Apropå invandringen i Sverige…

Bild 123…eller egentligen apropå alla som möter en annan medmänniska, oavsett var i världen:

”När du möter en människa och har en kritisk inställning till denna, så kommer du alltid att finna något du kan kritisera. När du bemöter en människa med öppenhet och glädje, så kommer du nästan alltid att göra en vinst och ibland till och med en vän för livet.”

-Fatou 2013

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

För övrigt…

* Uppriktighet är inte att säga allt man tänker, utan att mena allt man säger! Titus Levius

* Att säga vad man tänker är ett dyrt nöje. Anatole France

* Bättre att tiga än tas för en idiot än tala och undanröja varje tvivel. Okänd

* Den höna som kacklar mest värper minst. Okänd

* Den vassaste tungan är sällan den visaste. Okänd

* Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hör. Turkiskt ordspråk

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Minnen i sorg

…jag trodde någonstans att det värsta var över. Begravningen är genomförd och livet börjar så smått återgå till sin vanliga lunk. Trodde jag. Men jag lurade mig själv.

En tanke. Ett minne. Så står du här, mitt framför mig. Du ler och pratar Norska med en svag brytning. Ibland förstår jag inte vad du säger. Då får vi ta om det på Engelska, eller så byter du ut några ord till Svenska för att jag ska förstå. Minnen. När vi möttes. du försökte få mig utslängd från en nattklubb i Oslo. Du trodde jag var för ung för att vara där. Du gick och pratade med din vän, vakten. Vad du inte visste var att han även var min vän.

Långt senare när du berättade att du försökt få mig och min vän utslängda. Hur vi träffades igen. Hur du bjöd hem mig på middag på vår första dejt. Hur jag skämtsamt sa att jag måste gifta mig med en kock, eftersom jag avskydde matlagning så. En stund senare frågade jag dig vad du gjorde. ”Jag går i skolan, pluggar till kock”, svarade du på klingande Norska. Hur vi skrattade åt det i alla år…

Jag ser på vår gemensamma dotter. Hur lik dig hon är. Hon har dina perfekta läppar, samma leende. Dina svullna ögonlock. Jag ser hur hon lider. Hur ont hon har. Jag sträcker ut min hand, ändå når jag inte riktigt fram. Jag ser hur hon kniper ihop båda sina läppar hårt, precis som du brukade göra när du spelade trummor eller dansade. Jag ska ge henne tid…

Jag ser hur ont hon har och det gör ont i mitt hjärta. Cancern har tagit dig ifrån henne. Faderslös.

Hon har också minnen av dig. Men det är andra minnen. Senare minnen. Jag önskar jag kunde ge henne mina minnen från de där första åren vi hade tillsammans. Jag önskar jag kunde stoppa in mina minnen i hennes huvud. Alla skratt. Jag önskar hon fick en bild av hela ditt jag, inte bara de år hon minns, utan ännu längre tillbaka.

Vi talade om dessa minnen strax innan du gick bort. Vi pratade om de goda och de mindre goda minnena. Du tyckte också det var goda minnen att ha med sig. Jag är glad att jag har de där minnena med mig.

Det får mig att minnas ett ordspråk:

”Om kärlek vore värdelös för att den inte varar för evigt, då vore livet värdelöst av samma skäl”

Det blir bättre med tiden. Men just nu gör det väldigt ont.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,