Man vet…

…att man lyssnar på en riktigt bra ljudbok när man går och längtar hela dagen att få gå och lägga sig igen, så man kan lyssna på sin ljudbok i lugn och ro… 

booksDen här Storytel… Jag har prenumererat på dem ett tag nu. Särskilt då jag fått svårt att hitta fokus på att koncentrera mig på att läsa under en period (märkligt, då jag alltid älskat att läsa). Men med det här Storytell så måste jag säga att det blir lite julafton varje gång jag ska påbörja en ny bok. (Även om jag betalar för min lilla ”julafton” själv! 😉 )

Det jag kan tycka är lite trist, är att det inte verkar finnas så många äldre ljudböcker, utan att det mest är nya titlar. Det är visserligen bra också, men hade gärna sett lite fler av äldre ljudböcker också.

HÄR är boken jag lyssnar på just nu och som är GRYMT spännande att lyssna på.

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Så stressar jag ned och njuter av egentid just nu

Jag har alltid älskat böcker. Jag har läst och läst och läst. Förhoppningsvis blivit lite klokare med åren, både på grund av böcker, utbildningar och erfarenheter. Människors utveckling är fantastiskt!! 

Ibland tänker jag på när människor kritiserar någon och säger: ”Men så där sa du inte förut” eller ”det tyckte du inte för några år sedan”. Nej, tack och lov utvecklas vi människor. Tack och lov har mina åsikter utvecklats och ibland helt ändrats sedan jag var ung. Tack. Och. Lov.

Man har rätt att ändra sig. Men har rätt att utvecklas. Man har rätt att gå vidare i livet, med ny kunskap och nya erfarenheter.

En av många böcker jag lyssnat på

En av många böcker jag lyssnat på

De senaste åren har jag fått allt svårare att läsa böcker. Jag vet inte varför. Jag har fortsatt ta emot böcker folk omkring mig rekommenderat och jag har även fortsatt köpa böcker själv. Särskilt såna som jag vet redan innan att jag kommer att älska. Så har jag börjat läsa och ofta gillat innehållet, men ändå inte klarat av att läsa ut dem… Jag sörjer det. Verkligen. Det har varit ett av mina största intressen. Det att läsa böcker.

Det känns lite som att förlora en kär vän. Den finns inte längre nära dig.

Jag har i stället lyssnat mycket på radiodokumentärer. Men så kom jag till den punkt när jag lyssnat igenom alla kanalers radiodokumentärer och började på omgång två. I samma veva testade jag en sån ljudbokstjänst som kostar pengar, men som man fick prova gratis i två veckor. Jag har lyssnat mycket på ljudböcker också genom åren, men kom av mig lite där också. Men så började jag alltså lyssna på ljudböcker genom den här appen jag laddade ner. Den kostar en del varje månad, förutom de två första gratisveckorna då…

Men det är bara SÅ värt det! Det är en sådan fröjd att lyssna, lyssna och lyssna. Jag lyssnar när jag är ledig och kan ligga kvar jättelänge i sängen och bara lyssna (ligga kvar i sängen efter jag vaknat är annars inte min starka sida). Jag lyssnar när jag äter frukost, jag lyssnar när jag ligger i badet. Jag lyssnar till och från jobbet. Jag lyssnar när jag går och handlar. Kort sagt, jag lyssnar nu på ljudböcker en väldigt stor del av min vakna tid och det är en sådan glädje. Det är lite som att ha fått tillbaka den där förlorade vännen. Och förhoppningsvis blir jag ännu lite klokare med tiden…

Hur stressar du ned? Hur njuter du av din egentid?

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Boktips: Adjö det ljuva livet

adjödetljuvalivetCamilla Henemark har skapat rubriker i många år. Nu har jag lyssnat klart på ljudboken: Adjö det ljuva livet, en biografi om Camilla Henemark. Boken är fylld av de skandalösa rubriker som har satts genom åren och de som vill höra ”skvaller” om vilka Camilla har haft sex med, inklusive historien med Kungen, kommer inte bli besvikna. Berättelserna är många och namedropping är bara förnamnet på alla kända personer som nämns i Camilla´s bok. Men boken är mycket mer än så.

Personligen kan jag känna att även om mycket av denna namedropping sker med humor och en glimt i ögat, så i det stora hela tycker jag det drar ned den för övrigt mycket intressanta boken, även om jag förstår att det lockar en hel del läsare också.

Jag vet att det är många som tycker det är patetiskt när kända människor skriver böcker för att ge sin sida av saken, då de flesta har blivit gagnade av medier och deras skriverier för att nå sin stjärnstatus. Där håller jag inte  med alls. Jag tycker det är en självklarhet att kända personer ska ges utrymme att ge sin sida av saken, när de blivit omskrivna och nedskrivna under en himla massa år. Om något förlag sedan beräknar att det finns ett läsarintresse och är beredda att ge ut den, så fine with me.

Ljudboken om Camilla Henemark handlar dels om hennes artistliv, hennes tid som både modell och modellmama, men även om konflikterna i Army of Lovers och även hennes härliga relation till sin väldigt speciella mormor som kom att bli en viktig del av Camilla´s liv.

Till sist och den del jag själv tycker var mest berörande handlar om de svårigheter hon haft i sitt liv. Den handlar om hennes svårigheter med den ADHD som hon fick diagnostiserad sent i livet och de svårigheter men också möjligheter som ADHD´n har givit henne i sitt artistliv.

Med stor sorg får man sedan följa Camilla när hon bränt sina broar och blir hemlös, om den svåra vägen när en människa faller ända ner till botten och den svåra och ihärdiga kampen för att ta sig upp från botten igen. Det ger en naken och utlämnande bild som ger en uppfattning av Camilla som en person med många bottnar. Boken berörde mig mycket, mycket mer än jag hade väntat mig och boken är i det stora hela en verklig berg- och dalbana som är uppe på mycket svindlande höjder och nere i på den absoluta botten och allt däremellan…

Jag blev en gång för många år sedan presenterad för Camilla av en gemensam vän (som för övrigt också omnämns i boken vid några tillfällen) för att vår gemensamma bekant redan då tyckte att min äldsta dotter Binta påminde så mycket om Camilla och efter att ha läst boken måste jag säga att även om det finns många olikheter mellan dem, så fanns det påtagligt många likheter också! Det gav mig en kanske än mer personlig känsla av Camilla i boken.

adjö det ljuva livet

Boken får fem av fem Afrika-ikoner av mig som betyg, framför allt för alla eftertankar den väckte. Jag blev starkt berörd av boken och den känslan stannade kvar i mig flera dagar efter att den sista skivan spelades…

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Boktips: Kriget är slut

Jag har precis lyssnat klart på ljudboken Kriget är slut av skådespelaren Morgan Alling.

Ljudboken var väldigt bra! När författaren själv läser sin bok, kan det bli extra bra om h*n är en bra uppläsare och det är Morgan Alling. Det blir mer känsla och det blir mer inlevelse. Boken handlar om Morgan Alling´s uppväxt med alkoholmissbruk och svek av fosterfamiljer, samhället och i princip alla vuxna som fanns i hans uppväxt.

Jag blir alltid väldigt bedrövad när jag hör om barn som farit illa av fosterfamiljer. Det är som att strö salt i någon sår, när en fosterfamilj (idag heter det familjehem) missbrukar sin roll som en bra vuxen i ett barns liv, som redan tagit skada och är utsatt. Boken handlar också om skuld och skam över att vara en förälder som inte räcker till. En förälder som inte förmår skydda det bästa man har: sina barn.

Det handlar också om ett utsatt barns känsla av att vilja ha revansch, att få visa att man ”duger”, att man är duktig, att man är något värd. Den handlar också om att man till slut måste göra egna val, att man kan få ett bra liv, även om ens uppväxt har varit svår och även om att man inte kan skylla på en ”taskig barndom” för att man gör tokiga val, samtidigt som uppväxten sätter djupa spår som man måste jobba med.

Boken tar upp ett mycket tungt ämne, samtidigt som den inte är skriven med tungsinthet, utan tvärt om med både humor och lättsamhet, vilket gör att boken ändå lämnar en ”feel-good-känsla” efter sig. Boken är både viktig och bra och den var svår att sluta lyssna på, jag ville bara höra mer och mer…

Om du vill ha en liten ”teaser” så lyssna gärna på Morgan Alling´s Sommar från 2009, så får du en bra hint om boken, även om den naturligtvis är ännu bättre, då den går djupare. HÄR kan du lyssna på Morgan Alling´s sommar från 2009.

Morgan Alling finns på Twitter och Facebook

Jag ger ljudboken en femma i betyg, av fem möjliga:

Med andra ord: Läs eller Lyssna på den!!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Boktips: Laura – flickan från havet

Jag ska börja med att erkänna att mina förväntningar på Carolina Gynning som författare var små. Och i nästa andetag vill jag passa på att säga att jag är ledsen för vad mina fördomar sätter gränser för mig själv ibland.

Nåja, nu till boken: Laura – flickan från havet av Carolina Gynning: Jag har lyssnat på denna ljudbok och måste säga att jag blev överraskad över innehållet. Jag bara älskar Carolina ´s språk som är grovt på många ställen, utan att bli opassande. Det är vulgärt, fast det passar verkligen in i just den här romanen.

Den är kanske inget litterärt mästerverk, men oerhört medryckande, underhållande och finurlig på många sätt. Jag försöker komma på någon bok att jämföra den med, men lyckas inte alls. Den är inte lik någon annan bok jag själv har läst eller lyssnat på i alla fall!

Boken handlar om enäggstvillingarna Laura och Vanessa. Vanessa är omåttligt populär, snygg och modemedveten, medan systern Laura är mer jordnära och helt enkelt ointresserad av allt det ytliga. Laura gör allt för att hålla sig så anonym som möjligt.

Samtidigt som Laura uttrycker att det är så hon vill ha det, så är det uppenbart att hon ändå känner ett avund mot sin omåttligt populära syster Vanessa.

Man får följa med på Vanessas äventyr genom boken där fester, mode, yta och glamour avlöser med droger, prostitution och förnedring.

Så småningom reser familjen till Thailand där föräldrarna dör i tsunamin, Vanessa försvinner och återfinns inte, medan Laura är ensam kvar. Laura tar i chocken beslutet att återvända hem till Sverige som sin syster och utger sig för att vara Vanessa, med allt det innebär. Laura tar över Vanessa ´s toppjobb, fina lägenhet och pojkvän… Det spelar ju inte så stor roll, tänker hon, Vanessa är ju död och ingen kommer att få veta. Eller är hon verkligen det…?

Boken får en femma i betyg, av fem möjliga. Det baserar jag på den spännande berättelsen, farten i boken och på det annorlunda och unika språket, om än det inte är rumsrent i den litterära världen…

 

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Boktips: Nattsystern

Jag har lyssnat på ljudboken Nattsystern av Unni Lindell. Uppläsare: Gunnel Fred. Jag har svårt att komma på något mer avkopplande och skönt än att lyssna på just ljudböcker.

Boken är en serier med fristående delar, som handlar om polisen Cato Isaksen vid Oslopolisen. Den här boken handlar om försvinnandet av den unga flickan Kathrine. Hon är en ung flicka med en pojkvän och en styvpappa som kanske kan lämna mer att önska.

Mitt i försvinnandet och sökandet av Kathrine, så mördas hennes mormor, 75-åriga Brenda Moen brutalt och helt oförklarligt genom att hon blir skjuten nära sitt hem.

Cato Isakson anar att det finns ett samband.

Jag tyckte boken var en ganska ordinär deckare. Varken bättre eller sämre. Den är spännande och jag tycker om att boken utspelar sig i Oslo-miljö, men den tar inga hisnande språng från kategorin kriminalroman. Jag ger boken betyget tre av fem:

För andra boktips, gå in på Boktipset!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Boktips: Tyskungen

Jag har lyssnat klart på ljudboken Tyskungen av Camilla Läckberg. Katarina Ewerlöf är uppläsare (som för övrigt är min favorituppläsare!) i ljudboken.

Jag har skrivit det förut, men jag skriver det igen: deckare är inte min favoritkategori när vi kommer till böcker, men Camilla Läckberg ´s deckare tillhör lite av mina favoriter i den kategorin. Jag läser ändå rätt mycket deckare, även om de inte är ett förstahandsval för mig. De kan naturligtvis vara underhållande ändå, även om jag hellre väljer andra typer av böcker.

Den här boken: Tyskungen måste jag säga att jag blev något besviken på! Jag hade hört så mycket om den här boken, så troligen fick jag lite för höga förväntningar på den. Jag kanske skulle ha upplevt boken bättre om jag inte hade haft dessa höga förväntningar på den?

Genom att finna en nazistmedalj och läsa sin bortgångna mammas dagböcker, uppdagar Erica att hennes mamma nog hade många hemligheter som Erica aldrig kunnat ana. Erica börjar gräva i det förflutna och söker upp en historielärare för att få svar på frågorna som börjar samlas. Strax efter Erica ´s besök hos historieläraren är han mördad.

Samtidigt är tanken att Erica ska skriva på sitt manus och hennes make, polisen Patrik har precis gått på pappaledighet, men dras in i mordet i alla fall, då han inledningsvis har lite svårt att släppa jobbet och vara pappa på heltid.

Detta är upprinnelsen till deckaren Tyskungen.

Boken får en trea i betyg, av fem möjliga:

För andra boktips, gå in på Boktipset

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter!

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Boktips: Kniven i hjärtat

Jag har lyssnat på ljudboken Kniven i Hjärtat av Björn Ranelid. Björn är själv uppläsare av den här boken. Ljudboken är utgiven av Bonnier Audio. Det här är nu den tredje ljudboken i rad som jag lyssnar på, som:

  • Läses av författaren
  • Har fängelse och rättsväsen som grundhandling
  • Som läses upp på Skånska

Det är ingen tillfällighet, då denna typ av böcker ligger i mitt intresse. Skånskan är däremot en tillfällighet och dessa tre böcker på rad har nu slagit hål på en fördom hos mig, nämligen: Att det är svårt för mig att begripa skånska. Dessa tre ljudböcker var inte alls svårbegripliga.

Den här boken handlar om hur en till synes välmående familj hamnar i en katastrof. Pappan i familjen begår ett brott och de två äldre döttrarna bestämmer sig för att ta totalt avstånd från pappan, som döms till livstids fängelse. Den lille sonen, som ännu är bara ett barn, när brottet begås, förlorar automatiskt kontakten med sin far.

När han växer upp bestämmer han sig dock för att ska söka upp pappan och börjar besöka honom på den anstalt han sitter. På så vis börjar en ny relation att växa sig fram. Man får följa sonen Kasper genom hans känslor av kärlek, ilska, svek och glädje över att ha ”återfått” sin far. Kontakten blir han dock tvungen att gömma för sina systrar.

Boken är viktig och tar greppet på ett starkt och viktigt ämne. Den visar också hur en anhörig ofta själv är ett brottsoffer. Att det idag finns många barn i Sverige (och i andra länder, förstås) som kan vara både anhörig, brottsoffer, arg och kärleksfull mot sin förälder. Samtidigt. Att det ena inte automatiskt utesluter det andra.

Det är lite en annan sida av samma mynt, som Susanna Alakoskis bok Håpas du trifs bra i fengelset, som jag nyligen recenserade. Tyvärr tycker jag inte riktigt att Björn Ranelid lyckas ta den här boken så djupt som han skulle ha kunnat.

Den innehåller verkligen viktiga och känslomässigt starka ämnen och tar de delvis vidare. Men tyvärr tycker jag att boken i vissa delar blir en lång lovsång till pappan.

De delar jag egentligen vill beröra i denna recension, låter jag bli av hänsyn till er som kanske tänkt läsa den, då det annars skulle förstöra hela spänningen i boken med de avslöjanden.

Boken är klart läsvärd!! Jag rekommenderar den verkligen, då jag tycker ämnet är både intressant och viktigt! Om inte annat för att den väcker en hel del tankar hos en själv, som jag tror är viktiga att fundera på. Tyvärr når den inga riktiga höjder, så därför nöjer jag mig med att ge den betyget tre av fem:

För andra boktips, gå in på Boktipset!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Boktips: Håpas du trifs bra i fengelset

Susanna Alakoski. Äntligen!! Äntligen kommer hon ut med en ny bok, efter Augustprisade Svinalängorna. Som jag har väntat!

Boken Håpas du trifs bra i fengelset sätter fingret på precis rätt ställe när det gäller medberoende. När det gäller hur anhöriga till missbrukare och kriminella drabbas även som brottsoffer. Jag skulle vilja påstå att det är den första bok som jag har läst i alla fall, som tydligt visar vad som är vad, utan att behöva uttala orden!

Boken handlar om Anni och hennes bror Sami. Hur Anni blir inbjuden till anhörigvecka på behandlingshemmet som hennes bror Sami befinner sig och genomgår behandling. För vilken gång i ordningen?

Hur Anni slår bakut och inte FATTAR hur de kan TRO att HON än en gång ska uppoffra sig för sin bror? Hur de bara kan tro att hon ska kunna lämna familj, ta ledigt från jobb en hel vecka och än en gång för sin brors skull ”ställa upp” för att han ”ställt till det”. Hur Anni inte kan begripa hur detta egentligen är till för HENNES skull och kan bli ett verktyg för henne att använda i sitt medberoende till Sami, som är så uppenbart?!

Den visar så tydligt hur Anni pendlar mellan att hoppas, hoppas, hoppas att Sami ska bli drogfri och ”normal”, samtidigt som hon absolut inte vågar hoppas, för hon vet ju ändå hur det kommer att sluta och hon vill inte bli besviken. Igen.

Den berättar om hur anhöriga pendlar mellan detta fasansfulla hopp, förtvivlan och ändå en omsorg och kärlek som hela tiden bryter ner. Och bygger upp. Och bryter ner. Och…

Boken handlar också om kampen för en anhörig att verka vanlig. Men för att verka vanlig, måste man göra allt dubbelt så bra, för att det ska synas och hur ivrig man är på att det SKA synas, för att man inte vill vara som den andra. Sin anhöriga. Som är annorlunda. Hög. Eller låg. Eller bostadslös. Eller oduschad. Eller som yvigt gestikulerar när de pratar. Och pratar högt så att alla på gatan vänder sig om. Och tittar. Och inser att man inte är ett dugg normal. För att man står bredvid den anhöriga som gestikulerar och pratar högt, så att alla på gatan vänder sig om. Och den anhöriga inte ens inser att det här är onormalt, utan tror att h*n är charmig och rolig. Och att det är därför alla tittar.

Boken har ett starkt anhörigperspektiv, men också ett perspektiv på personliga tragedier, stigmatisering och på vårt rättsväsende och även kritiska delar mot det, som gör boken inte bara intressant och bra, men också mycket, mycket viktig!!

Ur boken:

”Det gör mer ont när du återuppstår från de döda än när du dör. Skulle vilja döda dig. Nu tvingas jag att gå igenom allting en gång till. Fast baklänges. Och du svarar inte på brev. Människor i fängelse svarar inte på brev.”

LÄS den här boken! LÄS den!! LÄS den!!

Riksbryggans hemsida. För barn till föräldrar i fängelse.

Intervju med Susanna Alakoski i Efter Tio:

Malou ´s bokklubb om Håpas du trifs bra i fengelset:

Björn Granath läser ur Håpas du trifs bra i fengelset:

Jag ger boken tio tonårsmorsor av fem, nej det går ju inte, så jag får nöja mig med fem av fem:

Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa

För andra boktips, gå in på Boktipset!

Och du! Glöm inte bort den här boken! Bara LÄS den!!

Follow mrsxanadus on Twitter

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Boktips: Stockholmssyndromet

Jag har lyssnat klart på den självbiografiska boken Stockholmssyndromet av Janne Olsson. Boken är både intressant i många avseenden och väldigt ointressant i andra.

Det jag tycker om med den, är att den dels beskriver hur oplanerat det här brottet faktiskt var, från huvudpersonen. Den visar också att världen sällan är svart/vit utan fylld av gråa nyanser. Den visar Janne ´s väg att nå dit han ville, utan någon större eftertänksamhet, samtidigt som han hävdar att hans intentioner inte var ”onda” eller ”grymma”. Ã… andra sidan så ledde det ändå till att en polisman blev skjuten i handen och i ansiktet och det är naturligtvis Janne ´s skuld, även om det inte var hans avsikt, som han skriver om i boken!

Jag tycker också om att Janne visar hur han lyckas vända sitt liv, till ett ”vanligt liv” där han valde bort kriminaliteten. Det är alltid upplyftande och ger hopp om mänskligheten.

Det jag inte tycker om med boken är att han ibland ägnar sig åt verkligt navelskåderi i kombination med ”skryt”, samtidigt som han beskriver vilka ”skitstövlar” de flesta andra är. Skitstövlarna visar sig vara allt från Clark Olofsson själv, andra kriminella, till alla ”plitjävlar” på kåken.

Det är kanske lite överraskande att ”alla andra” är skitstövlar utom Janne Olsson själv! 😉 Men kanske inte lika överraskande att han själv anser det.

Boken är lättlyssnad och ger en rätt bra beskrivning av hur lätt det ändå kan vara att ”hamna snett”, särskilt om man inte ägnar sig så mycket åt planering och eftertanke. Samtidigt så är det, som sagt, en hel del ”navelskåderi” och även om jag kan köpa att Janne Olsson verkar ha kommit till många kloka insikter på äldre dar och verkar leva ett ”schysst liv” i Thailand med sin fru och verkar relativt sympatisk, så har jag lite svårt att smälta att han anstränger sig så för att förhärliga sig själv och den person han var som ung, under Norrmalmstorgsdramat och den person han är idag, med annat i sikte än att ta en bank och gisslan i besittning.

Janne Olsson bloggar också sporadiskt och även där väljer han att ha Stockholmssyndromet/Norrmalmstorgsdramat i fokus, vilket jag tycker är anmärkningsvärt hela 37 år efter händelsen.

Leif GW Persson är inte fullt lika imponerad av Janne Olsson, som han själv tycks vara.

Radiointervju med gisslan under dramat

P3 dokumentär om dramat

Sammantaget är boken läsvärd. Särskilt för oss som är intresserade av ämnet kriminologi i olika former, men den lämnar också en fadd eftersmak, så jag ger boken två och en halv Tonårsmorsor av fem möjliga. Däremot verkar boken gå att ladda ner gratis HÄR och det kan det allt vara värt! Gratis är gott!

Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa

För andra boktips, gå in på Boktipset!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,