Nattlig aktivitet igen

Den senaste tiden har det varit ganska mycket nattlig aktivitet i mitt hem, skulle man kunna tro. Härom natten fick jag knappt en blund i ögonen för att Mabou hade växtvärk. Tyvärr har det där fortsatt hela helgen. Han har haft mycket växtvärk om nätterna, men även på dagarna.

I natt var det dags igen. Dock inte med växtvärk. Vi var vakna till sent, sent på natten. Så gick jag och la Mabou (6) och Jai (17) gick och la sig. Själv låg jag i sängen och läste en bok. Binta (19) som är hemma på besök var vaken på nedervåningen med Isatou (15) som satt och gjorde skolarbete. När Isa var klar så gick hon in på sitt rum och tränade på sin boxningssäck, som hon brukar göra på kvällarna innan hon lägger sig. Binta följde med och satte sig på Isa ´s säng.

Efter en stund fick jag ett sms från Isatou: ”Kom ner fort”.

Eftersom det var mitt i natten, blev jag jätterädd för att det hänt något, det är sällan Isatou stör mig när jag gått och lagt mig, så jag slet åt mig morgonrocken och smög ner. När jag kom fram till trappan såg jag att det var helt nersläckt i vardagsrummet och köksdörren var stängd. Jag smög fram till köksdörren och öppnade den försiktigt. Jag såg att det var helt mörkt i köket med och sedan dök det upp en figur som var på väg ut ur köket. Jag skrek. Hon skrek. Det var Binta. Hon blev så rädd att hon började gråta, efter att hon lugnat ner sig något började hon och Isatou förklara att det stod en mördare utanför köksfönstret och knackade på. Precis efter mig kom Jai sömndrucket ned i köket: ”Vad är det som har hänt?”

Jag: Men hur vet ni att det är en mördare?

Binta och Isa (förnärmat): Ja, men det syns ju på honom!!

Jag: Okej. Men frågade ni inte vad han ville då?

Binta och Isa (chockat): Men tror du vi har öppnat eller??

Jag: Men det kanske är en skum figur som stryker omkring bara?

Binta och Isa: Ja, en skum taxichaufför.

Jag: Taxicahufför?

Binta och Isa: Ja, han sitter i taxin utanför nu.

Jag tittar ut och ser att det faktiskt sitter någon i taxin utanför. Jag går fram till fönstret och barnen börjar förklara att han knackat på och börjat vinka och hur de släckt alla lampor för att han inte skulle se dem och att de stod bakom gardinerna för att försöka gömma sig, men inte vågade gå förbi fönstret. Isa skrattar som hon alltid gör när hon blir nervös och Binta skakar i hela kroppen medan hon, tidvis skrattande och tidvis gråtande ska förklara hur de smsáde mig och hur smsét inte gick iväg först och hur någon av dem fick sms av någon annan och att den andra då blev arg för att ”mördaren” utanför skulle kunna höra det…

Till slut kommer taxi-killen fram till fönstret igen och börjar vifta med armarna. Jag vågar inte öppna ytterdörren, så jag öppnar köksfönstret på glänt och frågar vad han vill:

Taxikillen: Ursäkta! Jag ska bara lämna nycklar till Benny…

Jag: Men det bor ingen Benny här…

Taxikillen: Ursäkta då… sedan lommar han iväg.

När jag stängt fönstret inser jag att det är vår granne som heter Benny. (Han hade tydligen hört historien och kom och bad om ursäkt idag.)

Själv kan jag bara skratta åt hela historien och mina hispiga tonåringar. Särskilt när jag ser filmen jag spelade in när Binta och Isa ska berätta vad som hade hänt! Ni kan skymta taxibilens lampor utanför fönstret medan de berättar.

Dagens fråga: Vem är familjens DRAMAQUEEN?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Vilken jääävla natt!!

När rubriken ser ut så, då skulle det ju kunna betyda att jag slagit klackarna i taket och partat heeela natten lång. Det skulle också kunna innebära att jag rumlat runt i sänghalmen hela natten och är Uppsalas lyckligaste kvinna…

Tyvärr stämmer inget av dem, men att jag har haft en jääävla natt, det kan jag inte förneka. Igår när jag kom hem från jobbet var jag så otroligt trött, så jag åt bara lite mat och slängde in en blogg, sedan gick jag och Mabou och la oss redan klockan 19.00. Vi var trötta båda två efter dels för lite sömn och för mycket i huvudet den senaste tiden. Vi la oss och läste sagor. Sedan somnade vi.

Mitt i natten vaknar jag av att jag hör någon tassa runt i mitt rum. Jag tänder sänglampan och tittar upp. Det är Jai (17). Jai: Mamma. Var är din cykelnyckel?

Jag: Va? Vad ska du ha min cykelnyckel till mitt i natten?

Jai: Asså jag ska bara hem till min kompis ”H” och lämna en grej. Jag kollar min mobil och ser att klockan är TJUGO I TRE PÃ… NATTEN!!

Jag: Jai! Det där med ut och cykla nu kan du FET-GLÖMMA!

Jai: Va? Varför då? Det är ju en skitviktig sak!!

Jag: Det skiter jag i, nu ska du SOVA!! Allt annat kan du lösa i morgon. Jag går ner till vardagsrummet och ser Binta som är hemma på besök sitta vid datorn.

Jag: Klockan är mitt i natten, jag ska upp och jobba om några timmar och ni sitter uppe! Gå omedelbart och LÄGG ER!!

Binta: Meeh… Asså, vi kan inte sova nu… Jag: Jag vill inte höra, ni ska gå och lägga er. NU! Punkt!! Jag går upp och lägger mig igen.

Jag är inte ens säker på att jag somnar om helt när jag hör Mabou (6) börja gny och gnälla. Jag: Vad är det Mabou? Mabou: Jag har jätteont. Jag har både växtvärk och ont i magen!! Jag börjar massera hans ben. Först med händerna, sedan med den där massage-grejen jag fick i födelsedagspresent av brorsan och hans sambo. Det gick bra så länge jag masserade, men så snart jag höll på att slumra till så började han jämra sig och gråta igen. Jag somnade om och vaknade av att han gick av och an på sovrumsgolvet och grät. Då gick jag ner för att hämta alvedon till honom. Jag hittar Binta och Jai snarkandes på nedervåningen. De som inte skulle kunna somna… Efter en stund och efter lite alvedon så slutade Mabou gråta och jämra sig.

PRECIS när jag somnat om så börjar han gråta igen för att han hade magsmärtor. Vid det här laget var det snart dags för oss att kliva upp, men Mabou somnade i alla fall till en stund. Själv gick jag och duschade, sminkade mig och klädde på mig. Sedan var det dags att väcka Mabou. Jag höll på i 45 minuter, men han vaknade inte ens, trots att jag till och med lyfte upp honom ur sängen och ställde honom på golvet, så fortsatte han sova.

Efter 45 minuter sa han att han inte kunde gå till skolan för att han hade för ont i magen och benen. Jag ringde och sjukanmälde honom och han somnade genast om. Efter några timmar vaknade han och det första han sa var: ”Va? Ska inte jag gå till skolan idag?” Han minns alltså inte ens att jag hade väckt honom… Han var relativt pigg en stund, men sedan kom växtvärken och magsmärtorna tillbaka. När Mabou till slut kom ner till köket så var Binta där. Binta: Oj, vad lång du har blivit! Mabou: Ja, jag vet, det är därför jag har haft så mycket växtvärk hela natten…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,