Jimmy Cliff på Gröna Lund

Det finns konserter och så finns det KONSERTER!! Det finns artister och så finns det ARTISTER!! Fattar ni vad jag menar?

Jag kan villigt erkänna att även om jag inser Jimmy Cliff´s storhet för reggaen som en av de allra första stora utanför Jamaica och även om jag kan sjunga med i flera av hans låtar och även om jag inser det stora genombrottet för reggaemusiken i och med filmen The harder they come med just Jimmy Cliff, så har han inte varit en av mina största favoriter.

Men LORD HAVE MERCY, vilken röst den mannen fortfarande besitter och vilken enorm scennärvaro, vilken show han bjöd på och vad han bjöd på sig själv!! Inte nog med det, han ”lekte” med publiken och han lyckades med något jag aldrig sett en artist lyckas med under en show: han visade på stor intelligens och hela konserten genomströmmades av en stor portion humor.

Han höll igång i nära på två timmar och det var verkligen ös och högt tempo hela tiden och det blev aldrig tråkigt.

Låter jag helt lyrisk? Det kan bero på att jag är det! Jag har sett så enormt många reggaekonserter genom åren och de senaste åren har jag sett många av de ”avdankade gubbarna”. Jodå, de flesta håller måttet skapligt och ger en härlig stund av nostalgi och glädje över den härliga musiken, men den här konserten skiljer sig åt markant. På hans energi kunde man tro att det är hans allra första konsert, även om hans erfarenhet och rutin avslöjade att han hållit på i många år och kan sin sak. Att gå in med den energin med så många år bakom sig och med den aktningsvärda åldern 64 år, tog verkligen konserten ett steg högre än de flesta artister han skulle kunna jämföras med.

Scennärvaron var verkligen slående och på det sättet kan man inte tro att han mött så många människor från olika scener runt om i världen, som han har. Jimmy Cliff visade i går kväll att han är en legend som man fortfarande kan räkna med och om jag vore reggaearrangör så vet jag vem min första bokning skulle vara… Vem behöver se andra stjärnor, när Jimmy med band lyser klarast av dem alla?

Självklart spelade han Many rivers to cross, You can get it if you really want, I can se clearly now, The harder they come och alla andra klassiska låtar vi förknippar Jimmy Cliff med och han hade en fin blandning. Han gjorde ett uppskattat och humoristiskt ”avslut” med låten ”One more” där han drog med publiken, vilket innebar att när han klev av scenen så låg orden redan i våra munnar: ”One more” och han gav en till… och klev av och kom tillbaka och gav en till… och en till… Jag tror han blev inropad fyra eller fem gånger och jag har aldrig varit på en konsert där inropen varit så många och artisten faktiskt kom tillbaka igen och igen och igen… Absolut sista låten var en härlig flirt till publiken med Wonderful world Beautiful people, en låt han sägs ha skrivit efter att ha inspirerats av en turné i Brasilien i slutet av 60-talet.

Extra plus för oss ”moralmorsor” som inte är så förtjusta i många reggaeartisters uppmaning om att ”röka på” eller någon låt med förskönande drogpropaganda. Inte ett ord om detta hörde jag och det är jag tacksam för! Big up to Jimmy Cliff for that!

Två korta, skakiga klipp var allt jag fick ihop, då jag glömt ladda kameran, så batterierna nästan tog slut.

Behöver jag säga att mitt betyg på gårdagens konsert var en klockren högsta poängare? Det blir, utan minsta tvekan fem Afrika av fem möjliga! Om alla konserter och artister lyckades hålla denna kvalité, så skulle det vara ett sant nöje att alltid gå på konsert!!

Kvällen var slut, Grönan är ett härligt ställe att gå på konsert på. Jag älskar utomhusscener i den svenska sommaren och på Gröna Lund blir stämningen lätt familjär och trevlig då många barnfamiljer brukar komma till konserterna.

På väg ut från Gröna Lund lyckades vi springa på flera gamla vänner från Gambia som jag inte träffat på riktigt många år. Det blev många glada skratt och vi stannade en bra stund och pratade och jag fick en väldigt fin och vänskaplig komplimang av en gammal god vän. Jag frågade om han hade haft trevligt på konserten och njutit av den och han svarade: ”Ja, det var jättetrevligt, men ännu roligare att äntligen träffa dig igen!” Det blev några minnen, glada skratt, utväxlande av telefonnummer och prat om gemensamma vänner, innan vi gick åt varsitt håll.

Isabelle och mamma efter konserten

Min dag började riktigt kass. Allt gick emot mig igår, men avslutet slår allt och jag kunde gå och lägga mig med ett stort leende på läpparna. Tacksamhet!

Hela filmen: The Harder They Come

Jimmy Cliff´s hemsida

Jimmy Cliff på Facebook

Jimmy Cliff på Twitter

Uppdateringar: Kulturbloggen har också bloggat om konserten HÄR!

Så här tyckte Jimmy Cliff själv om konserten på Gröna Lund igår:

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Bob Marley-30 år efter sin död

Idag är det precis 30 år sedan Robert Nesta Marley (känd som Bob Marley) dog. Bob Marley är än idag, 30 år efter sin död, vår mest kända reggaestjärna. Jag har skrivit tidigare att reggae dock är så mycket mer än Bob Marley.

Å andra sidan så vore reggae ingenting idag, utanför vissa, snäva kretsar, om det inte vore för just Bob Marley. Han förde reggaemusiken ut i världen, utanför Jamaica och närliggande kretsar.

Eller som en bloggläsare skrev i ett tidigare inlägg:

”visst är reggae
mer än bara bob, men samtidigt är reggae ingenting utan bobban!
Och Bob marely är så enormt mycket mer än bara musik!!!”

Idag har alltså denna Legend varit död i hela 30 år. Samtidigt har han aldrig varit större. Jag har fortfarande inte träffat den människa som inte hört talas om Bob Marley och för oss som älskar reggae, är det en ynnest att han spridit reggaemusiken i världen, även efter sin död. Idag är hans musik lättillgänglig och spridd över hela världen, på ett sätt som gör att det är svårt att missa honom och lätt att få ta del av det arv han lämnat efter sig.

Bob Marley var så mycket mer än sin musik, även om den var nog så stor. För många av oss står han även för en dröm om enkelhet, frid i sinnet och en kamp för arbetarnas och de fattigas sida. För de som anammat RastafarI-religionen som är en högst närvarande religion i Bob Marley och många andra reggaemusikers sångtexter, finns även en stark vilja att leva så närvarande som möjligt i naturen och det naturliga och så långt ifrån materiella, skapade behov, som möjligt.

Nåja, det finns en uppsjö av information av Bob Marley på nätet och jag känner inget behov av att utöka det 😉 så jag lämnar det här, med en big, fet hyllning till en sann Legend och känner tacksamhet för det han lämnat efter sig och som jag gärna ser att det fortsätter spridas till nästa generation och nästa…!

Long Live the Music and the Spirit of Bob Marley!

(Bilderna i detta inlägg är snodda av min dotter: Binta!)

Citat av Bob Marley kan du finna HÄR! Jag gillar särskilt detta:

”My music will go on forever. Maybe it ´s a fool say that, but when me know facts me can say facts. My music will go on forever.”

Tillägg: DN skriver också om Bob Marley ´s minne HÄR!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

R.I.P. Gregory Isaacs

En av reggaevärldens allra, allra största artister har gått bort idag. Gregory Isaacs blev 59 år och efter en lång kamp mot cancern, förlorade han slutligen.

Jag har så många musikminnen från Gregory ´s musik att jag inte får plats med dem alla.

Mina första starka minnen var 1986 när jag nyligen flyttat till Uppsala och min mamma och hennes kompisar lyssnade på Gregory dag och natt. Den mest populära låten då var Night Nurse, som kom att bli legendarisk i sig inom reggaevärlden:

Flera år senare så besökte jag min mamma i Norge, där jag också träffade min första make: Lamin som den här kommande veckan gick bort för precis två år sedan. Hans kompis Toots var DJ på en reggaeklubb i Oslo som kallades Café de Paris.

Just den tiden var jag galet förtjust i Gregory ´s låt: Bang Belly och så snart jag kom in på klubben så gick jag fram till Toots och bad honom spela just den låten och jag och mina kompisar ägde dansgolvet (tro det eller ej, Binta 😉 ) Till slut började Toots och andra som jobbade på den klubben att kalla mig för ”The Bang Belly-girl”. Det kanske säger en del om hur mycket jag tycker om den låten? Det är härliga minnen som gör mig glad att tänka på.

Ungefär i samma veva (Oslo-tiden) släpptes ytterligare en låt (minns ej om det var samma platta?) av Gregory som gjorde mig lyrisk:

Som sagt, Gregory har gjort enormt mycket bra musik som ger mig och många andra runt om i världen, härliga minnen!

Ännu en legend har lämnat oss, men han har också lämnat ett fantastiskt musikarv till oss som är kvar här på jorden…!

Vila i Frid Gregory Isaacs!! ♥

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

In Loving memory of Bob Marley

Idag är det 29 år sedan världen förlorade en av tidernas största artist. En artist som alltså än i dag, 29 år efter sin död, säljer en miljon plattor om året, nämligen Bob Marley.

Bob Marley har blivit en stor legend inom reggaemusiken och var också den, tillsammans med övriga medlemmar i The Wailers som inte bara förde ut reggaemusiken i hela världen, utan som även har kommit att påverkat och utvecklat många olika musikstilar i världen.

Dokumentär:

Del 1

Del 2

Del 3

Del 4

Del 5

Del 6

Del 7

Del 8

Del 9

Aminata har skrivit ett intressant dokument om Bob Marley.

Vad har Bob Marley betytt för dig?

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,