Rätt ska vara rätt

Jag har vid några tillfällen skrivit och lyft fram artiklar och liknande där jag tycker att poliser har betett sig illa. Jag har skrivit om hur jag tycker det är viktigt att dessa händelser utreds. Jag anser också att man ska kunna ställa höga krav på våra poliser när det gäller etik och moral.

Men, rätt ska vara rätt! Jag är övertygad om att vi har en massa, massa poliser i vårt land som gör ett gott jobb och som verkligen strävar efter att uträtta bra saker i vårt samhälle. Jag är också övertygad om att poliser ofta får ta en massa skit för att de gör sitt jobb. Jag tycker inte att poliser ska behöva stå ut med det!

Jag skulle inte vilja bo i ett laglöst land utan poliser. Jag skulle inte vilja att folk fick bete sig hur som helst utan att vi skulle kunna göra något åt det. Jag vill bara förtydliga det. Därför tycker jag också att det är bra att man tar upp artiklar son DENNA!

Någonstans måste vi kunna möta våra medmänniskor med respekt och även kunna vänta oss det tillbaka.

Tillägg: Lisa Magnusson skriver om något relaterat HÄR!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Tonårsföreläsning…

Igår när jag kom hem från jobbet, så var jag upprörd. Dels för att jag hade skäl till det, men naturligtvis också för att jag cyklat hem i världens snöoväder och frös, såg ut som en snögubbe och motvind hade jag dessutom också. Bara det, liksom…

Nåja, varför jag var upprörd handlar mest om att jag tänkt ett längre tag på att det är dags att återigen prata med barnen om moraliska frågor. Det här om droger, umgänge, våld och annat som blivit en allt mer vanlig ingrediens i ungdomars liv. Jag har skruvat upp mig själv en tid och upprörts över både det ena och det andra, men sedan när man kommer hem så kommer det en massa andra akuta saker i vägen och man ”glömmer bort” diskussionen för tillfället, även om man har den i bakhuvudet…!

Men idag, efter att ha skruvat upp mig ännu mer, för att jag egentligen var förbannad över att jag frös, så kom jag infarande som en raket. Binta (19) och tre av hennes kompisar var hemma (och Mabou, 6) Först började de att asgarva när de såg mig, för jag var verkligen helt översnöad. Sedan satte de skrattet i halsen, för jag for ut om att det är viktigt att välja sitt umgänge, att hon och hennes kompisar är gamla nog nu för att inte bara ”go with the flow”… utan att man måste börja ta aktiva val och inse konsekvenserna av hur man spenderar sin fritid.

Jag hade samlat på mig en hel del funderingar, så jag höll en mindre föreläsning, fast en ganska uppretad sådan. Till slut, när jag fått skälla av mig lite och lugnat ner mig, så började vi föra en lite bättre kommunikation, vilket naturligtvis fungerar ganska mycket bättre än moralpredikningar, när det gäller tonåringar.

Hur som helst, det jag vill komma fram till, är att det är så viktigt att vi pratar med våra ungdomar regelbundet om hur världen ser ut och om hur de val de gör, kan komma att påverka dem på olika sätt. Det är lätt att glömma det i all vardag och tjat om vardagliga saker. Jag brukar försöka föra dessa diskussioner som vägledning för dem, men ibland dröjer det tyvärr lite för länge mellan gångerna. Oftast kommer det upp på tapeten, när det är något konkret man kan prata om, men jag tror att det är jätteviktigt att låta dessa diskussioner hållas levande även när det inte finns något ”akut” att diskutera. Jag tror också att det är viktigt att upprepa dessa diskussioner regelbundet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Det är banne mig inte lätt att leva efter andras moral del: 2.

(fortsättning på föregående blogg.)

Den sortens moral som jag är trött på är denna:

Man ska inte äta P-piller, för det är farligt, men man ska inte heller skaffa barn när man är för ung, och man ska absolut inte göra abort! Sen ska man inte heller skaffa barn när man är för gammal. Men man ska absolut skaffa barn.

Man ska inte köpa onyttig mat till barnen, men man måste se till att de äter ordentligt så de inte får ätstörningar.

Man ska finnas där för sina barn, men man ska inte skämma bort dem.

Man ska finnas där för sina föräldrar, men man ska ha ett eget liv. Spenderar man för lite tid med sina föräldrar så är man otacksam och egoistisk, spenderar man för mycket tid med dem, så har man inte ”klippt navelsträngen” och är osjälvständig.

Man ska roa sig med sina vänner, för att man behöver ”ett liv” , men akta dig! Inte för ofta, för då är du ansvarslös som förälder och tar inte ditt ansvar i hemmet.

Du ska ha det fint och välstädat i hemmet, men du får inte vara pedant, för då hinner du inte njuta och ta del av livet.

Du får absolut inte vara invandrare! Definitivt inte muslim och invandrare. Men du ska gärna ha lite relationer åt ”invandrarhållet”, för du måste kunna säga i en diskussion att; ”Jag känner en kille från…” , för annars kan du bli kallad för rasist. Men då måste han kunna flytande Svenska, helst från den dag han satte sin fot i Sverige, han måste fira jul och han måste definitivt kunna sjunga ”små grodorna” och dricka nubbe till Midsommar, som han naturligtvis alltid firar, eftersom han tycker Sverige har så intressanta traditioner. Sen får han naturligtvis INTE äga en Merca, eller en BMW. Då är det kört direkt!

Att vara homosexuell är nästan ok, fast då får du inte vilja ha sex med någon av samma kön. Och definitivt inte STÖTA på någon av samma kön, särskilt om den personen inte är homosexuell.

Transsexuell är INTE ok.

Prostituerad är INTE ok. Om du inte har blivit bortrövad från ett annat land med förevändning om att du ska bli välbetald barnflicka förstås. Då är det NÄSTAN ok.

Kan inte fortsätta längre, för då är jag rädd att jag spyr. Men det är DENNA typ av moralism som jag inte bara är trött på, men näst intill spyfärdig på!

Må alla som kan leva efter hur ”man ska leva” få ett långt och lyckligt liv, utan att förpesta det allt för mycket för alla som inte faller inom ramarna.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Det är banne mig inte lätt att leva efter andras moral del:1.

Jag brukar inte blogga på mina ”negativa känslor”. Det finns så många andra bloggare som är mycket bättre på debatter, diskussioner etc. Men idag tänker jag göra ett undantag.

Saker jag INTE är trött eller ens lite irriterad på:

Invandrare, Barnfamiljer, Bloggare, Homosexuella, Heterosexuella, Transsexuella, Tonåringar, Prostituerade, Strippor, Bimbos, Hälsofreak, Motsatsen till Hälsofreak (vad nu det blir?) Nej, jag är inte ens irriterad på politiker som är så snabba att ge löften nu under valåret, som vi vet att många kommer att bryta i samma stund som valet är passerat.

Men det finns en sak som retar mig väldigt mycket just nu. Gör mig riktigt arg, skulle vara en överdrift, men i alla fall som irriterar mig tillräckligt för att jag ska blogga om det. Det jag irriterar mig på är alla människor som pekar med sina pekpinnar och talar om hur andra ska leva eller ej. Det retar mig med dessa självgoda moralister, särskilt när man är så snabb att peka sina pekpinnar mot folk som de inte har en aning om vad de bär med sig i sitt bagage. Jag talar inte om kritik eller diskussioner! Jag talar om den sortens moral som det känns som jag håller på att drunkna under! Den moral som vi springer på dagarna i ända. I media, i affären, på bloggarna, med grannarna. etc.

Det är banne mig inte lätt att leva efter andras moral.

Läs även andra bloggares åsikter om ,