Jag är så SJUKT glad och stolt över Gottsunda´s guldkillar Labyrint som kammat hem ännu ett Guld!! Denna gång i P3 Guld!! Labyrint vann Årets Hiphop/Soul och de är bara SÅ himla värda det!!
Jag har skrivit om labyrint flera gånger tidigare och hyllat dem för deras musik och inte minst för deras socialpolitiska budskap!!
Något som rörde mig till tårar var Labyrint´s Jacco´s uppdatering på instagram när de fått beskedet att de vunnit. Han skrev bland annat:
”Grattis bröstar grattis systrar! Grattis mamma pappa grattis Gottsunda !!!!! Grattis förorter i hela Sveerige! Grattis arbetarklassens mamma!!!! Hahha grattttis breeeeee!!!!! Pass på era recensioner och priser meeeeeen folket röstade fram oss så tack!!!!!!!!”
Jag är så glad och sjukt stolt över att grabbarna har kammat hem guld igen!! Så här lät det när jag mötte grabbarna 2010 på URF:
Många fler vinster tror jag vi kan vänta oss från Labyrint och under tiden vi väntar på det, så kommer vi definitivt att få fortsätta njuta av deras grymma musik!! GRATTIS Labyrint!!
Den finaste versionen av vår nationalsången: Du gamla du fria.
En grupp som jag verkligen skulle önska att de gjorde en egen version av Du gamla du fria är Labyrint! Vilken artist skulle du vilja höra en egen version av Du gamla du fria av?
Det har knappast undgått någon av mina läsare att jag är löjligt förtjust i gruppen Labyrint. Jag har skrivit om dem många gånger, men nu blev jag alldeles extra glad! De vann nämligen hela TRE kategorier i går på KingSizegalan, nämligen:
Jag har skrivit många gånger om Labyrint. Jag inte bara älskar deras musik, men jag gillar deras stil som bara den också! Nu har de fått sin guldskiva med singeln ”Kärleken?”
”Hiphopkvartetten Labyrint har gått sin egen väg sedan dag ett och är kanske ett av de tydligaste svenska exemplen idag på band som byggt en framgångsrik karriär och blivit extremt populära på gräsrots nivå utan stöd från etablissemanget. Vissa delar av etablissemanget har till och med aktivt försökt stoppa deras framgångar och ansett att de är skadliga för ungdomen.”
Vidare:
”Under gårdagen fick de sin första guldskiva när singeln ”Kärleken?” nådde guld-status eller en försäljning som motsvarar 10.000 sålda ex. Detta utan kompromisser i en genre som av många fortfarande anses omöjlig att nå försäljningsframgångar i.”
Jacco chillar
Jag önskar Labyrint ALLT gott och hoppas de når framgångar utan begränsningar!Stort GRATTIS!!Världen blir lite rikare, lite bättre med killar som Labyrint och deras musik som sprider sig…
Det har varit mycket debatt om våldets ökning i Sverige den senaste tiden, framför allt med tanke på de flera dödsskjutningarna i Malmö. Stefan Bergmark skrev bra om det för några dagar sedan: Ett Malmö som bryr sig om mördade barn.
I kommentarer och debatter runt om på internet sätts ofta våldet samman med invandringen. Som jag skrivit om tidigare så tror jag inte alls att det där stämmer. Sverige har under många, många år fått ökat våld i samhället och det långt innan invandring från utomeuropeíska länder blev vanlig. Jag tror inte man är mer benägen att mörda/våldta/misshandla för att man kommer från ett annat land än Sverige ursprungligen.
Jag tror helt enkelt att det till stor del är en klassfråga och även att vi blir allt mer avtrubbade. Det snackas mycket om ”invandrarbakgrund”, men det där ordet och begreppet håller på att tappa sin innebörd, då det används i alla sammanhang där någon eventuellt kan ha invandrarbakgrund. Självklart bör man kunna beskriva någon som en person med invandrarbakgrund, men samtidigt blir det lite fånigt när vi använder det uttrycket om var och varannan ungdom idag som inte är blond i princip. Vi säger invandrarbakgrund både om någon som nyss kom till Sverige som om någon som är född och uppvuxen i Sverige, för att den ena föräldern en gång invandrade, oavsett hur länge sedan det var och oavsett om den här personen ens har besökt sin förälders hemland/ursprungsland eller inte. Liv Strömquist har skrivit bra om det här i Efter Arbetet: Invandrartourettes. (Rekommenderas varmt!)
Det blir lite väl enkelt för människor att ”skylla” alla samhällsproblem på invandringen. Det är ju inte så att vi inte redan hade samhällsproblem innan invandringen blev mer utbredd i Sverige. Det är att göra det väldigt enkelt för sig. Självklart finns det problematik som en följd av invandring och de ska vi inte blunda för, utan i stället försöka komma till rätta med, men det är lika viktigt att komma ihåg att Sverige inte var något ”perfekt” land tidigare heller.
Om jag tänker tillbaka på min egen barndom, så kan jag lätt se att det var ”tryggare” att växa upp på 70-talet än idag. Men frågar du mina föräldrar så kommer de absolut att svara att det var ännu tryggare att växa upp när de var små och om ni frågat mina mor- och farföräldrar så minns jag att de klagade väldigt mycket i min barndom över att det blivit så ”otryggt” i vårt samhälle, att det ”gick utför” och att kriminaliteten växte, att det var oroligare i ungdomsgängen och att ungdomar ”nu för tiden” inte visar tillräcklig respekt för äldre etc.
Herre-min-je mina far- och morföräldrar var upprörda över att mina föräldrar lyssnade på såna artister som Elvis Presley och The Beatles för att de var så skandallösa, långhåriga, vulgära, omoraliska och dåligt föredöme för ungdomar!! De menade att de var direkt skadliga för ungdomarna! För att inte tala om att de åkte raggarbilar!!
Rent historiskt sett kan man säga att varje generation som växer upp i Sverige har äldre släktingar som tycker att landet är på väg att falla sönder i princip. Det här tror jag även gäller i de flesta länder runt om i världen!
Under min uppväxt var det ofta Finländarna som fick skulden. Det byggdes s.k. miljonprogram i områden med betong och höghus och de som flyttade in där var i stor grad Finländare, människor med psykisk labilitet, kriminella och missbrukare. För oss barn som bodde där var det inte så tryggt. Jag har skrivit om det tidigare i mitt inlägg: Finländare drar kniv och muslimer vill införa sharialagar.
Idag är det med fördel muslimer och människor från olika arabiska länder vi gärna lägger skulden för förfall på. Att många inte kan se skillnad på människors ursprung utan i stället drar precis alla över en kam, spelar ingen roll. Att Svenskar generellt hållit en stark övertygelse av människans lika värde och att hjälpa de som har det svårt spelar heller inte lika stor roll länge, upplever jag. Vi har förändrats!
Jag tror inte att det är en tillfällighet att många invandrarfientliga människor lastar invandringen för många problem. Något har gått snett på vägen. Jag tror inte heller att det är en tillfällighet att fler kommer med invandrarfientliga röster när vi har SD i riksdagen och den ”allmänna uppfattningen” mot invandringen breder ut sig på många håll. Däremot tycker jag inte att man kan lägga skulden för de våldsamheter som idag sker i Malmö på invandringen, precis som jag inte tycker att man kan lägga skulden på ensamma våldsmän som begår våldsbrott mot invandrare på SD och andra invandrarfientliga organisationer.
Jag blir (faktiskt) förvånad när jag hör SD´s partiledare Jimmy Åkesson säga att han inte kan se några som helst fördelar med mångkultur! Det får mig att faktiskt fundera på vilken sten han har legat gömd bakom under sin uppväxt. Har han valt att bara se det negativa? Hur har han valt att bemöta invandrare personligen? Jag undrar faktiskt hur han kunnat missa alla fördelar som finns? Globaliseringen världen över handlar ju väldigt mycket om hur vi idag förflyttar oss mellan länder och världsdelar på ett sätt vi aldrig tidigare gjort i historien. Hela samhällets nyuppbyggnad speglar detta, inte bara i Sverige, utan världen över.
Det finns idag enorma problem i många s.k. ”problemområden”. Men det finns också en öppenhet, en vänlighet och hjälpsamhet som är svår att finna i andra bostadsområden. Jag kan inte förstå hur man kan välja att bara se en sida av en sak. Några av de allra starkaste krafter jag ser idag är ungdomar och vuxna som jobbar just med denna problematik i dessa områden. Dallas i Malmö är bara ett av många exempel.
Det finns också en styrka i många ungdomar som tar sig an sina mer utsatta vänner, som motiverar dem till konkret förändrande och skapande verksamheter såsom musik, dans, teater, boxning eller andra typer av intressen. Det här är människor och organisationer som på många sätt är en fantastisk drivkraft att få ungdomar att bli mer kreativa än att kasta stenar på bussar eller sätta eld på bilar. Dessa drivkraftiga människor borde per omgående genast stöttas och anställas i respektive kommun, för att kunna vidareutveckla sina ideér och orka fortsätta sina oerhört viktiga insatser!
När jag ser att ett videoklipp med rena lögner (till exempel att vi i Sverige har bytt namn på ”polis” och polisbilar till ”AINA” som i klippet sägs betyda ”fucking cop” på Turkiska) som DETTA och ser att det har nästan 360 000 tittare, så blir jag inte förvånad över att folk får en massa underliga föreställningar om hur det ser ut i vårt land.
Desto viktigare blir det att vi ser oss omkring med öppna ögon i vårt samhälle. Vad fungerar bra? Vad fungerar inte alls och hur kan vi göra något åt det och inte bara det, utan vad kan DU och JAG göra för att vårt samhälle ska bli en tryggare plats att växa upp på? Ställ krav på våra beslutsfattare, men glöm inte bort att det är vi alla som utgör vårt samhälle. Du och jag är en del av det och om varje individ drar sitt strå till stacken och försöker göra vårt samhälle tryggare, mer kärleksfullt och skapa förståelse för varandra, så kommer vårt samhälle att steg för steg bli lite, lite bättre…!!
Labyrint är en grupp med unga vuxna i Uppsala som spelat i många år. De är ett stort föredöme för många ungdomar. De bor och lever med den nya ungdomskulturen och de är en fantastisk inspiration för många ungdomar. Härom dagen var de med på TV4´s Nyhetsmorgon. Labyrint har själv fått känna av flera nära dödsfall på grund av det ungdomsvåld som är aktuellt just nu. I Nyhetsmorgon berättar de om en del runt detta och om mycket vapen som verkar finnas i omlopp. Det här är problem vi måste ta hand om NU! Det räcker inte att prata om det, att säga att det är olagligt. Vi måste sätta in en massa resurser dit vi kan lokalisera problematiken. Vi måste dra in dessa eldsjälar för att få rätt inriktning att jobba med problemen. Vi måste sluta tjafsa om invandringen hit och dit och ta tag i problematiken hos individerna. Det är ingen nyhet för vuxenvärlden att många barn och ungdomar som upplever otrygghet, vilsenhet, ibland kärlekslöshet, missbruk eller annan form av problematik, ofta tar ut sin rädsla och smärta på andra vis och det är där vi måste sätta stopp men också erbjuda något annat. Något som blir viktigt för just den personen!
En särskilt stor hyllning vill jag ge till Labyrint för att de sätter ord och känslor på det som många ungdomar tänker och känner, men inte alltid själva lyckas formulera!
Om du också gillar Labyrint, så är de nominerade i fyra olika kategorier till Kingsizegalan. Om du vill rösta på dem, så klicka HÄR, gilla sidan, klicka fram varje kategori och rösta på en i varje kategori, eller de kategorier som du vill rösta i. Sedan klickar du på ”klar”.
Igår fredag var det dag 2 av Uppsala Reggaefestival 2011. Som alltid brukar torsdagen vara bra, fredagen bättre och lördagen bäst. Än så länge följer även årets festival den linjen.
Labyrint ´s Jacco och Dajanko presenterar artisterna
Kapten Röd
Jag ska vara uppriktig nu: Svensk Reggae har aldrig varit någon stor hit för mig. Visst har jag hört många artister och visst har jag hört riktigt bra låtar, men det har aldrig legat mig särskilt nära. Därför blev jag så otroligt glatt överraskad igår när jag gick och lyssnade på Kapten Röd. Jag har hört att han fått mycket bra kritik för sin senaste platta, men sanningen att säga så gick jag mest dit för att jag hört att Labyrint skulle göra ett gästinhopp med Kapten Röd. Men sedan var jag också lite nyfiken på Kapten Röd själv, då jag som sagt hört att hans senaste platta ska vara riktigt tung.
Han var inte bara okej, utan han gjorde ett riktigt bra live-uppträdande. Jag fick blodad tand och ska börja lyssna lite på honom och hoppas att han är så bra som folk säger även när han inte showar live!
Det var fler än jag som fotade. De flesta med bättre utrustning än mig…! 😉
Som sagt, Kapten Röd var riktigt tung och hans spelning gjorde mig på gott humör!
Freedom-flag vajar i vinden till gunget på scenen
Kapten Röd
Labyrint med Kapten Röd
Små hörproppar och stora. Allt är bra så länge de funkar.
Många var de barn som ville lyssna på Kapten Röd
Det var en hel del vuxna också
Mabou är alltid längst fram, känns det som…
Dajanko igen
Maten är alltid lika spännande. Husets Langos blev det igår och trots att jag var vansinnigt hungrig, så orkade jag inte ens halva.Vi får se vad jag kommer käka idag…
Söt som en sockerbit. Med Fish & Chips.
Man blir väldigt törstig av festival…
Isatou och Midia missar inget av festivalen. I natt efter klockan tolv misstänker jag att det blir extra festande då Isatou fyller 18 år i morgon!
Sedan kom alltså Mr Vegas. (Eller Las Vegas, som Mabou kallar honom 🙂 )
Han var riktigt, riktigt bra live!! Tyvärr är mina bilder på honom riktigt kassa, då jag stod väldigt illa till. Men han var som sagt riktigt, riktigt bra!! Att han hyllade Norge efter de tragiska händelserna där, gjorde inte showen sämre. Särskilt som jag konstaterade redan på Torsdagen att många Norrmän tycks befinna sig på festivalen!
Tyvärr avslutades kvällen med ett litet missöde. Toots & the Maytals var inbokade att avsluta Fredagskvällen, men på grund av försenade flyg från Jamaica som gjorde att sångaren missade flyget från Gatwich i England, så kom aldrig huvudpersonen. Bandet var dock på plats och även hans dotter som gjorde en riktigt bra konsert trots missödet!
Nåja, jag sörjde inte direkt, även om säkert många av Toots fans gör det. Jag hade en helt fantastisk festivaldag och Mabou och jag cyklade hem nöjda och glada i natten. (Även om Mabou gärna stannat med alla ungdomar och festat vidare.)
Första dagen av Uppsala reggaefestival 2011 är över och idag ska vi sätta tänderna i dag två. Att vädret var helt fantastiskt var toppen och gjorde stämningen mycket, mycket god! En liten förvånande upptäckt: det var VÄLDIGT många Norrmän på festivalen igår, vilket var jättekul, för det har jag aldrig reagerat på under tidigare festivaler. Kanske ryktet om URF sprider sig än mer? Här är en liten sammanfattning om gårdagen:
De gamla, goda vännerna var där och vi hann med både försäljning, skratt och gamla minnen, samt reflektera över ”dagens ungdom”, med vår egen ungdom ännu i gott minne…
Så här glada och pigga var vi i början av kvällen…
Jag älskar den goda festivalmaten som brukar serveras, men var lite besviken över att de inte har det Grekiska köket där i år. Mabou käkade BBQ Kyckling och den var supergod!
Binta ´s bästa vän Fia med söta dottern Estelle var förstås där!
Lite nya vänner bekantade vi oss med vid maten. Tjejerna tyckte det var kul att få träffa Binta ´s lillebror då de gillar hennes dans och kollat många klipp på youtube med Binta och Blackout!
Lite hjälp behöver man ibland när man är liten…
Nya, snygga sandaler inskaffade jag, då de jag hade på mig helt oväntat gick sönder. Snygga som stryk om jag får säga det själv.
Härliga, fina Labyrint-Jacco var där förstås. Labyrint spelar inte i år, men ska göra något inhopp idag i Kapten Röd ´s spelning.
Till slut kom även mina fina tjejer till festivalen med sitt lilla crew…
Mabou börjar bli en liten veteran på URF, då han varit med varje år sedan han föddes. Ja, faktum är att han till och med var med innan han föddes, när jag var gravid med honom… Så det borde bli hans 10-års jubileum i år. Inte att förakta när man bara är 9 år själv! 🙂
En vansinnigt trött och sliten Fatou vid 2-tiden i natt. Gårdagen gick i vitt och turkost, som ni ser. Färger jag älskar på sommaren då det ser så fräscht ut (det kan man dock inte anklaga mig för att se ut av bilden att döma…! 😉 ) Att turkost dessutom är min månadssten, gör knappast färgen mindre fräsch och somrig!
Men… vänta nu! Har jag inte glömt något? Jo, två saker: Artisterna som spelade igår. Jag hade för dåligt läge för att få bra bilder och hann helt enkelt inte med så mycket på scenen, men de jag hörde var tunga!
Det andra jag missat är: Var är Blackout? (Vilket var en fråga jag säkert fick 20-30 ggr igår!)
Jo, Mathilde kom hem igår som hon skulle. De andra två medlemmarna: Binta och Vendela är kvar på Jamaica, dels av rent slarv och glömt pass och dels på grund av bokningar där nere också. Mathilde kommer dock ta hand om det som behövs under festivalen, tillsammans med inhoppare för att kunna köra workshops och det som de hade planerat!
För er som funderar på att gå men inte bestämt sig: GÖR DET!! Festivalen har med sig så många delar så det finns något för alla och med det här fantastiska vädret så är det verkligen ett nöje att vara där! Dont miss it!!
Labyrint på URF 2010
Jag har skrivit flera gånger om hur inspirerande det är med ungdomar som förgyller och satsar på något de brinner för. Jag är också förtjust i ungdomars samhällskritik, både genom musiken och på andra sätt, då den är så direkt och lätt att förstå utan några krusiduller. Den är direkt från hjärtat och deras verklighet, även om den ibland kan vara lite naiv på en del håll. Men framför allt så är den slagfärdig och borde vara upphov till fler politiska debatter.
Jacco och jag
Dajanko och Jacco
Många av dessa ”förortsungdomars” samhällskritik i form av låtar, är vad många, många ungdomar känner och upplever i sin vardag. Därför är den också så viktig. Därför bör den också tas på allvar.
Ibland när jag lyssnar på till exempel Labyrint, brukar jag tänka:
”Varför satsar inte alla ungdomar som är kritiska på att finna en konstform att uttrycka det de känner, i stället för att elda bilar och kasta stenar, då det är en mycket mer konkret form att protestera mot det man tycker är fel?! Dessutom skulle många, många fler i vuxenvärlden lyssna då!”
För ett par månader sedan (under Uppsala Reggaefestival) så intervjuade jag två av killarna ur Labyrint. Vi pratade då lite om deras kommande platta: Kärleken.
Nu har just den plattan släppts och jag bara älskar den här låten:
Jag lyssnar på den om och om och om igen. Texten är helt fantastisk och budskapet i låten borde alla ta till sig. Ung som gammal.
Vi är fortfarande kvar på dag 2 av Uppsala Reggaefestival 2010. Efter att Blackout hade uppträtt som dansare till artisten I Mosa och när vi käkat klart, så uppträdde Gottsundakillarna i Labyrint på tältscenen. Jag som är barnsligt förtjust i några av dessa ”ungdomsgrupper”, kunde förstås inte låta bli att gå och kolla på dem. Tyvärr blev ljudinspelningarna kassa från mina konserter, så i år kommer jag inte lägga upp många av dem…
Däremot så kommer här en del bilder från konserten:
Nu är det tolv dagar kvar. Jag ser verkligen fram emot den här festivalen!! Nedräkningen fortsätter i form av en warm up, som jag har här på bloggen. Idag lägger jag ut den lokala gruppen Labyrint från Gottsunda, med Jacco i spetsen. Labyrint kommer också att uppträda på festivalen i år!
Jag har tidigare lagt ut den här låten med Jacco när jag skrev ett debattinlägg om förortsproblematiken i Gottsunda och i många andra förorter i Sverige; Finländare drar kniv och muslimer vill införa sharialagar! Här kommer låten igen:
6 visitors online now 6 guests, 0 members Max visitors today: 9 at 06:15 am UTC This month: 36 at 06-03-2023 04:49 am UTC This year: 556 at 01-18-2023 08:32 am UTC All time: 556 at 01-18-2023 08:32 am UTC