Dagens Mabou

Ännu en ”desperat blogg” från Centralen i väntan på en vän.

Mabou (7) sover ganska ofta med mig. Jag har haft perioder när jag vant honom vid att sova själv, men sedan har vi fallit tillbaka i gamla mönster igen…

Jag känner väl inte ett så oerhört stort behov av att sova helt ensam i min stora dubbelsäng. Det känns som inte allt för länge sedan som både jag, Binta, Isa och Mabou delade säng (Jai är den enda som föredragit att sova ensam och gör det fortfarande) och det var jobbigt, för fyra personer i en säng är trångt, även om det är en dubbelsäng…

Nåja, nu är det oftast jag och Mabou. När jag nattar honom brukar jag skoja ibland och säga till honom: ”Om du inte vore min son, så skulle jag gifta mig med dig, för då vet jag i alla fall att jag får en perfekt man!” Han brukar skrattande svara att man inte kan gifta sig med sin mamma, vilket han naturligtvis har helt rätt i…

I dag när vi åkte T-bana till brorsan, hade han en sån där dag som barn har ibland, när de pratar högt och ställer massor av frågor, så ingen i vagnen kan undgå att höra.

Tåget bromsade till och Mabou ramlade över mig:

Jag: Nämen! Var du så sugen på att kramas innan vi skiljs åt, att du kastar dig över mig?

Mabou: Vaddå skilda, vi är ju inte gifta! (Hela vagnen skrattar)

Jag: Nej, jag sa inte skiljas, jag sa skiljas åt, eftersom jag ska lämna dig hos Ante… Det vet jag väl att man inte kan vara gift med sin mamma…

Mabou: Nej, det är bara du som vill det…

Jag: Va? Jag?

Mabou: Ja, du säger ju alltid det på natten när vi ligger i sängen, att du önskar att vi kunde gifta oss…

Shit! Jag hörde verkligen hur illa det lät… Dessutom blev alla resenärer som skrattat högt åt Mabous kommentarer, väldigt tysta, förutom några få, spridda försök till skratt…

Ungar kan verkligen vara pinsamma ibland…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,