Barnbok för mörkhyade

Anna Munyua tröttnade på att nästan inga barnboksfigurer var mörkhyade och skrev därför en egen barnbok. Jag tror att det finns många, många barn i dagens Sverige som känner igen sig i det. Just det där med att inte kunna identifiera sig utseendemässigt med barnboksfigurer.

Vi behöver förstås blonda och blåögda Emil och Bullerbybarnen, men vi behöver även andra barnboksfigurer. Jag tror vi är rätt många som är nöjda med Anna ´s bokskriveri just nu.

Jag är inte så naiv att jag tror att rasism försvinner för att vissa barnböcker år en huvudperson som är mörkhyad, men jag tror det är viktigt för alla barn att känna igen sig ibland. Jag tror också att det är särskilt viktigt när man som barn ”sticker ut” och det finns fler som inte ser ut som än själv, än de som gör det!

Anna Munyua slår också fast att det är viktigt att de mörkhyade som faktiskt finns i barnböckerna kan vara ”riktiga Svensson” och inte bara flyktingar, föräldralösa, där man problematiserat just inflytten till Sverige etc. Trots att det finns väldigt många mörkhyade barn idag som aldrig ”kommit” till Sverige, utan som varit en del av Sverige i hela sina små liv.

Idag är det många, många barn som lever med en eller båda föräldrarna från ett annat land, men som ändå växt upp under helt svenska förhållanden och är eller uppfattar sig som lika mycket Svenska som vem som helst. Det är skönt att dessa barn äntligen får en bok att läsa där de kan få vara just Svenska barn, även om hårfärg, ögonfärg och hudfärg är mörkare än de flesta barn i vårt land.

Vi behöver Pippi Långstrump, Madicken, Emil i Lönneberga och vi behöver Alfons Åberg, men vi behöver också boken om Melvin och precis som Daniel Pernikliski skriver, så behöver vi fler såna. Men jag efterlyser också böcker med barn som har ett funktionshinder, utan att det är just funktionshindret som centraliseras.

Eva Susso har skrivit en hel del barnböcker om barn med Gambianskt ursprung som inte problematiserar ursprunget. Bland annat den passande (för min blogg) Binta Dansar, som Eva skickade hem till mig för länge sedan, när hon nyss skrivit boken och såg att jag faktiskt ”har en” Binta som dessutom dansar.

Eva har skrivit många böcker och av de jag har läst så är nog Rita i Kudang min favorit!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,