Han kräver att jag ska stänga ner min profil på FB. Självklart har jag funderat över varför han gör det här mot mig. Jag har inte uttryckt några som helst feministiska, rasistiska, politiska eller andra kontroversiella frågor som kan reta upp vissa grupper. Några punkter har jag dock kommit fram till som kan vara troliga orsaker till hans trakasserier mot mig:

* Jag är kvinna

* Jag har över 4 000 vänner på FB

* Jag är en offentlig person som syns i media

* Jag har en positiv syn på livet

* Jag har precis släppt en bok

När jag läser listan så känns det ännu mer obegripligt att en för mig helt främmande person skulle kunna bli så förbannad på mig. Jag har haft kontakt med honom via PM för att försöka få reda på vad han vill och varför han gör det här men jag får bara konstigt dravel som svar. Bland annat pratar han om Lucifers principles som han tycker att jag ska läsa för han vill förändra mitt sätt att tänka. Så min kontakt med honom gav mig bara ännu fler frågor men inga svar.

Ett annat råd jag ofta får är att bara strunta i honom och det han skriver. Ja, det skulle jag gärna göra men han ställer till så mycket skada för mig så jag måste ha koll hela tiden för att så snabbt som möjligt städa upp efter honom. Han har t ex skapat falska profiler av rikskändisar och sedan gått in på min Facebook och sågat min bok som dom här kändisarna och folk som läser det tror ju att det är dom här kändisarna som kommenterat negativt om min bok. Jag kan inte strunta i sådana saker. Jag kan heller inte strunta i kommentarer där han kränker mina vänner väldigt grovt med sexistiska, pornografiska och hotfulla kommentarer. Jag ser det som min skyldighet att radera sådant från min wall. Jag vill att mina vänner ska kunna kommentera utan att vara rädda för påhopp från Alex. Och när han skapar falska profiler som ser ut som jag och går in hos mig och skriver så kan det få förödande konsekvenser för mig och för mitt jobb.

Jag har  fått ta emot väldigt mycket kritik för  att jag pratar om det här och till och med blivit kallad idiot. Många har talat om för mig att jag ska vara tyst  och att jag får skylla mig själv för att jag blir trakasserad för jag har enligt de värsta kritikerna gjort 2 stora misstag:

1. Jag har valt att ha en öppen profil på Facebook så då får jag räkna med att bli trakasserad.

2. Jag har valt att lyfta frågan för att belysa att problemet existerar och i och med det har jag alltså gett gärningsmannen uppmärksamhet som gör att han vill fortsätta trakassera mig.

Ja, det var dom 2 stora misstagen jag enligt kritiker gjort. Att säga att jag får skylla mig själv som har en öppen profil är som att säga till en våldtagen att du får skylla dig själv som var så lättklädd. Det är svårt att lyfta frågan utan att Alex får uppmärksamhet. Mitt syfte har dock inte varit att ge honom uppmärksamhet utan att visa att det utan problem går att bryta mot Facebooks regler och mot svensk lagstiftning utan konsekvenser. Jag kan inte se att jag har något val. Jag vägrar att sitta tyst och bara ta emot hot och trakasserier. För mig är det detsamma som att säga att det är helt okej att bete sig på det sättet mot andra människor.

Jag och flera med mig har valt att lyfta frågan framför allt på Facebook för vi ser det här som ett växande problem. Det handlar alltså inte specifikt om Alex/Bajsmannen utan om hans beteende och att det på något sätt sanktioneras eftersom det inte finns någon beredskap i samhället för att hantera det här. Många talar om för oss att vi ska tiga så slutar han. Det kanske han gör men han kommer säkert fortsätta hos någon annan. Jag har aldrig varit med om att man kunnat tiga ihjäl ett problem och tror inte på det i det här fallet heller. Vi måste väcka debatt i frågan för det här beteendet är INTE okej.

Vi måste sätta ner foten och säga stopp! Så fort vi ser den här typen av kränkande beteende så måste vi lämna en kommentar och tala om att det är inte okej att behandla andra människor på det här viset. Jag räknar inte med att det här ska få just Alex/Bajsmannen att sluta men det kanske kan förhindra att en annan person sätter igång och trakasserar på nätet. Att lyfta frågan kan kanske leda till att samhället blir bättre rustat att ta hand om den här typen av problem. Jag har inte svaren på hur man ska hantera det men jag vet att något måste göras innan det eskalerar drastiskt.

 

Nedan ser du en del av de  kommentarer och bilder han gjort, de kommentarer som har ett kryss är falska profiler som han gjort av mig och mina vänner, övriga är bara falska.

image001image002image003image004image005image006image007image008image009image010image012image014image015image016image017image018

Diverse nidbilder har också gjorts på Cecilia och den nedersta föreställer Cecilias egen begravning, med sorgbandet vid hennes bild och kvinnan i mitten är en vän till Cecilia. image019image020image013image011

Jag är chockad över de grova kränkningar som Cecilia och andra har blivit utsatta för av denna person. Jag är också förvånad över dels att h*n inte ger upp och dels att h*n får hållas. På något sätt borde ju Facebook kunna gå in och blockera hela personens ip-nummer. Det här är långt ifrån det som borde kunna vara acceptabelt.

Jag vill dock förtydliga en sak som Cecilia skrivit ovan. Hon skriver: ”Jag har inte uttryckt några som helst feministiska, rasistiska, politiska eller andra kontroversiella frågor som kan reta upp vissa grupper.” Jag anser att även om Cecilia skrivit på ett kontroversiellt sätt, så anser jag att hon skulle haft rätt till det, utan att bli trakasserad på det vis hon blivit!

Jag är också ganska upprörd över det som kritikerna varit kritiska emot, alltså att man menar att Cecilia skulle tystna eller göra sin Facebook stängd, mot sin vilja. I tillägg så har Cecilia förstås ett behov av att vara öppen med det yrke hon har, men även om det inte vore så, så skall man inte behöva stänga sin facebook, på grund av någon annans krav på det.

Mer om trakasserierna mot Cecilia kan du läsa HÄR!

Näthat och Nätkärlek Del 1

Näthat och Nätkärlek Del 2

Näthat och Nätkärlek Del 3

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Näthat och Nätkärlek Del 2

hatersDet har alltså debatterats väldigt mycket om näthat de senaste dagarna, efter Uppdrag Gransknings program som handlade om just detta. Det skrev jag om i mitt förra inlägg som du kan läsa HÄR!

Det finns en del som inte tycker om att man kallar detta för just näthat, då det kan framstå som att det är något man lägger skuld på internet för att det finns, inte på de människor som faktiskt sitter bakom tangentborden och skriver de saker som man gör och att ”det som är hat är hat” oavsett om det uttrycks på internet, person till person eller via snigelposten. Jag förstår poängen, men ser inget problem med att kalla det hat som sker på nätet för just näthat för enkelhetens skull. Förhoppningsvis förstår de flesta ändå att hatet produceras av människor och inte av nätet. Bland annat Jardenberg skriver om detta. Sofia Mirjamsdotter har både bloggat om detta och pratat i radion.

Jag tycker både Jardenberg och Sofia har sina poänger i detta, samtidigt som jag själv tycker att det skiljer sig när problematiken (hatet och hoten) sker på internet eller personligen. För det första är hatet som sker personligen i en så enormt mycket mindre skala att jag tycker det ens blir svårt att jämföra och dels för att det som skrivs på internet ligger kvar till allmänt beskådande i evigheter. Varför jag också vill skilja på näthat och ”irl-hat” är att jag tror att det inte är många som vågar stå upp med sitt hat i verkliga livet. I Uppdrag Granskning kan man se hur en ”hatare” ställer upp på en intervju och Cissi Wallin får tag på en ”hatare” i sitt radioprogram som hon ringer upp och även i Debatt härom dagen så hade man med en ”f.d. hatare”. Det som jag tycker är en röd tråd hos dessa och andra hatare som de berättar om är dels anonymiteten och att det verkar vara svårt att stå för dessa åsikter utanför nätet eller på nätet med sitt eget namn. En av personerna nämner även att han ”aldrig skulle säga så till någon personligen”, en annan av dem tror att hatet är ett sätt att nå uppmärksamhet och att man ofta säger saker man kanske inte alls menar, för att ”hävda sig” eller trissa upp en hatisk stämning. Lite som ”bäst på att vara värst”. Jag tycker det är ganska tydliga exempel på varför näthatet skiljer sig från annat hat, via post, personligen eller på vilket sätt man nu väljer att uttrycka sin ilska utanför internet. Dessutom blir det ganska svårt att få medhåll från en större publik om man skickar ett hatbrev hem till en specifik person, eller står öga mot öga mot en person. Det kommer aldrig att få samma effekt. Även på en stor arena som Globen, eller Scandinavium med fullsatt publik, skulle man knappast uppnå samma effekt.

Med mail är det förstås en lite annan sak, även om inte hatet blir bättre på något vis, så är det ändå så att mail på många sätt borde kunna mätas med snigelpost, förutom att ett mail går väldigt mycket fortare att nå adressaten och oftast är det lättare att finna en epostadress till någon än en bostadsadress. Å andra sidan kan Blondinbella säkert skriva under på att en annan typ av otrevliga saker kan bifogas ett brev, som inte kan bifogas ett mail. Blondinbella är för övrigt troligen en av de som varit mest utsatta i Sverige för näthat och det blir tydligt när man läser hennes inlägg i den här debatten.

Det finns också många olika typer av näthat. Det finns dels det som är oförskämdheter och påhopp, sedan finns det rent hat, det finns också uppenbara hot. Många vill dela in dessa i olika kategorier, men jag är inte lika säker på att det är viktigast. Jo, naturligtvis om man gör en polisanmälan, då är det noga med vad som är vad för att man ska kunna jobba med rätt rubricering och med vad som är moraliskt förkastligt och vad som faktiskt är brottsligt och straffbart.

För mig personligen har inte dessa olika kategorier gjort någon större skillnad, kanske är det annat för andra? Poängen med att gå till personangrepp, är att få någon att känna sig illa till mods, att få någon att känna sig mindervärdig. När det gäller vilken typ av hat och hot man utsätts för, så kan jag känna att det som innefattar ens barn eller andra familjemedlemmar känns värre och de hot som pekar ut adresser, uppmanar andra till att döda etc. Men som sagt någon större skillnad i att känna sig kränkt, bespottad och illa till mods, gör ingen större skillnad om man kallar det näthat eller om man kategoriserar de olika typerna av negativa uttryck på nätet. Näthat är visserligen missvisande på många sätt, men jag tror ändå att det är en relativt lämplig gemensam benämning som de flesta människor kan förstå innebörden av.

Det här med att ge sig på människor med personangrepp är mycket vanligt på nätet och jag tycker det är en viktig debatt att ta. En del röster i debatten har påpekat att det oftast inte är ungdomar som kommer med hat och hot på nätet och när jag ser mig omkring så kan jag uppfatta att på facebook och instagram kan det ibland bli ”lynch-stämning” som jag uppfattar att just många ungdomar står bakom, men i andra forum runt om på nätet och i till exempel artikelkommentarer och bloggkommentarer, så tycks det vara väldigt många vuxna människor som uttrycker sig med hat och det tycker jag är värt att fundera på.

Sofia sa i radioprogrammet jag länkat till ovan (som jag uppfattar det, även om hon använde andra ord) att det som uttrycks på nätet är åsikter som redan finns hos en massa människor och nätet är bara en plats man väljer att uttrycka dessa på. Det håller jag med om, självklart är det här en massa åsikter som redan finns hos människor när man skriver rasistiska, sexistiska eller andra hat-/hotfulla kommentarer, men samtidigt är det ju så att om man inte uttryckte dem på nätet, så skulle visserligen åsikterna finnas kvar, men de som skrev artiklar som det hatas mycket på, skulle inte behöva ta emot hatet. I alla fall inte i lika stor utsträckning och det tycker jag är en väsentlig skillnad.  På det sättet är det ändå skillnad när saker uttrycks på nätet eller någon annanstans.

Cissi Wallin´s fullständiga program om mäns näthat mot kvinnor kan du lyssna på HÄR!

Flera män, bland annat Jan Guillou har nu även gett sig in i den här debatten, liksom Jan Helin. Jimmie Åkersson går också i svarsmål för den kritik han fått om att mycket av det rasistiska näthatet tros komma från SD-sympatisörer.

Jag tror inte det är ”nätets fel” att detta hat sprids, men jag tycker också att man måste vara medveten om att hatet kan spridas på ett helt annat sätt på nätet, än utanför nätet. Nätet är en enorm och fantastisk kanal att föra ut ett budskap, att värna om yttrandefriheten, att ge utlopp för sin personliga agenda, men vi får inte vara naiva och inte komma till insikt om riskerna som finns med denna möjlighet till spridning också.

Jag kommer att fortsätta skriva om näthatet i fyra avsnitt till (sammanlagt sex avsnitt kommer det att bli) och jag kommer att ge exempel på folk som blir utsatta för detta hat, inklusive mig själv, ta upp både den rasistiska aspekten och kvinnoaspekten i detta näthat, samt ge exempel på hur man ska kan väga upp allt hat. Fortsätt gärna följa debatten.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Näthat och Nätkärlek Del 1

mail

(Klickbar text)

Näthat är något som funnits sedan jag började blogga 2005 och säkert innan dess också. Ju större arena man har att skriva inför, desto fler blir hatkommentarerna. Jag har verkligen fått min beskärda del av näthat genom åren, men jag är långt ifrån ensam… Jag brukar spara gamla kommentarer som är fyllda av hat ett tag för att se om de kommer tillbaka så jag måste anmäla dem, men med jämna mellanrum rensar jag ut och kastar dem. Även om många män också råkar ut för hatkommentarer på nätet, så tycks den vetenskap som gjorts på ämnet ändå visa att kvinnor generellt är mer utsatta. Där är vi gammalmodiga, för kvinnor ska inte ”ta sig ton” eller kvinnor ska inte ”hävda sig själv” eller ”sina rättigheter”.

Det blev särskilt tydligt när Uppdrag Granskning sände sitt program härom kvällen om just näthatet. Hela programmet kan du se HÄR, om du har missat det! Sedan dess har det skrivits spaltmeter om detta med ”näthat”. Jag upplever inte att hatet blivit grövre under de år som jag har varit med om hatet, däremot upplever jag att det har brett ut sig mer. Jag upplever att det är fler som både blir utsatta och som utsätter människor för hat på nätet.

Det jag tycker är det bästa med det här programmet är att det blev en explosion av människor såsom debattörer, journalister, bloggare, twittrare och i princip alla (framför allt kvinnor) som gör sin röst hörd på nätet, som gav röst åt och meddelade att även de varit utsatta för näthat. Även om kommentarerna ofta har varit skrivna av olika personer så har de gemensamma nämnare och de största två gemensamma nämnarna tycks vara sexism/kvinnohat och rasism, när man ger sig på olika skribenter på nätet.

Det är förstås trist att många blir drabbade, men samtidigt finns det en styrka i att vara många och en bekräftelse på att det inte handlar om skribenterna utan om de som hatar. Utöver dessa två gemensamma nämnare så finns det också ett annat hat. Ett hat som bottnar i homofobi, islamofobi, politikerhat och en massa andra delar, men det ser ut som om det främsta sättet att uttrycka sitt hat på, tycks vara sexistiskt och rasistiskt.

En sak som jag reagerar på när det gäller detta är att många med rasistiska åsikter vänder sig mycket emot att ”invandrare har en taskig kvinnosyn” och det blir då lite tragikomiskt att de som uttrycker sig mest kvinnofientligt är samma personer som uttrycker sig väldigt invandrarfientligt. Jag kommer att fortsätta ta upp flera delar i en serie om näthat och nätkärlek här på min blogg. Det här var den första delen. Jag kommer också att ta exempel från människor som blivit utsatta för detta näthat, jag kommer också att lägga ut kommentarer jag själv har råkat ut för och jag kommer att ta upp förslag på hur man kan motverka detta hat och vända det till nätkärlek i stället.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,