Jag langar ju bara lite grann…

Hellre choklad än alkohol till ungarna!

Aftonbladet skriver idag om att de som är värst på att langa alkohol till sina barn, är just föräldrarna. Jag blir inte alls förvånad. Jag vet inte hur många gånger sedan min egen tonårstid jag hört föräldrars försvar för att de gör det. De vanligaste är:

  • Då vet jag hur mycket de dricker
  • Då vet jag att det inte är dålig sprit
  • De får tag på sprit i alla fall
  • För att mitt barn kan hantera alkohol

Inget av dessa argument håller i för mig! Jag tycker det är intressant hur man som vuxen försöker rättfärdiga sitt eget handlande som man ändå någonstans måste ha fått med sig att det inte är okej.

Mina egna föräldrar har aldrig köpt ut en droppe alkohol till någon av mig eller mina bröder, vad jag vet, däremot hade jag i ungdomen många vänner vars föräldrar köpte ut åt dem/oss. Som mamma idag tycker jag det är skamligt att man inte bara väljer att köpa ut åt sin egen tonåring, utan också till deras kompisar. Om man nu väljer en så korkad lösning för sitt eget barn, så varför gör man även de valet för någon annans barn?

Jag vet att det finns massor av folk i stugorna som köper ut till sina tonåringar, så jag räknar med att det är många som INTE håller med mig i detta inlägg och det är okej, men i så fall skulle jag önska att ni också ger mig en bra förklaring till varför ni gör det. Hittar ni stöd i någon studie/undersökning/test att era barn inte löper större risk att få alkoholproblem eller att de lär sig hantera alkohol bättre om ni köper ut? I så fall i vilken?

I alla vetenskapliga studier jag har tagit del av i detta ämne, så har man kommit fram till att ungdomar som börjar dricka alkohol tidigt, löper större risk att få alkoholproblem.

Varför jag skriver att ovanstående argument för att köpa ut till sina barn, inte håller för mig, är följande:

Då vet jag hur mycket de dricker. Jag tycker det är struntprat. När mina kamrater fick alkohol utköpt av sina föräldrar, så drack de först upp det. Ibland hemma (en del föräldrar krävde det) och andra fick ta med det ut. Då delade vi på det, eller personen drack upp det själv och sedan drack vi av det som någon annan hade köpt ut. Det vill säga att oftast använde vi den av föräldern utköpta alkoholen till att ”förfesta” och sedan drack vi vad någon annan lyckats få tag på, eller som man gemensamt ”skramlat” till för att ha tillsammans. Inte alltid, men ganska ofta så innebar detta att de vars föräldrar köpt ut alkohol också var de som blev mest berusade. Lite då och då får jag höra från föräldrar som försvarar att de köper ut till sina barn med att ”jag köper ändå så lite, bara några öl/cider”. Hur mycket man köper ut, tror jag som sagt inte styr alls hur mycket personen i fråga faktiskt dricker.

Då vet jag att det inte är dålig sprit. Samma sak där. Det är ingen garanti. För det den här personen som man köpt ut till, köpt tillsammans med sina kompisar, kan fortfarande vara ”dålig” alkohol. Dessutom tycker jag att det argumentet brister av fler skäl. För OM nu just den här ungdomen nu skulle visa sig få alkoholproblem som vuxen, ska man då säga: ”men jag såg i alla fall till att h*n fick sprit från systemet när h*n var tonåring”.

De får tag på sprit i alla fall. Ja, det allra mesta får de ju det. Men jag anser fortfarande att det är ett mycket dåligt argument, för jag tror som sagt inte att man dricker mindre för att man som förälder köper ut. Dessutom minns jag faktiskt att det fanns tillfällen, även om de inte var allt för många, när man faktiskt inte fick tag på alkohol inför en fest och på så sätt fick man i alla fall den helgen alkoholfri, om ingen förälder ”ställde upp” med att köpa ut. Dessutom tycker jag inte att vi ska glömma att som förälder är vi faktiskt oerhört viktiga förebilder för våra barn och särskilt viktigt är det under tonårstiden, som är en nog så känslig period för våra ungdomar.

För att mitt barn kan hantera alkohol. Ja, det kanske det kan. Nu. Ã… andra sidan lär det inte vara dig som förälder ditt barn visar om det inte kan hantera alkohol. Hur det ser ut när ditt barn blir vuxen har du ingen aning om och man grundlägger sina barns alkoholvanor till väldigt stor del under tonårstiden.

Nu kanske det finns de som tror att jag är så naiv att jag tror att mina egna barn inte skulle dricka bara för att jag inte köper ut. Så är det naturligtvis inte. Men jag tror också att det finns en större spärr för mina barn mot alkohol när de dels vet att det inte är accepterat av mig, för att jag inte köper ut till dem och för att jag själv är i det närmaste nykterist. (Dricker ungefär en gång vert 3:e- vart 4:e år) På samma sätt som jag tyvärr tror att jag påverkat mina barn negativt när det gäller rökning, eftersom jag har rökt under mina barns uppväxt och eftersom jag tror att det är vanligare att barn till rökare själva blir det, även om naturligtvis inte alla blir det.

Nej, jag försöker inte köra med någon skrämselpropaganda, men samtidigt tycker jag inte att man får blunda för verkligheten heller. Alkohol är trots allt den ”drog” som ställer till med mest förödelse i vårt samhälle, även om den är legal. Drick gärna och var glad, men var medveten om alla varningssignaler på vägen.

Fler som bloggar om samma ämne:

bloglovin

Här finner du mig på Twitter; http://twitter.com/tonarsmorsa

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,