En särskild hälsning till dig…

midsommarkransIdag är det midsommarafton! Igår firade jag lite midsommar på mitt jobb och jag fick se både midsommarstång, äta jordgubbstårta och se spelmän spela fiol och dansa i folkdräkter.

Idag har min mamma ställt till med lite fest, så jag ska dit och hjälpa till och festa såklart! Äta gott, träffa trevliga människor och bara njuta av en trevlig dag.

Jag kommer varken äta sill eller dricka nubbe, men det är självvalt, så det går ingen nöd på mig och jag lovar att jag kommer njuta av min lediga dag!

Jag vill också passa på att önska alla mina läsare en riktigt fin midsommar!

En särskild tanke till alla er som arbetar idag och även en särskild tanke till alla er som sitter ensamma utan att själva ha valt det, eller ni som av olika anledningar inte kan fira med den ni helst vill fira!

Glad midsommar!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Sverige och nubben

Igår skrev jag att jag var och firade midsommar, vilket jag normalt inte är så bra på. Midsommar är helt enkelt inte min högtid. Kanske har det att göra med att jag varken är förtjust i landsbygden, sill eller nubbe, men faktum är att midsommar inte är något jag brukar ha lust att fira. Eller jo, fira gör jag oftast, fast helt utan de ”vanliga” traditionerna. Nu gjorde jag ett undantag både i år och i fjol och hade det riktigt trevligt. Ja, jag missade majstången och små grodorna, men jag hade det mesta andra med i alla fall.

Vi grillade, åt jordgubbstårta, smörstekta snittar med skagenröra och de andra fick i sig en och annan sill. Det här med alkohol är en annan del som gör att jag är lite misstänksam och avogt inställd till midsommar. Jag är inte principiellt emot alkohol, även om jag valt att inte dricka den själv, men just till högtider så känns alkoholen så central för så många och det går inte riktigt ihop för mig med barn och andra trevligheter. Jag kunde konstatera att vi hade ett väldigt trevligt midsommarfirande igår utan en droppe alkohol och det glädjer mig.

Naturligtvis är jag medveten om att de flesta som dricker alkohol kan hantera det och att de dricker av sociala skäl och inte nödvändigtvis för att bli berusade. Samtidigt som vi alla är väl medvetna om att allt för många ändå blir fulla på midsommar, allt för många inte kan hantera alkoholen alls, utan dricker för mycket och uppför sig illa. Framför sina eller andras barn. Jag har inget principiellt emot alkohol när den dricks med måtta, av personer som kan hantera den, men i sanningens namn så känner jag mig tryggare när jag slipper ha druckna människor i min direkta närhet.

Jag sitter och läser nyheterna i diverse tidningar och ser att en massa sorgliga familjetragedier inträffat och ser att de grundar sig i alkoholintag och vad vi brukar kalla ”dåligt ölsinne”. Det tycker jag är sorgligt. Jag tänker på alla de barn vars midsommar blev en bedrövelse och alla familjetragedier som kunde ha undgåtts genom att helt enkelt bara strunta i de där nubbarna, ölen, cidern eller vad-de-nu-valt-att-dricka! Vissa av våra traditioner i det här landet skulle vi antagligen må bättre av att hoppa över. Det är kanske radikala tankar och kanske kommer de upp just för att jag inte dricker själv? Samtidigt tänker jag: varför måste man dricka alkohol i sådana mängder och med barn som bara vill äta jordgubbstårta och hoppa små grodorna, om alkoholen ändå inte är så viktig för en? Och sedan tänker jag också att OM nu alkoholen är så viktig för en person, då kanske det är skäl nog att anta att det är ett problem?

Sen tänker jag så här: om det finns en särskild väg som är väldigt olycksdrabbad just på midsommaraftonen. Typ var 20:e familj som passerar i sina bilar, är med om hemska olyckor och i typ var 10:e bil som passerar får en del skador på både bilen och familjemedlemmarna och man vet att det finns en annan väg som tar en dit man ska. Den vägen är lite tristare, för man åker inte förbi den vackra sjön och det är en stor skog man måste passera, med väldigt enformiga granar som står längs vägen, men då kanske man faktiskt väljer den där trista vägen ändå? Den händer det sällan olyckor på och det är en lugn väg, så man kanske då väljer att köra den trots att det är lite tristare att åka på den?

Även om det långt ifrån blir problem i alla familjer där man dricker alkohol under midsommar, så har jag ändå en känsla av att de fall där en större grupp människor firar högtiden tillsammans, i många fall blir det någon osämja eller någon som blir lite för berusad eller någon som börjar bråka. Långt ifrån alla barn växer upp i hem där alkoholen är ett problem, men de allra flesta barn tror jag blir illa till mods när det finns vuxna som druckit en del och börjar uppföra sig på ett annat sätt än de är vana vid.

Jag känner att min egen alkoholacceptans minskat då jag erfarit både i arbete och privat hur alkoholen ställer till med ohyggliga tragedier såsom dåligt uppförande, bråk i onödan inte helt sällan på grund av missförstånd, misshandel, andra våldsbrott och det trista oron hos många barn, när någon i sällskapet blir uppsluppen/pratsam/tramsig/aggresiv etc. efter några glas…

Alkohol är en stor del av våra traditionella firanden i Sverige, men tyvärr kan jag inte riktigt se hur den fyller en positiv funktion. Kan man ha roligt och fira midsommar i Sverige utan nubben?

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Det börjar bli tradition

Jag är ingen bra midsommarfirare. Midsommar är helt enkelt inte min grej. Men förra året firade jag faktiskt midsommar för första gången på länge och i år ser det ut som om jag är på väg till ett midsommarfirande igen. Till mammas stuga bär det av helt snart. Det börjar nästan bli tradition för mig nu att fira midsommar! 😉

Mina första dagar som nyinflyttad till en ny stad har varit sköna, hektiska och roliga. Igår hann jag vara med på Blackout´s dansläger i Solna och det var förstås en frisk fläkt.

En riktigt fin midsommar önskar jag mina midsommarfirande läsare!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Midsommarfirande

Jag är ingen traditionell midsommarfirerska. Vissa högtider älskar jag att fira och andra inte alls. Midsommar är en sådan tradition som jag sällan firar. Förra året ”jobbade” jag, eller rättare sagt tillbringade hela kvällen på min cykel på midsommar. Midsommar innan dess storstädade jag och var på chinarestaurang och midsommar innan dess på kvarterskrogen. Ja, ni förstår själva var jag vill komma… Jag är dålig på att fira midsommar. Men. I år bestämde vi för att åka och fira en relativt traditionell midsommar med barnen på Fyrishov.

Kaj Krokodil var där och gick runt bland barnen…

Midsommarstången restes förstås…

Tradition var både för- och efternamnet

Mamma var på sitt bästa Midsommarhumör

Dansen kring midsommarstången avstod jag, men Mabou hann svänga sina lurviga några varv. Själv hittade jag en gammal vän och vi hann prata en stund och återknyta lite till gammalt.

Barnen hann bada i massor

Både inne och ute…

Sedan gick vi och käkade Midsommarbuffé i restaurangen. God mat till bra priser, var det!

Sedan var det femkamp och tro det eller ej… av alla människor som var på Fyrishov och endast tre priser som delades ut i femkampen så vann brorsdottern Kornelia 2:a pris och jag vann 3:e pris. Men Mabou (som är en ruggigt dålig förlorare) fick mitt pris…

…det fick honom att känna sig som en riktig vinnare och Kaj Krokodil var snabb med att gratta honom till priset

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

!

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Midsommar med Gamla Bettan (för att göra en kort historia lång)

När optimismen spirar som starkast

Jag brukar inte skriva om jobbet, direkt,   men nu kommer lite jobbrelaterat i alla fall. Jag jobbar på ett företag med flera arbetsplatser. Den arbetsplats jag jobbat på de senaste åren, lade ner nu i veckan. Jag får behålla jobbet, vilket jag förstås är glad över, men kommer nu att jobba på lite olika verksamhetsområden framöver.

Igår skulle jag för första gången jobba på ett ställe utanför stan. Tanken var att det ”gamla stället” skulle stänga först efter helgen och jag var inställd på att jobba där över helgen, men av en slump så fick jag veta tidigare i veckan att det skulle stänga tidigare, så kollade jag upp var jag skulle vara och det visade sig då att jag skulle vara på stället som ligger på landet.

När jag insåg att vi kanske skulle vara ”dubbelbokade” inför helgen, ringde jag en person och sa att om vi skulle gå dubbelt, så skulle jag kunna tänka mig att ta ut semesterdagar i helgen och vara ledig, vilket även jobbet skulle tjäna på. Personen sa att det var möjligt, men att en av personerna var sjuk. Men om den kom tillbaka innan helgen, så var det lugnt, då skulle jag kunna vara ledig.

Inte för att jag planerat något i helgen, framför allt för att jag planerat jobba, Mabou är i Norrbotten (kommer hem idag) och Isatou är i Stockholm med Binta och Jai skulle vara med sina kompisar. Men jag tänkte ändå att jag kanske kunde göra något litet själv och sedan vara pigg Lördag morgon för att ta emot Mabou. Dessutom ska jag jobba väldigt många timmar de närmsta veckorna, så jag tänkte att det kunde vara soft att vila en helg.

Hur som helst så hörde ingen av sig från jobbet, så jag hoppade in i duschen och började göra mig klar för jobbet. Optimist som jag är, tänkte jag att det skulle vara skönt att cykla. Innan jag åker hemifrån ringer jag för säkerhets skull min ena vikarierande chef och kollar så vi inte är övertaliga. Nej, nej, vi var de vi skulle vara.

Jag var i god tid och tänkte att det är ju ändå midsommar och det finns faktiskt en liten vägkrog bredvid den här arbetsplatsen, så jag tänkte cykla dit och käka innan jag började, då jag inte ville ställa mig och laga mat själv här hemma. Jag startade två timmar innan jag skulle börja, för att vara säker på att vara i tid och hinna käka.

Gamla Bettan is still going strong

Problemet var att jag aldrig har cyklat dit ut och endast åkt dit några få gånger med bil. Men jag trampade på. Och trampade… Jag har ju varken konditionen på topp eller någon sportcykel, så visst, det gick inte jättefort med Gamla Bettan…

Jag cyklade förbi lagårdar, hästhagar och det kändes verkligen som om jag var på väg ut i ingenstans…

Efter ett tag blev jag osäker på vägen, då jag cyklade en annan väg än jag tidigare åkt bil (har normalt ett GRYMT lokalsinne). Jag ringde upp min pappa och kollade med vägen.

Jag förklarade vad jag såg.

Pappa: Neeej, men nu har du nog kört fel.

Jag vänder cykeln och kör tillbaka en bit. Förklarar vad jag ser.

Pappa: Jahaaa, men då var du nog på rätt väg i alla fall.

Vänder cykeln igen.

Pappa: Kör nu bara tills du kommer till en stor väg…

Jag cyklar. Och cyklar. Vinden blåser i håret och det är jättefint väder, trots att det är kväll. Så dyker till slut den stora vägen upp. Men min landsväg jag cyklar på, går liksom under den och det finns ingen avfart att åka upp på den, bara åkrar med en massa högt plantage.

Jag stannar cykeln och ringer pappa igen:

Nu är jag vid den stora vägen men det finns ingen avfart att åka upp på den…

Pappa: Ja, men jag vet ju inte om det är den du ska upp på, när jag inte ens vet var du är…

Jag: Nej, men jag vet ju inte heller var jag är… Det är bara en massa åkrar här och lagårdar och en stor väg jag inte kommer upp på…

Efter många om och men kommer en annan cyklist som jag stoppar och han visar mig vägen jag ska åka på. (Jag skulle inte ens upp på den där stora vägen). Medan jag cyklar ringer jag barnen för att önska en fin midsommar. Jag pratar med Binta: Vet du var jag är?

Binta: Neeej…

Jag: På cykeln ut till mitt jobb…

Binta: Va? Där ute där min kompis bor?

Jag: Ja.

Binta: Men du är ju inte riktigt frisk, det är ju skiiitlångt!!

Efter en och en halv timme är jag framme vid vägkrogen. När jag ska kliva in kommer ägaren framspringande: Det är stääängt sen en halvtimme, det stååår på dörren!!

Hungrig som en varg och törstig efter min långa cykeltur lyckas jag övertala honom om att få köpa en ramlösa i alla fall. Jag har stått på rätt hårt sista biten, av rädsla för att komma för sent, så jag är rätt slut.

Åker ner till jobbet. Då kommer killen som varit sjuk, till synes frisk som en nötkärna. Det visar sig att han inte bara är frisk nu, utan även varit det dagen innan, eftersom han jobbat även då. Det visar sig alltså att vi är övertaliga… Nu har jag förstås möjlighet att stanna på jobbet ändå, men eftersom jag var riktigt hungrig som en varg och dessutom visste att Mabou ska komma nu på förmiddagen, ringer jag upp vikariechefen igen och berättar att vi är övertaliga och frågar om jag nu får åka hem och ta en semesterdag eller kompa ut. Han ringer tillbaka efter en stund och säger att det kan jag. Det har blivit någon miss någonstans…

Så… i min optimism tänker jag nu att det kommer att gå myyycket fortare att cykla hem igen eftersom jag nu har ”ångan uppe” och dessutom hittar vägen…

Vad jag inte tänkte på var dels att jag skulle möta på en del motvind på vägen hem, men framför allt att mina-krafter-var-helt-slut!! Heeelt slut!! Hungrig, trött och hungrig så cyklade jag i alla fall på… Sa jag att jag var extremt hungrig, förresten? Jag var så trött och hade sådan brist på energi att minsta lilla uppförssluttning, fick mig att kliva av cykeln och dra den uppför. Det fanns verkligen inga krafter alls att ta från. Jag ringde Binta igen:

Vet du var jag är?

Binta: Näääe?

Jag: På väg hem igen, på min cykel…

Binta: Ska du cykla hela vägen tillbaka, direkt?

Jag: Ja, vi var övertaliga på jobbet!

Binta: Men du äääär ju störd. På riktigt!

Efter drygt en och en halv timme kom jag hem. Sammanlagt tillbringade jag alltså drygt 3 timmar på min kära cykel. På midsommaraftonen. Kom hem med träsmak i rumpan, ben svaga som kokt spagetti och torr i halsen som en jäkla öken!!

Jag vet, det finns bättre sätt att fira midsommar på, men det man inte har i huvudet, det får man har i benen…

Vad gjorde du själv i midsommar?

Om du mot förmodan inte har röstat på min blogg, men ändå vill göra det, så verkar det fortfarande gå att rösta! Jag blir glad för varje röst! Rösta hos Familjebloggarna!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Bilduppdatering

Sommargrönt har en given plats i min blogg dagen efter Midsommar. Jag älskar verkligen sommar, men saknar värmen och solen hittills i år…

Även om vi inte har firat en traditionell Midsommar, så har vi ätit en väldigt traditionell Jordgubbstårta i alla fall. (Och grädden, var vit och inte gul, som det ser ut på bilden!)

Som jag skrev igår var vi och käkade lunch på en chinarestaurang, trots att det var midsommarafton. I min lyckokaka stod följande att läsa: ”The best days of your life have not yet been lived!” Det låter som en lovande löfte.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Midsommartips!

Förra året skrev jag ibland små tips och krönikor på en sida som hette Vi Singelföräldrar. Nu är sidan nedlagd och mina krönikor borta, men jag fann dem i min dator! Jag ser att många sökt på just ”Midsommartips” och hamnat på min sida, men eftersom länken i det inlägget inte längre funkar så lägger jag upp det här på min egen sida, om någon vill läsa, även om det är lite sent påtänkt just i år, men då ligger det i alla fall kvar till kommande år:

Nu stundar midsommar. För vissa innebär detta krav och massor av jobb, för andra ser man på midsommar som en trevlig högtid när man är ledig och har tid för bjudningar och ledighet. Som förälder tror jag att det viktigaste med midsommar är att man inte tar på sig mer än man känner att man orkar med.

För mig personligen är det julen som är viktigast av alla högtider. Till skillnad från de flesta av mina släktingar älskar jag julen och alla dess förberedelser. Midsommar är mindre viktig för mig.

Just i år känner jag inte att jag har mycket energi för midsommarfirande. Jag jobbar hela veckan denna vecka, även helgen, förutom just på midsommarafton när jag är ledig. Efter att nyligen ha firat äldsta dotterns student och min mellandotters 17-års dag och min yngsta son som är sex år är i Värmland, så känns det inte särskilt angeläget för mig att ställa till med fest igen.

Som förälder är det roligaste med högtider oftast att man vill äta god mat och umgås. För barnens del kvittar det oftast om köttbullarna är hemgjorda eller färdigköpta. Det kvittar också om man har en sorts sill eller fyra och huruvida den är hemgjord eller köpt.

Jag tror det är just det som är viktigast att komma ihåg. För det som barnen kommer att minnas av Midsommar är troligen om det fanns andra barn att leka med, om de dansade runt en midsommarstång eller gjorde något annat som de inte gör varje dag. Om de fick glass eller tårta till efterrätt är nog det enda av maten de lär minnas om en månad.

Så mitt bästa tips för föräldrar inför midsommar är trots allt att inte göra mer än man själv har lust och ork för. Om man redan gått på semester eller av andra skäl är ledig och ser fram emot att bjuda folk och laga en massa hemlagad mat, så ska man naturligtvis göra det. Men är det så att man jobbar hela veckan, precis har firat en massa födelsedagar, skolavslutningar etc. så tycker jag det är bättre att satsa på att kolla upp om det finns någon hembygdsgård i närheten där man kan dansa runt en midsommarstång. Man kan slänga ihop en enkel buffé med mat som barnen faktiskt tycker om och använda resten av sin energi till att umgås med barnen.

En annan sak jag skulle vilja tipsa om: hoppa över alkoholen helt om det finns barn med under firandet, eller var i alla fall väldigt måttlig med den. Det är så väldigt trist om barnens starkaste minne av midsommar blir att mamma/pappa var askalas…

Kom ihåg: både midsommar och alla andra högtider blir vad vi gör av dem!

En riktigt härlig midsommar önskar jag alla och med förhoppning om att vi får fint väder!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

En udda Midsommar

Jag har inte haft så mycket tid att blogga idag. Då finns det nog någon som tror att jag håller på att fira en traditionell midsommar, men så är det inte.

Jag har varit på Chinarestaurang med barnen och min brorsa och käkat idag, det är knappast så normalt för en midsommarafton. Mest har jag städat. Jag orkade inte igår, när jag egentligen hade planerat städning, så idag började jag feja nästan direkt jag vaknade. Jag har typ städat allt.

Det är lite lustigt det där, för Jai har egentligen ansvaret för badrummet nere. Varje vecka tjatar jag om hur noga det ska städas. Idag fick jag en ingivelse att själv städa båda badrummen.

När jag öppnar skåpet under handfatet i badrummet nere så bara ramlar det ur skräp därifrån. Normalt har jag bara städprodukter där. Nu ramlade det ut tomma toarullar, plast från toalettpapperspaket, bomullstussar och en massa annat som hör hemma i soporna.

Jag lyfte ut hela hyllan för att kunna städa ordentligt bakom och överallt, så jag kunde spola hela badrummet med duschslangen. Döm om min förvåning när det bara vällde fram en massa tomma toarullar därifrån också. Nu snackar jag sammanlagt toarullar sedan flera månader tillbaka.

Jag undrar vad Jai egentligen har gjort för städning i badrummet nere? De flesta veckor hon har städat, har jag efter hennes städning gått ner och städat av handfatet bättre, städat ur toaletten bättre o.s.v. Det här börjar bli farligt likt gåtan om när Binta bodde hemma och hade ansvar för städningen av samma badrum.

Nu är badrummen i alla fall garanterat ORDENTLIGT städade!! Vad är det man säger? Vill man ha något ordentligt gjort, så får man banne mig göra det själv!

Nu sitter jag och väntar ut tiden för hårfärgen, då jag håller på att färga in slingor i håret. Vi får se om jag vågar visa mig sedan…

Städa, käka på China, slinga håret låter knappast som en traditionell midsommar och det blir nog inte så mycket av det i år. Däremot ska vi käka lite grillat, min fenomenala potatissallad och lite jordgubbstårta ikväll och det känns helt lagom just nu!

TREVLIG MIDSOMMAR ÖNSKAS ALLA!!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,