Mitt uttalande i Expressen om kvinnor med hijab i reklamen

Diskussionen har gått het runt om i vårt land rörande Åhléns höstkampanj. Kampanjen innefattar bilder på kvinnor i Sverige i olika kläder. Den ena kvinnan bär slöja (hijab) och två av kvinnorna är afrosvenska. Kampanjen heter ”Nordiska toner”. Jag bara älskar bilderna som du kan se HÄR!

Jag med hijab under kampanjen 2014 för att stötta kvinnor med hijab som blir utsatta för trakasserier. Foto: Fatou Touray

Jag med hijab under kampanjen 2014 för att stötta kvinnor med hijab som blir utsatta för trakasserier. Foto: Fatou Touray

Skälet till att jag älskar bilderna är för att det ger en bredare representation än vi är vana att se. Jag blev kontaktad av Expressen igår för att de ville veta min åsikt om bilderna och varför jag tycker som jag tycker. Resultatet blev en artikel som du kan finna HÄR!

Mitt uttalande kan du läsa här:

”Fatou Bakotou Touray, 44, från Farsta, är en av de som är positivt inställt till reklambilden.

– Jag tycker att det är jätteviktigt att vi representerar Sverige som det faktiskt ser ut. Det är vanligt med kvinnor som bär slöja och även modeller som har mörkare hudton. Med tanke på att afrofobi och islamofobi genomsyrar Sverige i dag så är det extra viktigt att lyfta fram mångfalden, säger Fatou.

 

Hon håller inte med om att man på det här sättet normaliserar kvinnoförtryck – tvärtom:

– Det är lika illa att hindra kvinnor från att bära hijab som att tvinga dem. Kvinnor måste få rätten att få bära vad de än vill utan att bli kritiserade eller sexualiserade.”

Jag är väldigt glad för den här representationen som vi äntligen börjar se även i modevärlden, samtidigt gör det mig ledsen att representationen fortfarande är så sällsynt att det blir ett fullständigt ramaskri i sociala medier över bilder som dessa.

Jag vill se kvinnor med olika hudfärg, med olika kulturella och / eller religiösa uttryck. Jag vill se korta, smala, långa, tjocka, glasögonprydda, avsexualiserade, kurviga, platta, homosexuella, brunögda, grönögda och blåögda kvinnor. Jag vill kort sagt se olika typer av kvinnor representeras i både reklam och på övriga platser i vårt samhälle. Jag vill helt enkelt se samma typer av kvinnor som jag gör på gatan, i bussen, på tunnelbanan, i affären. Och jag är så FÖRBASKAT TRÖTT på att andra människor ska tala om för oss hur vi ska se ut!

Jag la upp artikeln från Expressen på min Facebook och reaktionerna lät inte vänta på sig. Du kan läsa kommentarerna HÄR!

Jag, inför bön

Jag, inför bön

Jag som muslimsk kvinna har valt att inte bära hijab (annat än under bön, vid besök i moskéer eller vid särskilda högtider. Jag har, liksom många andra muslimska kvinnor en annan tolkning. Men jag anser mig vara i min fulla rätt att ta på mig en hijab eller låta bli, vilket jag vill och jag anser det vara alla kvinnors fulla rätt att välja detta. Vi ska kunna klä oss med hijab, utan att behöva bli attackerade verbalt eller fysiskt.

Mänskliga Rättigheter. Rätten att inte bli diskriminerad

Mänskliga Rättigheter. Rätten att inte bli diskriminerad

Vi ska kunna förvänta oss att få det jobb vi är kvalificerade för, med eller utan hijab, med ett ”svenskklingande namn” eller ej. Vi ska kunna få den bostad vi står i kö för och ligger först i turordningen på, med eller utan hijab. Vi ska kunna bli lyssnade på, respekterade och accepterade med eller utan hijab. Precis som en svart kvinna ska ha samma rättigheter till, precis som en vit, svensk kvinna med blå ögon och urringad tröja ska ha samma rättigheter till. Precis som en funktionsnedsatt kvinna ska ha samma rättigheter till. Det är det mänskliga rättigheter och jämställdhet och antirasism och religionsfrihet ska handla om.

Vi måste kunna strida för ALLA kvinnors (och mäns) rättigheter, inte bara några. Kan vi inte göra det, så betyder inte frihet någonting. Kan vi inte göra det så betyder inte mänskliga rättigheter någonting. Alls.

Jag rekommenderar även DETTA blogginlägg från 2013 om Mänskliga rättigheter som utvecklar min syn på detta lite mer och även DETTA från 2010, om slöjförbudet i Frankrike, som går lite hand i hand med detta inlägg. 

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Autism, Islam, Pride, rasism, jämställdhet, det är samma grundprinciper

IMG_10711-1024x768Mänskliga rättigheter, pratar vi ofta om, samtidigt som vi inte alltid är beredda att låta alla människor i vårt samhälle leva med mänskliga rättigheter. Alla människor har samma värde, säger vi också, samtidigt som vi är beredda att göra vissa undantag från vissa människor vars levnadssätt inte riktigt passar in i vår egen världsbild.

Vi talar gärna med fina ord och omtänksamhet till våra medmänniskor, men när det handlar om att det kommer till oss själva, vår egen vardag, vår eget liv, Nimby (Not In My Back Yard) då låter det på annat sätt.

Romer som är en starkt utsatt grupp både här i Sverige och i övriga Europa, är ett tydligt exempel. Om man pratar om att alla människor är lika mycket värda och att alla har rätt att leva med mänskliga rättigheter, så vill alla skriva under på det. I de mänskliga rättigheterna ingår bland annat att ha rätt till ett drägligt boende, men när romska familjer ska bli våra grannar, då är det många som är beredda att tumma på detta med lika värde och mänskliga rättigheter.

Vi ömmar gärna för autistiska barn eller barn med andra funktionsnedsättningar, men vi vill inte ha dem som grannarVad är det för människovärde dessa som protesterar har? Det är nästan på gränsen till att deras föräldraskap borde utredas, eller i alla fall tycker jag synd om de barn som växer upp med föräldrar som har dessa värderingar och denna människosyn!

När vi talat om rasistiska strukturer, håller i princip alla med om att det är något vi bör försöka komma tillrätta med, men när någon anklagas för att skapa och sprida dessa strukturer, då är vi beredda på att göra avbön, för att personen i fråga ”inte menade något illa, egentligen”, oavsett om människor blir drabbade av denna spridning eller hur de mottagit budskapet.

När vi talar om jämställdhet så är alla med på alla människors lika värde, att kvinnor har samma värde som män, men lik förbaskat håller vi andan när en kvinna hävdar sina rättigheter, blir upprörd över att hon blir illa behandlad eller kräver att få säga sin mening och många försöker helt enkelt att tysta henne eller ”lugna ner henne”, eller i värsta fall förminskar henne och hennes reaktion.

Vi går gärna och tittar på Pride-paraden, men när våra barn ”kommer ut”, då hoppas vi att ”det ska växa bort”…

Vi är stolta över vår religionsfrihet, men när kvinnor väljer att frivilligt bära burka, tycker vi att vi har rätt att förlöjliga henne eller till och med öppet kritisera och ifrågasätta hennes val.

vgo_hand

Ja, världen är full av fördomar på olika nivåer och i olika grader. Vi är alla fulla av diverse fördomar och även om vi gör vårt bästa för att behandla våra medmänniskor med respekt och med samma människovärde som vi själva vill bli bemötta och behandlade, så blir det uppenbarligen väldigt fel ibland. Det är ofrånkomligt, men jag tror det är viktigt att ibland rannsaka sig själv, sina egna ideér och hur man uppfattar andras ideér. Det gör att man omvärderar och ofta kommer fram till helt nya insikter. Det här inlägget kan tyckas ganska deprimerande och negativt, men det finns enormt många ljuspunkter också. Eldsjälar som verkligen kämpar mot alla odds, människor som står upp för det de tror på, människor som varje dag kämpar för mänskliga rättigheter, sina egna och andras.

Trots allt finns det en massa ljusglimtar. När jag ser kurdiska män klä sig i kvinnokläder för att protestera mot förminskning av kvinnors rättigheter, blir jag varm inombords

När jag får tackmail och privata facebookmeddelanden som antingen bara tackar för mitt försök att ge min syn på saken i Lilla Hjärtat-debatten, en syn som de kanske själva delar, eller för att någon helt enkelt fått en ”aha-upplevelse” om vad debatten faktiskt handlar om. (Nämligen att komma till rätta med rasistiska strukturer och hur vi alla kan göra något för att förbättra vår värld i det avseendet.)

När människor ställer sig upp och säger ifrån och tar ställning även när det är obekvämt, så glädjes jag och blir styrkt av dessa människor. Dessutom är jag övertygad om att världen faktiskt blir bättre och bättre. Jag är övertygad om att människan generellt blir allt mer vidsynt och förstående över att världen är en plats där vi alla får plats.

stockholm pride

Jag vill varmt rekommendera DENNA artikel!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Låt oss inte glömma de mänskliga rättigheterna

Jag tycker det är jätteviktigt att papperslösa får möjlighet till vård. Särskilt utsatt är kvinnor och barn, men också kroniskt sjuka, och homosexuella. HÄR kan du se programmet och få mer info!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Kony 2012


Det har varit en enorm spridning på filmen Kony 2012, en kampanj av organisationen Invisible Children. När jag såg filmen själv första gången så blev jag liksom många andra väldigt berörd. Samtidigt som något kändes galet. Normalt är jag en person som är rätt förtjust i sådana ”internetkampanjer”. Jag njuter av känslan att ”många människor tillsammans kan skapa förändring så lätt”! Det finns en tillfredsställelse över att sprida ett budskap som känns bra och att kunna vara en del av en kampanj även om man inte alltid har möjlighet att skänka pengar eller finnas där fysiskt. (Man måste tyvärr prioritera även där.) Jag älskar mottot ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något”! Det är ett talande uttryck för min uppfattning.

Men det här med Kony 2012 kändes inte bra. Jag kan inte sätta fingret på det direkt, men det kändes fel i mig. Så jag valde att inte sprida länken vidare, något som sällan är ett medvetet beslut för mig. Nu var det ett medvetet beslut denna gång, även om jag inte insåg exakt varför.

Efter att ha följt debatten och läst Hanna Fridéns inlägg känner jag mig i nuläget övertygad om att jag gjorde rätt som inte spred den här filmen vidare okritiskt, även om det inte gjort någon skillnad i sig, då filmen ändå fått så stor spridning, men personligen känns det rätt att inte ha varit en del av spridningen. Nu väljer jag ändå att sprida den via min blogg, men som sagt så gör jag det inte okritiskt. Det är så lätt att haka på saker som sedan visar sig vara något helt annat och ibland har jag också gjort det och jag tror det är viktigt många gånger att man sprider saker som man tror på, samtidigt som det är bra att försöka se saker lite kritiskt. Att googla är ett redskap, sunt förnuft ett annat. Men ibland gör vi helt enkelt misstag och det är också viktigt att säga att man får göra det.

När du läser kritiken, tycker du att det är rätt eller fel att sprida filmen? Den har ju ett gott syfte i sig, även om det finns flera sidor av saken!

Kony%202012%20-%20Intervju%20med%20fotografen%20som%20f%C3%B6ljt%20Kony

För och emot kampanjen Kony 2012:

SvD: Kony 2012 skapar facebookförvirring

DN: Konys offer visas på Fotografiska

DN: Kritik mot succékampanjen ”Kony 2012”

Aftonbladets Wolfgang Hansson: Bortglömd massmördare väcks till liv på nätet

Hanna Fridén: Sluta sprid Konyfilmen – Invisible Children bakom filmen går inte att lita på

 African voices respond to hyper-popular Kony 2012 viral campaign

Invisible Children svarar på kritiken

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Konflikten i Sydafrika Del: 3

Konflikten i Sydafrika 1910-1994

Barns lidande i ett samhälle uppbyggt med apartheid

Säkerhetsstyrkornas operationer i svarta förstäder ledde även till många dödsskjutningar. Enligt officiella uppgifter sköts 201 barn till döds av polis i samband med oroligheter under 1985. Det verkliga antalet kan vara betydligt högre, men p.g.a. presscensur och andra restriktioner försvårades oberoende bedömningar av situationen.

Utan tvivel har säkerhetsstyrkorna närmast permanenta närvaro i svarta förstäder allvarligt bidragit till en hotfull atmosfär av våld. Tusen och åter tusen Sydafrikaner har till följd av en medveten regeringspolitik fått sina grundläggande mänskliga rättigheter kränkta. De har fängslats, misshandlats och torterats eller dödats för att de har vägrat finna sig i de orättvisor, som innebär att de p.g.a. sin hudfärg förvägrats ett människovärdigt liv i samhället.

Regeringens våldspolitik präglar både utövarna och de våldsutsatta. Black Sash, en medborgarrättsgrupp av huvudsakligen vita kvinnor engagerade mot apartheids orättvisor, formulerade problemet så här:

”I detta förlopp av våld förråas allt fler människor, särskilt de unga, genom den brutalitet de själva erfar eller utövar eller både och. Detta gäller unga män i poliskåren eller armén. Detta gäller unga människor i förstäderna, vilka får utstå all denna brutalitet; reagerar mot den och själva tillämpar den; och inte enbart mot förövarna utan även mot dem i deras samhälle, vilka de uppfattar som samarbetsmän. Det är svårt att se hur en liknande process, om någon, effektivt ska kunna undanröja alla de skadeverkningar som nu åstadkommes, särskilt mot unga människor… Ingenstans lyser våldet igenom mer än på det sätt barn behandlas.”

Det råa och fruktansvärda våld som skedde mot barn och ungdomar i Sydafrika är på inga grunder försvarbart.

I December 1986 uppgav dåvarande justitieminister Coetzee att det då hölls 114.220 personer intagna på fängelser. Dåvarande minister för lag och ordning Vlok, uppgav samtidigt att 58. 962 personer under 18 år hölls i häkte i avvaktan på rättegång under 1986. Rasåtskillnadspolitikens försök att begränsa svartas rörelse- och bosättningsfrihet gjorde hundratusentals svarta till lagbrytare.

Ett överskuggande problem för många familjer har varit svårigheterna för nära anhöriga att träffa sina fängslade barn. Något generellt tillstånd för besök gäller inte, utan ett särskilt tillstånd måste beviljas för varje enskilt fall och vid varje tillfälle. Många anhöriga har tvingats erfara att när de väl lyckats lokalisera sina barn- inte sällan efter tidskrävande efterforskningar- har de inte medgivits tillstånd att besöka dem.

En del föräldrar har kunnat sluta sig till att barnet hållits i ett visst fängelse genom att fångpersonalen accepterat att ta emot kläder och mat. Andra har till sin förtvivlan blivit hänvisade till än den ena än den andra polisstationen i sina försök att utverka besökstillstånd. Reglerna för hur fångar som är hållna enligt undantagslagarna skulle behandlas, anvisade också bestraffningar för ett tjugotal typer av överträdelser. Den som ”avsiktligen ljuger eller visar bristande respekt” för fångpersonal kunde bestraffas med isoleringscell i upp till trettio dagar eller spöslitning. Vidare var det straffbart att lämna klagomål som myndigheterna ansåg var ”falska, bagatellartade eller illvilliga.”

Fortsättning följer…

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Behöver du juridisk hjälp?

Första gången jag kom i kontakt med Nadja Hatem, var genom hennes dåvarande blogg. Jag hittade den av en ren slump, men fastnade direkt. Hon skrev bra och om ämnen som intresserade mig. Hennes eget färgrika ursprung var en röd tråd genom bloggen, tyckte jag och det gjorde bloggen än mer intressant. Att se hennes sätt att ta självklar del av alla olika typer av ”världar”, men ändå med en känsla av att hon ibland kände sig ”passa in” och ibland inte gjorde det!

Till min stora besvikelse slutade hon blogga!

Senare startade hon juristbyrån Hatem & Sjunghamn tillsammans med Anuta Sjunghamn. Byrån har även en officiell blogg som är intressant att läsa. Den är naturligtvis inte så personlig som Nadja ´s tidigare, privata blogg var, men den är intressant av helt andra skäl.

Jag läser om byråns uppkomst och måste säga att jag blir imponerad av tjejernas driv, kunskaper och brinnande engagemang! Skulle jag behöva juridisk hjälp av något slag, så vet jag ju precis vilka jag skulle vända mig till! 😉

Det blir inte sämre av att tjejerna har breda språkkunskaper och intresse för mänskliga rättigheter!Tjejerna är även utbildade i muslimsk familjerätt.

Om du ligger i skilsmässa, vill skriva äktenskapsförord i de kommande bröllopstiderna eller har andra problem eller frågor där du kan behöva juridisk hjälp och vägledning, så vill jag verkligen tipsa om att kontakta Hatem & Sjunghamn ´s juristbyrå AB.

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Sverige kritiseras av FN

Skärmdump

Skärmdump

Sverige kritiseras av FN. Jag tycker det är bra. Vi får aldrig vara rädda för att bli granskade och även att utsättas för kritik, då jag tror det är bästa sättet att granska oss själva och bli uppmärksamma på missförhållanden.

Särskilt intressant just nu i den kampanj som jag kört här ett tag mot rasism, tycker jag följande kritik är:

Hatbrotten ökar och leder sällan till åtal. Av 155 attacker mot etniska minoriteter 2007 inleddes bara rättsprocesser i fem fall. Sverige bör införa förbud mot rasistiska organisationer, enligt rapporten.

Jag tycker det är intressant att hatbrott sällan leder till åtal och det är nog något vi ska vara uppmärksamma på och som vi borde kunna förbättra. Däremot är jag emot ett förbud mot rasistiska organisationer, då jag tror det är viktigt att kunna bemöta ofta felaktig fakta om invandrare och flyktingar. Dessutom anser jag att det är viktigt att värna om yttrandefriheten, även om den inte alltid gagnar det man själv tror på.

Men, som sagt, det fanns många av frågorna där jag välkomnar en granskning. Om vi vill förbättra vårt land så måste vi också tåla granskning.

En intressant kommentar till artikeln i Aftonbladet är följande:

Hur var det nu.. SaudiArabien är väl ett föredöme, eller kanske Malaysia? eller Indonesien eller kanske t.om Kenya.. Dessa pajasar borde skämmas i första hand för att slösa vår tid. Övriga kommentarer överflödiga.

Nu vet jag inte om personen menar att det är det vi ska eftersträva? Att bli som Saudi Arabien eller Malaysia när det gäller mänskliga rättigheter? Det är väl suveränt att vi nu kan granskas utifrån och på så sätt få möjlighet att bli ett ännu mer humant och bra land att leva i?!!

I Svenska Dagbladet kan man läsa följande:

“Detta är allvarlig kritik. Särskilt anmärkningsvärt är att hatbrott och våld mot kvinnor ökar. Sverige har tidigare fått kritik som man inte har tagit till sig. Sverige borde föregå med gott exempel, och vi hoppas att våra rekommendationer kan bidra till en förbättring, säger Linda Nordin Thorslund, tf generalsekreterare för Svenska FN-förbundet.”

Jag kan bara instämma. Det här är viktiga frågor att ligga i täten i om vi vill räknas till ett humant land och en rättsstat. Sverige är ett bra land att leva i, anser jag, särskilt med barn, men det finns inget land som inte kan förbättras och därför är det viktigt att kunna ta till sig kritik för att kunna se var vi vill och kan förbättra vårt land!

Peter Andersson har också bloggat om detta!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,