Boktips: Det du inte såg

Den omtalade boken Det du inte såg av Patrik Sjöberg och Markus Lutteman som väckte en sovande idrottsvärld här i Sverige och i synnerhet friidrottsvärlden.

Den här boken handlar, precis som du säkert redan har hört, om en pojkes väg till proffsnivå inom friidrott, den handlar om Patriks komplicerade relation till sin tränare som under en period också var hans styvfarsa, men också utövade sexuella övergrepp mot både Patrik och andra pojkar.

Boken är precis så viktig som du kan föreställa dig och ändå lite viktigare ändå. Den handlar om utlämnade pojkar som blev manipulerade och lurade av en vuxen man för hans egna personliga, förbjudna sexuella behov. Den handlar om förnekelse. Om smärta. Om skam och skuld. Just dessa, de allra känsligaste delarna är så osentimentalt beskrivna att jag ibland var tvungen att lägga ifrån mig boken och påminna mig om vad som just beskrivits, för mitt i allt det där osentimentala glömmer man nästan bort att det är ett sexuellt övergrepp som beskrivs. Det gör boken trovärdig och lätt att förstå hur dessa pojkar kunde låta sig manipuleras.

Men boken handlar långt ifrån endast om sexuella övergrepp. I själva verket så är det bara en liten, liten del av handlingen. I stället handlar det om hård träning, fokusering, strävanden efter högt uppsatta mål. Den handlar om glädje och besvikelse men till största delen handlar det om en egen utsago av alla tidningsrubriker som kommit och gått genom åren om Patrik Sjöberg. Även detta beskriver han till stor del osentimentalt, även om man förstår att det funnits mycket ilska och frustration hos Patrik över detta.

Det är bra att det kommer fram. Jag menar när media haft Patrik som villebråd i så många år och skrivit det ur sin vinkel och med sin uppfattning, så är det skönt att se en av våra allra största idrottare får ge sin helt egna bild av det som skett. Det är lätt att tro att Patrik´s bok då ska handla om att skylla ifrån sig eller förneka allt som sagts och skrivits om honom, men så är det inte alls!! I stället så skriver Patrik och berättar många saker öppenhjärtigt om sig själv och sina många och stora misstag och klavertramp. Jag uppfattar Patrik i boken som väldigt rak och ärlig, även när det är mindre smickrande för honom själv. Kanske är det därför Patrik till viss del har fått mycket kritik genom åren? Han har inte alltid sagt eller gjort som det ”förväntats” av honom, men han har stått för det han faktiskt gjort, även när det varit mindre gynnsamt för honom att säga vad han gjort?

Det kanske finns de som kritiserar att många kända personer går ut i böcker och går till ”motattack” till de journalister som kritiserat dem eller vinklat eller överdrivit artiklar om dem genom åren. Men what the f*ck. Har man fått agera löpsedelsplåster och topnews genom åren, så måste man väl en dag få chansen att ge sin sida av saken?!! Det är något som Patrik gör och vill man inte läsa det så kan man låta bli, men jag tycker ändå inte man ska hoppa över att läsa den här boken. Den är allt för viktig i så många delar att den inte bör förbli oläst!

Jag skrev en del om detta när boken först kom ut också och debatten var aktuell. Det tycker jag i och för sig att den alltid är, men HÄR kan du läsa vad jag skrev om Patrik då! För oss som har ett engagemang runt just sexuella övergrepp är det ganska naturligt att läsa det som debatteras och kommer ut i bokform, men jag tycker att även ni som känner obehag (vilket jag i och för sig tror att alla gör på något sätt i dessa ämnen) borde läsa denna bok ändå. Särskilt för oss som är föräldrar eller arbetar med barn, ungdomar och andra människor över huvudtaget. Det finns så många lärdomar för oss alla att göra!

Boken får en tveklös femma av fem möjliga:

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Boktips: Utsatt

Jag har läst boken Utsatt av Markus Lutteman, som även skrivit boken El Choco, som jag skrivit om tidigare. (Rekommenderas varmt!!)

Den här boken handlar om Aster som adopteras till Sverige från Etiopien. Den handlar om svårigheter med att växa upp i en djupt religiös familj. Den handlar om svårigheter med att vara adopterad i en familj med både biologiska, adopterade och fosterbarn. Om att finna sin rätta plats i en familj på ett naturligt sätt, när ingenting är naturligt med familjekonstellationen. Den handlar om att bli utsatt för övergrepp men inte bli trodd. Den handlar om att se annorlunda ut. Att inte likna alla andra.

Men allra mest handlar boken om vikten av att lära känna sina egna rötter, sin biologiska bakgrund. Om vikten att veta vem man är när hela ens inre, hela ens existens brinner för att finna dessa kunskaper och finna en naturlig plats i tillvaron. Den handlar om en brinnande dröm som bara kan stillas av en person. den biologiska mamman. Boken handlar också om svek och den mörka sorgen över att vara omskuren.

Ja, den här boken handlar om så mycket och samtidigt en kvinnas styrka och svaghet. En kvinnas strävan efter att skapa en egen familj. Att ge något hon aldrig själv fått. Den ovillkorliga kärleken!

Boken är en viktig del av adoptionsdebatten. Jag har så lätt att sätta mig in i de känslor som någon som är adopterad kan ha när det gäller längtan efter att söka sina rötter, även om jag inte helt kan sätta mig in det, förstås. Jag har lättare att förstå den känslan än att som adopterad inte alls vara intresserad av att veta mer om sin bakgrund.

Jag har, genom att ha barn med dubbla kulturer och ursprung, flirtat med dessa frågor i många, många år. Jag tycker det är så självklart att varje människa vill veta om och lära känna sitt biologiska ursprung. Boken är därför oerhört intressant. Den blir inte mindre intressant när man känner till något om Etiopiens och Eritreas historia och kultur. När man beskriver det särskilda, höga ljudet som kvinnorna formar i sina munnar ”lelelelele” under särskilt glädjande tillfällen ger mig minnen från min tonårstid och alla de Eritreanska fester jag brukade besöka då. Injera (mat), danserna med de rörliga axelpartierna… Ja, boken fick mig att minnas med glädje en massa Eritreanska seder och bruk, samtidigt som många delar av boken gjorde ont längst inne i själen. Boken är stark och jag rekommenderar verkligen alla att läsa den.

Jag vet att jag tipsat om många böcker som fått höga betyg den senaste tiden och fler kommer det bli, men jag har helt enkelt haft riktig tur med det jag har läst och läst flera ruggigt bra böcker som jag blivit tvungen att ge full pott eller näst intill. Den här boken är inget undantag. Fem Afrika av fem möjliga:

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,