Jag tycker verkligen att det är glädjande med energiska och uppfinningsrika ungdomar. Ung Företagsamhet (UF) i Uppsala har under många år uppmuntrat just ung företagsamhet. En av årets UF-ungdomar är min f.d. granne. Vi var grannar i närmare 20 år och hon är en härlig tjej på många sätt. Tillsammans med två vänner har hon nu lanserat touch-knappar: Stay Connected UF. Det är alltså två knappar som man kan skruva på vilka vantar eller handskar man vill och så kan man knappa på mobilen, samtidigt som man alltså slipper frysa! För att marknadsföra sin produkt lottar de ut ett par touch-knappar här i min blogg. Skriv några rader i kommentarer nedan om varför du vill ha ett paket och sprid gärna detta inlägg i dina sociala medier, så kommer en vinnare att utses senast på julafton! Kom ihåg att lämna rätt mailadress när du kommenterar (den syns inte för andra än mig) och håll koll på din mail efter den: 24:e December 2013. Om du bara vill köpa ett par direkt, de kostar 49 kr/paket så kan du göra beställningen genom DENNA Facebook-sida eller hemsidan HÄR!
Etikettarkiv: Mobil
Dagens Mabou
Mabou har fått en ny mobil i julklapp. Problemet var att det saknades ett kort i mobilen när han fick det och att den var låst till en specifik operatör (Telenor). När Mabou kämpat i tre dagar och åkt runt halva Stockholm och köpt sammanlagt tre olika kort som inte passade, så fick han till slut tag på ett kort som passade.
Detta kort ville han ladda på, så jag gjorde det via min internetbank. När jag laddat på hans kort med 150 kronor, så fick jag en bekräftelse på att vi gjort beställningen, samt att det skulle ta 3-5 arbetsdagar innan det skulle laddas på. Mycket kan man beskylla Mabou för, men inte att han har något tålamod i alla fall. Han gick heeelt i taket. Ännu en kväll var förstörd…
Igår hade Mabou fått nog och ringde till operatören och talade om att han inte hade en aning om att det skulle ta så lång tid för pengarna att komma in på kortet. Personen han pratade med lovade då att han skulle ladda på kortet med 30 kronor direkt, så hade han något att ringa med tills påladdningen skulle komma in på mobilen.
Trots att Mabou bara är 10 år så är han mycket verbal och har lätt att prata för sig. Han är också helt orädd och tar gärna saken i egna händer, när saker inte blir som han vill. Idag ringde han upp till operatören igen och då fick han prata med en rätt otrevlig person. Mabou förklarade hela sitt ärende igen. De frågade efter hans nummer och han uppgav det. Då hävdade personen att inga pengar laddats på. Han förklarade då att vi fått ett bekräftelsemail och så läste han upp orderbekräftelsenumret. Personen hävdade då att inte kunde söka på det utan måste ha ett track-id. Inget track-id fanns uppgivet och jag gick även in på internetbanken, men där kunde man bara se att betalningen var gjord på 150 kronor och att betalningen gått till Telenor, men inget om något track-id. Då förklarade personen att vi måste kontakta vår bank för att få ett track-id. Här tog jag ifrån Mabou telefonen och förklarade att jag inte tänkte kontakta min bank alls, utan att de var tvungna att söka på orderbekräftelsenumret. Personen hävdade att man inte kunde det och då ifrågasatte jag varför man över huvudtaget skickar ut ett bekräftelsemail med tillhörande bekräftelsenummer? Samtidigt upplyste jag om att det är tur att vi kan byta operatör om drygt en vecka, då Telenor´s system för kontantkort var under all kritik och så avslutade jag samtalet.
Mabou däremot var fortfarande inte nöjd. Han ringde upp igen och fick en ny person på tråden. Trött på att förklara sitt läge för typ hundraelfte gången lät samtalet i stället så här nu:
Mabou: ”Hej! Kan jag få prata med din chef? Jo, för att jag får fel svar av en anställd hos er… ” 😀
Här var det svårt att hålla sig för garv. En utförlig beskrivning på ett problem hade reducerats till korthuggna, rätt otrevliga meningar. Sa jag att Mabou inte är känd för sitt fantastiska tålamod? 😉
Nåja, den nya personen Mabou pratade med hade lite mer tålamod än den tidigare och var dessutom väldigt trevlig, enligt Mabou som viskade hoppfullt till oss andra, medan han höll för telefonen: ”Den här är jättetrevlig…”
Telefonsamtalet gick väldigt fort, på någon minut var de klara och Mabou fick beskedet att telefonen nu skulle laddas med 150 kronor. Så snart Mabou lagt på luren, var telefonen påfylld med 150 kronor.
Lite märkligt kan jag tycka att det är att en anställd kan lösa ett problem på ett par minuter, som en annan inte kunde lösa under ett lååångt samtal och flera diskussioner…
Läs även andra bloggares åsikter om dagens mabou, mabou, telenor, aldrig mer telenor, humor, operatör, mobil, kontantkort, stå på dig, fel svar, bekräftelse, serviceminded, serviceinriktad,
Nu är det dags för mig att bryta ihop en stund…
Jag skrev igår om hemtelefonen som inte längre fungerar. Idag var jag, Jai och Isa och shoppade tillsammans. Vi shoppade även med min bror som för övrigt fyller år idag. Isa och Jai skulle vidare i shoppandet. Mabou var gnällig så jag åkte hem med honom. Eftersom inte alla fick plats i bilen, så kom vi överens om att Isa skulle ta bussen till stan, så skulle Jai komma ner på stan efter hon hade lämnat grejerna hon köpt och lämnat av mig och Mabou. Är ni med?
Av någon underlig anledning så blev Isas mobil kvar i Stockholm igår med Binta och kusinen, så Isa är utan mobil. Isa bad att få låna min, för att hon och Jai ska få tag på varann i stan. Jag (mitt dumma nöt!!) tänker inte på att min hemtelefon inte funkar och lånat ut min livlina mobil…
Vi hade kommit överens om att träffas alla ikväll (typ nu) i stan och gå ut och käka för att fira brorsans födelsedag.
Nu sitter jag här hemma. Utan hemtelefon och utan mobil. Vi ska träffas i stan men jag har ingen aning om vart eller när. Jag blev överlycklig över att Mabou ´s mobil låg kvar här hemma. Tills jag upptäckte att han inte har några pengar på den och jag vet inte ens om någon tänker på att de kan ringa Mabou ´s mobil för att få tag i mig? Den enda som brukar ringa hans mobil är hans pappa, men eftersom Mabou inte ens kommer ihåg att ta med sig sin mobil när han går ut, så tror jag inte ens att han brukar ringa den längre.
Så nu sitter jag här. Jag betalar många, sköna hundralappar i månaden för olika telefoner, lik förbannat så kan jag inte ens slå en signal till någon!! Det känns som det är dags för mig att bryta ihop en stund… Gaaah!!
Läs även andra bloggares åsikter om bryter ihop, tonåringar, irritation, mobil, telefon,
Julklappar, presenter och en dag med ett toppen sällskap
Som en del av er känner till så är det snart min födelsedag, men eftersom den alltid kommer så nära inpå jul (jag fattar inte varför jag drabbas på samma sätt VARJE Ã…R??) och jag dessutom jobbar hela den kommande veckan, så bestämde jag mig för att bjuda några på tårta idag i stället. Det var ingen fest och inte ens en bjudning, utan helt enkelt bara lite tårta. Samtidigt passade vi på att fixa lite julgrejer. Isa, 15 (vem annars?) passade på att koka knäck och baka tårta. Jag, ena brorsan och hans sambo var och lämnade Mabou (6) på ett kalas på Nickis och medan vi väntade på honom så passade vi på att julshoppa lite.
Jag handlade faktiskt en fantastisk kombination av julklapp och födelsedagspresent till mig själv. Nämligen en sådan där ny liten bärbar dator. Jag ville helst ha en rosa, men de var visst slut. I köpet ingick ett spel, Nintendo DS som jag tänker ge till Mabou i julklapp (tur att han inte kan läsa min blogg själv, ännu). Problemet är att jag för övrigt hade handlat Mabou ´s julklappar klart med sedan kom jag på att i spelet ingår inga spel. Hmmm… Kollade lite priser och de billigaste verkar landa på typ 350 spänn. Snacka om att bli ruinerad. Det är INTE vad min plånbok accepterar just nu i alla fall. Hörde att man kan få tag på begagnade spel för typ en hundring, så det är vad jag ska försöka finna. Typ ett spel med Super Mario eller något liknande. Jag ska tillägga att Mabou aldrig fått se röken av det här dyra spelet om det inte hade ingått i köpet. Jag tycker det är sanslöst att barnens julklappar kostar så mycket att köpa.
Nåja, efter lite shoppande och hämtning av Mabou åkte vi hem. Jag gjorde i ordning lite pasta och kycklingsallad till mina få, men hungriga gäster. Jag hade min lilla älskade brorsdotter ”Kamelen” och hennes storebror ”Kribban” på besök också och hon blir roligare och roligare för varje gång jag träffar henne. Kribban var tyvärr sjuk, men han orkade i alla fall sitta uppe med oss. Han sa att han mådde något bättre i dag i alla fall. Vi var nämligen tveksamma in i det längsta till om de skulle kunna komma idag över huvudtaget.
Sedan kom min andra brorsa med sin sambo och även min bästa väninna Sofie. Trots att man inte riktigt tänker på födelsedagspresenter i min ålder (jag menar INTE att jag är GAMMAL, men jag är i alla fall ingen tonåring längre) så fick jag väldigt fina sådana.
Jag fick mobilen jag nämnde att jag gärna ville ha i förrgår, av mina barn. Jättesnygg färg, lila/svart metallic och liten och smidig. Jag fick också presentkort på en bokhandel, ett chokladfundue-set och en fantastisk massage-grej, rosa förstås.
Framför allt så var det väldigt trevligt att fira dagen tillsammans med folk jag står nära, men som jag inte ska fira julen tillsammans med (eftersom jag jobbar hela julhelgen).
Nåja, nu är en toppen dag slut och jag ska försöka sova, för i morgon behöver jag både tvätta, städa och göra en massa trista saker som ändå måste bli gjorda.
Det roliga med att bli lite äldre (jag skrev ÄLDRE, inte GAMMAL!!) är att man inte längre förväntar sig presenter, därför blir man så väldigt glad över att få presenter utan att haft några tankar på det.
En annan rolig sak var att min brorsa (Kamelens pappa) och hans familj och jag hade bestämt att vi, liksom förra året inte skulle köpa julklappar till varje barn, utan i stället en gemensam till hela familjen. När vi nu ändå träffades så valde vi att öppna de julklapparna redan idag. Det roliga var att de hade köpt ett charad-spel till oss och vi hade köpt… ett annat charad-spel till dem…! Haha… Av alla spel, puzzel och liknande som finns, ett otroligt utbud i alla affärer. Jag stod verkligen och kollade på säkert 50 spel innan jag bestämde mig…!
Läs även andra bloggares åsikter om födelsedag, presenter, nintendo ds, spel, charader, julklappar, shopping, kalas, nickis, bärbar, dator, mobil, samsung, knäck, tårta, släkten,
Skillnaden på en tonåring och en vuxen…
Nu tänker jag generalisera grovt. Jag vet att detta inte stämmer på alla tonåringar och troligen inte på alla vuxna heller. Jag kan ändå inte låta bli att göra denna jämförelse. Märk väl att kategorierna ”vuxen” och ”tonåring” nödvändigtvis inte behöver ha med ålder att göra:
- En vuxen kan ligga och sova lite längre när man är ledig, men man kliver ändå upp i rimlig tid, då man dels inte vill sova bort en hel dag och dels inte heller är så sugen på att vända på dygnet.
- En tonåring sover tills den måste kliva upp. Med måste, innebär antingen att någon slänger en hink med vatten över en, att ”någon” får ett rejält utbrott för att tonåringen sover bort hela dagen, eller att någon handgripligen drar en ur sängen, medan tonåringen klamrar sig fast vid madrass och lakan, eller att en pojkvän/nära vän ringer i telefonen och de pratar tillräckligt länge för att de inte ska lyckas somna om. Ett sista alternativ kan vara att man sovit bort precis hela dagen och en fest är i antågande på kvällen. Då kan man anse att det är ett måste att kliva upp, för att hinna fixa sig inför en fest.
- En vuxen kan skynda sig hem från stan, för att man ska hinna laga mat när magen börjar knorra.
- En tonåring skulle aldrig stressa hem för något så oväsentligt, så länge det finns en hamburgerrestaurang eller pizzeria runt hörnet…
- En vuxen vet att om det är städdag på Torsdagar och man planerat annat på Torsdagen, då måste man se till att planera en annan städdag den veckan.
- En tonåring kan ha planerat att göra något särskilt på torsdagen i flera veckor, men tror då att hemmet kommer att städas av sig själv. Alternativt: man vet att någon annan kommer att göra det åt en. Någon som inte står ut med att bo i en svinstia. (Nej, jag menar inget av syskonen!)
- En vuxen vet att det är bättre att tacka nej till en bjudning eller att bara komma en kort stund om man vet att man ska jobba nästa dag.
- En tonåring klarar både en bjudning och att jobba nästa dag. Tror man att man inte gör det, så låter man bli att gå och sova alls, utan sitter uppe hela natten.
- En vuxen ser på mobiltelefoner som ett kommunikationsmedel.
- Tonåringar ser mobiler som ett överlevnadskit.
- En vuxen kan stänga av mobilen när man inte vill bli störd.
- En tonåring sover med mobilen i handen, i bland har de somnat mitt under ett sms. De kan inte komma på ett enda tillfälle då de inte vill bli störda.
- Vuxna kvinnor ser på make up som ett sätt att bättra på sitt yttre något, på ett sparsamt sätt.
- Tonårstjejer ser på make up, som en färglåda där man kan förändra hela sitt ansikte på ett allt annat än sparsamt sätt…!
- Vuxna lyssnar på musik med den volym som passa situationen, Ibland högt och ibland lågt och kanske oftast någonstans mitt emellan.
- Tonåringar må vara mer tekniska än vuxna, men de har ändå helt lyckats missa att det finns andra nivåer på volymknappen än den högsta…
Ja, det finns säkert massor av fler bra exempel. Fyll gärna på listan i kommentarerna!
Läs även andra bloggares åsikter om tonåringar, vuxna, vuxenpoäng, ungdomar, tonårsmorsa, musik, make up, tonårstjejer, tonårsdöttrar, färglåda, mobil, överlevnadskit, pizza, hamburgare, humor, ironi, städa, svinstia,
Det blev billigt. Och den är MIN!
Min mobil har varit paj ett tag. Inte lite problem med tangenterna eller så, utan paj på riktigt. Ibland har det varit skönt. ”Fick du mitt sms?” ”Nej, det är fel på min mobil” Ibland har jag blivit skitirriterad, för jag har missat viktiga sms eller telefonsamtal. Ibland är det faktiskt skönt att inte kunna bli nådd överallt.
De senaste veckorna har den funkat i genomsnitt en halvtimme-timme i veckan. Jag älskade verkligen min mobil och trots att den nu är gammal som gatan, så har jag inte förmått mig att byta ut henne.
De senaste veckorna har jag inte ens kunnat använda henne som väckarklocka. Lustigt nog har jag ändå vaknat EXAKT på minuten när jag behövt kliva upp, trots att jag ställt den på olika tider olika morgnar.
Nu har min omgivning dock fått nog. Idag fick jag en fin mobil av en kär vän. Han tycker det är irriterande att inte få tag på mig eller att jag inte svarar när han smsár. Det enda som var viktigt för mig var att det skulle vara en Nokia. Efter att ha testat i stort sett alla märken på marknaden, så är det Nokia jag trivs allra bäst med!
Nu har jag fått en, i mitt tycke ganska avancerad sak. Jag fattar typ ingenting. Men en ny mobil har jag fått. En Nokia. Billigt blev det med. För min plånbok, alltså…! 😉
P.S. Fast nästan alla mina nummer i min gamla var visst sparade i mobilen och inte på kortet, så alla som känner mig IRL får gärna smsá mig sina nummer, så jag kan lägga in dem i den nya! Jobbigt, men man kan ju inte få allt! 😀 D.S.
Läs även andra bloggares åsikter om Mobil, Nokia, Billigt, Present, Sms, Avancerad,