Den svåra föräldrarollen

Det svåraste med att vara förälder måste ändå vara att man kan vara hård och bestämd när det behövs och mjuk och medgörlig vid rätt situationer. Jag tycker mig också uppleva att just det där är svårare som ensamstående än när man lever tillsammans.

Ofta när man lever tillsammans så brukar den ena föräldern kunna säga ifrån och vara bestämd och den andra lite ”mjukare” och mer tillmötesgående. Ibland kan det också vara så att man växlar dessa roller. När det gäller en sak så kanske den ena föräldern säger ifrån och är den som fostrar, medan den andra tar på sig rollen som ”lyssnare och vägledare” och ibland byter man dessa roller i olika situationer.

Som ensamstående är det här en svårighet som blir mer påtaglig. Jag tror aldrig jag har beklagat mig över att vara ensamstående och jag gör inte det nu heller. Att leva själv med mina barn har varit ett medvetet val som jag har gjort och som jag i huvudsak trivs väldigt bra med. Men att det också innebär vissa svårigheter kan man ju inte heller sticka under stolen med.

Att sätta gränser och visa kärlek är två av de saker som jag tror är allra viktigast i ett föräldraskap, men det första kan vara nog så svårt att praktisera!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,