Boktips: Adjö det ljuva livet

adjödetljuvalivetCamilla Henemark har skapat rubriker i många år. Nu har jag lyssnat klart på ljudboken: Adjö det ljuva livet, en biografi om Camilla Henemark. Boken är fylld av de skandalösa rubriker som har satts genom åren och de som vill höra ”skvaller” om vilka Camilla har haft sex med, inklusive historien med Kungen, kommer inte bli besvikna. Berättelserna är många och namedropping är bara förnamnet på alla kända personer som nämns i Camilla´s bok. Men boken är mycket mer än så.

Personligen kan jag känna att även om mycket av denna namedropping sker med humor och en glimt i ögat, så i det stora hela tycker jag det drar ned den för övrigt mycket intressanta boken, även om jag förstår att det lockar en hel del läsare också.

Jag vet att det är många som tycker det är patetiskt när kända människor skriver böcker för att ge sin sida av saken, då de flesta har blivit gagnade av medier och deras skriverier för att nå sin stjärnstatus. Där håller jag inte  med alls. Jag tycker det är en självklarhet att kända personer ska ges utrymme att ge sin sida av saken, när de blivit omskrivna och nedskrivna under en himla massa år. Om något förlag sedan beräknar att det finns ett läsarintresse och är beredda att ge ut den, så fine with me.

Ljudboken om Camilla Henemark handlar dels om hennes artistliv, hennes tid som både modell och modellmama, men även om konflikterna i Army of Lovers och även hennes härliga relation till sin väldigt speciella mormor som kom att bli en viktig del av Camilla´s liv.

Till sist och den del jag själv tycker var mest berörande handlar om de svårigheter hon haft i sitt liv. Den handlar om hennes svårigheter med den ADHD som hon fick diagnostiserad sent i livet och de svårigheter men också möjligheter som ADHD´n har givit henne i sitt artistliv.

Med stor sorg får man sedan följa Camilla när hon bränt sina broar och blir hemlös, om den svåra vägen när en människa faller ända ner till botten och den svåra och ihärdiga kampen för att ta sig upp från botten igen. Det ger en naken och utlämnande bild som ger en uppfattning av Camilla som en person med många bottnar. Boken berörde mig mycket, mycket mer än jag hade väntat mig och boken är i det stora hela en verklig berg- och dalbana som är uppe på mycket svindlande höjder och nere i på den absoluta botten och allt däremellan…

Jag blev en gång för många år sedan presenterad för Camilla av en gemensam vän (som för övrigt också omnämns i boken vid några tillfällen) för att vår gemensamma bekant redan då tyckte att min äldsta dotter Binta påminde så mycket om Camilla och efter att ha läst boken måste jag säga att även om det finns många olikheter mellan dem, så fanns det påtagligt många likheter också! Det gav mig en kanske än mer personlig känsla av Camilla i boken.

adjö det ljuva livet

Boken får fem av fem Afrika-ikoner av mig som betyg, framför allt för alla eftertankar den väckte. Jag blev starkt berörd av boken och den känslan stannade kvar i mig flera dagar efter att den sista skivan spelades…

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Det är väl det som kallas moderskärlek?

För er som bor i Stockholm och åker Tunnelbana, har nog sett att min äldsta dotter Binta följt efter er den senaste tiden… Eller rättare sagt, hon sitter på en massa affischer i tunnelbanan, då hon gjort modelljobb för ett företag som heter topstreetwear.com.

Hon har ganska mycket på gång just nu, både med dansen och lite sidoprojekt hon håller på med såsom reklamkampanjer och filminspelningar.

Två av bilderna från ett av dessa sidoprojekt fastnade jag särskilt för. Det var dessa:

Bilderna tillhör duvetinte.se

Synen av Binta på den coola jättecykeln kändes bekant. Så jag har gått och funderat i några dagar nu på vad det är för minnen som bilderna väcker?

Igår kom jag på det!!

Det påminner om en syn jag fick när Binta var liten. Jag tror att hon var ca: 4 år. Hon var väldigt tidig på allt och snabb att lära sig. Hon började gå redan vid 8 månaders ålder och sedan dess har hon sprungit sig genom livet.

Vid det här tillfället hade jag precis plockat av stödhjulen på hennes cykel. Men hon kunde inte cykla utan, så man fick springa efter och hålla i pakethållaren, för att hon skulle få stöd.

Så en dag står jag i köket och tittar ut genom fönstret. Förbi köksfönstret kommer Binta cyklande på sin kompis mammas stora damcykel och VINKAR dessutom med ena handen mot mig och log ett leende som sträckte sig över hela ansiktet. Hade jag varit kaffedrickare så hade jag antagligen satt kaffet i halsen!!

Binta vid ungefär 3 års ålder

Jag blir så full i skratt när jag tänker på den händelsen. Inte bara för att jag fick en smärre chock av händelsen i sig, utan även för att händelsen är så talande för hur Binta är som person. En svårighet är liksom ingen svårighet för henne, bara ännu en utmaning som hon kommer att erövra.

”Det går inte!” eller ”Du kan inte!” eller ”Du får inte!” Det är ord som aldrig haft någon betydelse för henne. Det har bara fått henne att försöka lite mer.

I samma anda har hon nått sina framgångar inom dansen. Varje nytt steg eller takt har varit en utmaning för henne och om det varit svårt att uppnå målet för henne, då har hon jobbat på det ännu mer.

En granne sa en gång till mig, när jag var väldigt arg på Binta och vi hade haft en stor konflikt. Jag gissar att hon kan ha varit 8-10 år då: ”Om inte Binta blir framgångsrik inom underhållningsbranschen när hon blir stor, så kommer jag bli mycket, mycket förvånad!”

Hon har inte fått något gratis. Hon har kämpat alla dygnets timmar i stort sett sedan hon föddes för att klara av nya utmaningar och därför unnar jag henne varje framgång hon erövrar.

Men när ni ser dessa cykelbilder, så ser ni säkert en ung, snygg tjej som flirtar med kameran. Kanske med en del sexappeal? Vad vet jag?

Men när jag ser dessa bilder, då ser jag en liten fyraårig tjej som själv lärt sig cykla utan stödhjul för att hon inte har tid att vänta på att någon ska komma och hålla i pakethållaren och som knappt når ner till tramporna på den allt för stora damcykeln. Jag ser hur hon vinkar till mig in genom köksfönstret och ler med hela ansiktet.

I guess it ´s just a mama ´s love?

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Lucka 3

Dagens lucka i kalendern måste naturligtvis öppnas. Kalendern som också är en tävling går till på följande sätt:

Kalendern kommer att vara en ny fråga varje dag. En fråga som handlar om denna blogg på något sätt. Kalenderns sista lucka är naturligtvis på julafton med lucka 24.

Svaren finns att hitta i min blogg och den som har flest rätt kommer att vinna min bok i pocket; En Tonårsmorsa mitt i livet. Om det är flera som har lika många rätt, så blir det den som svarar rätt först den sista dagen (julafton) som kommer att bli den slutliga vinnaren av boken, men om det är flera som vinner, så får de övriga ett tröstpris, oavsett hur många det är. Tröstpriset är hemligt förstås.

Nu kör vi: Håll i er! Bakom lucka nummer tre döljer sig följande fråga:

Vad var mitt smeknamn på Binta när hon skulle göra modellkarriär?

Tips: Ni kan alltid använda er av sökrutan högst upp för att skriva in sökord! ;-)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,