Got my title back: Tonårsmorsa igen

Det går upp och det går ner, det här vi brukar kalla livet. Nu är jag helt plötsligt en Tonårsmorsa igen, efter några år ”off the title”. Det känns dock som det kommer bli betydligt mindre berg-och-dalbane-liv med en tonårspojke än när jag hade tre tonårsdöttrar på samma gång. Sonen har alltså hunnit fylla 13 år och i samma veva (en vecka senare, för att vara exakt) fyllde äldsta dottern 26!! Helt otroligt!! Kan inte förstå hur jag kan ha så pass stora barn! 🙂

Foto: Fatou Touray

Foto: Fatou Touray

Mamma har varit på besök några dagar och det har varit jättehärligt!! Det är ganska trist att hon jobbar i Norrland nu och vi har så lite tid att umgås. Men det är ju också delar av livet. Som trångbodda och att som vuxen dela boende med sin mamma, kan nog få många att tro att det var skönt att mamma ”flyttat”, men så är det verkligen inte. Visserligen blev utrymmet lite större och lite mindre trångt, men sanningen är ju att vi som två vuxna individer valde att bo tillsammans och det har varit jätteskönt, både av sociala skäl, men också av praktiska och ekonomiska. Det mesta var helt enkelt bättre! För första gången i mitt vuxna liv har jag levt med en annan vuxen där vi faktiskt har delat på allt ansvar, utgifter och allt annat som hör vuxenvärlden till. Tragiskt men sant. Det har funkat alldeles förträffligt. Så jag är inte särskilt glad över att hon flyttade, nej, även om hon har boendet kvar i och med att hon kommer på sina ledigheter, men ändå… För mig skulle hon GÄRNA få spendera mer tid hemma.

2015-04-16 22.01.27 2015-04-16 22.01.57Härom veckan var vi i alla fall på teater. Vi såg musikalen Evita och jag tyckte mycket om den.

Vi hann också med att hälsa på vänner och grilla med familjen medan mamma var här. Jag har däremot inte varit helt pigg den senaste tiden. Jag är fortfarande inte helt ”fit for fight”, även om det är lite bättre än det varit. Ibland får man nog tillåta sig själv att inte vara på topp! Dels har jag varit rätt krasslig, men jag har också varit väldigt nere.

Nu försöker jag ”gaska upp mig”, genom att rensa, byta ut, förnya och göra fint omkring mig. Jag har märkt att sånt automatiskt får mig att må bättre.

Men en sak är i alla fall skön, så länge vi närmar oss sommaren, så går vi trots allt mot bättre tider och just nu är det allt som räknas…!!

(Dessutom har jag fler blogginlägg på lager och det var ett tag sen…)

 

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Från djupet av mitt hjärta

eyesJag har fokus just nu! Fokus på vad jag vill göra i mitt liv, fokus på det jag gör i mitt liv och fokus på vad jag vill satsa på i mitt liv och i min framtid. Det känns bra. Jag känner mig stolt, stark och trygg och det är känslor som jag inte brukar vara så bortskämd med.

Osäkerhet, rädsla och otrygghet känns långt borta just nu. Jag har en plan. Jag har en plan för mig själv och mitt liv och det känns bra. I många perioder av mitt liv kan jag, när jag tänker tillbaka, ofta uppleva att jag liksom bara har flutit med i mitt liv. Ofta i försök att göra andra nöjda och glada, ofta för att jag inte tagit mina egna känslor och behov på allvar. Jag känner lite ledsamhet över att jag inte tagit hand om mig själv så bra, vilket endast jag själv har skuld i. Det är svårt att vara en bra förebild, mamma, vän, partner, dotter, syster eller närstående när man inte tar hand om sig själv. Det är lite som att säga: ”Skit i mig, för det gör jag också!”

Men jag ska inte skita i mig själv. Jag ska ta hand om mig själv. Jag tror att jag blir uppriktigare i mitt omhändertagande eller min omsorg av andra människor då. Om inte annat tror jag att det får mig att ta mig själv på större allvar. Med att ta mig själv på större allvar, menar jag inte att jag ska gå omkring och inte skratta eller att jag ska vara seriös hela tiden, tvärt om faktiskt. Om jag tar mina behov på ett större allvar så tror jag att jag blir en gladare och mer nöjd person. Så känner jag mig nu. Nöjd.

Jag känner mig nöjd med saker jag åstadkommit den senaste tiden, men jag känner mig också nöjd över att jag är den jag är. Jag känner till och med stolthet över en massa saker jag åstadkommit och hur jag hanterat många svårigheter och sorger tidigare i mitt liv.

Jag la ett nyårslöfte vid det här årets början. Det löd: ”Att inte slå på mig själv mer!” Jag har inte hållit löftet hela tiden, jag har egentligen brutit mot det löftet många gånger under det här året, men jag har i alla fall blivit bättre. Därifrån, att inte slå på min själv, har jag vidareutvecklat mitt eget resonemang och bestämt mig för att tydligare säga ifrån när någon annan slår på mig också. Då menar jag förstås inte att någon slår mig rent fysiskt, utan jag menar när folk ”hugger en i ryggen” eller när någon pikar en, eller när någon försöker förminska mig eller få mig att känna mig dålig, så ska jag inte längre låta det gå förbi utan att tydligt säga ifrån.

Jag lyckas inte alltid, men jag har blivit väldigt mycket bättre på det. Jag tror det kommer sig av att i vintras hände något som gjorde att jag kände mig väldigt kränkt. Det fanns några personer som försökte förminska mig och kränka mig och som jag upplevde ”testade vad jag gick för”. Jag tänkte då att det här nog var olyckliga människor som la så mycket tid på att försöka skada mig och jag tänkte att om jag bara lät det hela passera, så skulle saker och ting lösa sig med tiden, för att så länge jag inte tog åt mig, så skulle dessa personer inte heller kunna skada mig med sina gliringar, påhopp, prat bakom min rygg och antydningar. Jag hade fel! Så grymt fel hade jag. De lyckades verkligen skada mig på ett sätt jag inte kunnat ana. Inte nog med det, den skada som uppstod knäckte mig så det dessa personer inte lyckades bryta ned, lyckades jag själv bryta ned inom mig. Jag kände mig som en vingklippt fågel. Som någon som liksom inte dög, fast jag hela tiden var helt övertygad om att jag inte gjort något ”fel”. Jag hade bara fått fel personer emot mig och de var beredda att gå långt för att skada mig. Jag fick det till och med bekräftat att jag inte gjort något ”fel”, men det hjälpte inte. Skadan var redan skedd.

På sätt och vis var det fördomar och förutfattade meningar som skapade den här ”konflikten” (som ju egentligen aldrig blev en öppen konflikt, eftersom jag inte gick emot). Jag tänkte att folk måste ju använda sitt sunda förnuft. Jag tänkte att människor måste ju förstå att ”sanningen” inte alltid är det man lätt kan tro. Jag tänkte att om de undrar, så kan de ju fråga i stället för att anta att saker och ting inte ligger till på det sätt man trott. Men jag hade fel även där.

Efter den här händelsen har jag börjat lägga märke till och koncentrera mig på vad människor faktiskt säger till mig och om jag är osäker på vad de menar, så frågar jag, ofta förstår jag att jag haft rätt i mina farhågor, när vissa personer blir osäkra och svarar med kritik eller osäkerhet och då kan jag gå emot eller ”försvara mig” för det jag tycker är orättvist. Jag gör det inte för att söka fel eller för att skapa konflikter, jag gör det helt enkelt för att jag vill ta hand om mig själv och ta ansvar för mina egna känslor. Jag är en mycket, mycket prestigelös människa, men det gör också att många personer som har prestige försöker ”rida på” min prestigelöshet. Det är jag trött på nu. Jag har tröttnat på att det finns personer som försöker göra sig själva bättre på att förminska mig. Jag bjuder inte längre på det, vilket jag upplever att jag gjort väldigt ofta. När något blivit allt för uppenbart har jag kunnat tänka: ”Äh, låt det passera, om det får personen att känna sig bättre”.

Jag har nu kommit till nya insikter. Jag vill stå upp för mig själv på ett sätt jag inte tidigare har gjort. Jag tänker inte låta mig trampas på, utan att försöka resa mig upp och om det krävs så kommer jag även att trampa tillbaka.

Ibland kan jag känna att det fått mig att ”hårdna” och det är jag lite ledsen över, för jag trivs inte med att vara en ”hård” person, samtidigt har det också fått mig att tycka om mig själv mer som person och jag känner att jag har en större respekt för mig själv. Den känslan tycker jag om. För någon som alltid har dansat vals ensam och inte gått i andras fotspår, för någon som styrt ensamvalsen själv och inte låtit sig styras, så känns det skönt att nu också veta var jag styr och varför.

Jag omger mig mest med människor som tycker om mig för den jag är och som jag tycker om för de personer de är och som jag känner kärlek och omtanke för. Det är skönt. Jag har blivit väldigt duktig på att välja bort energitjuvar och satsar i stället mer energi och kärlek på mig själv och de personer som verkligen betyder något för mig. Jag känner mig just nu stolt, stark och trygg. Jag sitter här i ett halvstädat hem, med tvätthögar på golvet inför morgondagens tvätt, men med levande ljus i hela rummet och jag känner mig verkligen nöjd över mitt eget sällskap, nöjd över att sitta här och njuta av att jag är en människa här på jorden som jag tycker allt mer om och i vars sällskap jag trivs bättre än på länge. Jag har börjat tycka om mig själv för den jag är. Det känns mycket stort!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Jag känner tacksamhet

Jag skrev tidigare om hur jag fått livslust, livshopp och glädje under veckan som gått, i olika former. I Torsdags var en sån dag när livet verkligen kändes så himla bra.

ibraheem ceesayRegissören för filmen: The Hand of Fate, Ibraheem Ceesay

Först tog jag med en nära vän, en av mina allra närmaste vänner på filmen som jag skrivit om både här på bloggen och i webbtidningen. Den var enormt bra och intressant och jag är verkligen jätteglad över att jag kunde se den!! Kvällen innan (Onsdag) fick jag dessutom möjlighet till samtal och intervju med regissören som just nu är i Sverige (det blir mer om det framöver). Det var verkligen givande, både samtal och filmen!!

Därefter kom en av Binta´s kompisar som jag tycker så väldigt mycket om och hon körde hem min vän och hennes man. När vi kom fram fick jag först en jättefin present (churay) som jag verkligen uppskattar, men så hade vi ett långt samtal som var så intressant så det slutade med att vi blev stående i ett garage i kanske 1 ½ timme och pratade vidare. Under samtalets gång så berättade min väns man att han träffat gamla bekanta till oss medan vi varit och sett filmen och han berättade att dessa personer hade sagt så fina saker om mig. Jag blev rörd (som jag ju ofta blir), men jag kände särskild glädje över att höra dessa saker om mig, dels för att jag tycker mycket om dessa personer också, men även för att jag, som jag skrev tidigare idag, haft mycket motgångar en längre period och då kan små saker göra en så väldigt glad.

Bland annat fick jag höra att jag är bra på att få människor att känna sig bekväma och välkomna i mitt hem och i min närhet och det gladde mig väldigt mycket att få höra. Jag fick också höra att jag har en förmåga att samla människor omkring mig och det gjorde mig full i skratt, för jag tror att de här personerna som pratat om mig, känner mig väldigt väl! 🙂

arabisk mat

Där kunde en väldigt skön, rolig och härlig dag med en massa positivt vara slut. Men det var den inte. I stället så skjutsade Binta´s fina kompis mig i den superfina bilen (som jag var jätterädd att åka i, för att hon drog på så rejält 😉 )  till ett jättemysigt café mitt i stan. Väl där bjöd hon på jättegod arabisk mat (som jag älskar), fruktfat och vattenpipa. Där att vi, utomhus utan att frysa det minsta i sommarvärmen och pratade om allt mellan himmel och jord. Om religion (det är så himla intressant att prata om religion med unga människor, för de har ofta en så vansinnigt sund syn på det!!) och vi pratade om olika kulturer, vi pratade om förorter, människosyn och vi pratade om den fortfarande förlegade synen på kvinnor och kvinnors sexualitet.

fruktfat

vattenpipaTill slut åkte vi hem och där stod barnen som fågelholkar över att jag haft en helkväll på mina egna villkor, framför allt att jag var ute till sent på natten och när jag till slut gick och la mig, delande säng med två till, så kände jag mig upprymd, glad, hoppfull och fantastiskt tillfredsställd över själva livet, för första gången på väldigt länge.

fatou 2013 may

Jag känner tacksamhet!!

(Jag tycker det till och med lyser igenom bilderna som dottern tog på mig i förrgår, för första gången på väldigt länge, känner jag mig rätt nöjd med foton jag ser på mig själv.)

Även fredagen blev hoppfull och löftesrik och idag när du läser detta så är jag på bröllop (men nej, det är inte jag som ska gifta mig, men det visste ni nog redan 🙂 )!!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Fatou´s Nyårskrönika 2012

Jag tycker alltid det är jättesvårt att sammanfatta det gångna året, samtidigt är det roligt att läsa sammanfattningen när den är klar och framför allt är det roligt att gå igenom ett helt års inlägg, särskilt som jag alltid upptäcker att jag glömmer så snabbt. När jag sitter och ögnar igenom de första månaderna av året så tänker jag ofta: ”Jaaaa, just det! Det var då det här hände/jag gjorde det där!”

views 2012I år fick jag lite hjälp av WordPress i alla fall. De har gjort en summering av mitt gångna år. Det var roligt att läsa, även om det mest handlar om statistik. Du kan läsa det HÄR! Sedan är det bara att börja scrolla! Lite ouppdaterat är det, så det står att det varit ca: 170 000 besökare och i samma räknare som jag har står det 192 072, men det kan bero på att jag inte hade lagt in deras program i början av året, då jag höll på att uppdatera min sida i slutet av förra året och i början av detta, eller så beror det på att de har gjort mätningen för ett tag sedan. Roligt var det att läsa vilka inlägg som genererat flest besökare och att det inte bara var nya inlägg.

Det inlägg som haft näst flest besökare, var ett inlägg som jag skrev i slutet av 2011. Det fjärde mest lästa inlägget i år, skrevs redan i Oktober 2010. Det är extra kul när ett gammalt inlägg åter blir aktuellt, tycker jag! det inlägg som har lästs mest under 2012 är DETTA inlägg och det har delats på Facebook hela 888 gånger. Ett särskilt tack till er som kommenterat flitigt. (Man kan läsa ganska långt ned vilka det är.) Det mest kommenterade inlägget, med 66 kommentarer var DETTA!

Well, här kommer ett försök till en personlig sammanfattning för 2012 i alla fall:

isatou2012

Januari: 2012 avslutades, precis som 2011 med att Isa åkte till Jamaica och det nya året 2013 börjar alltså med lite oro för hennes resa, även om jag var bra mycket oroligare sist hon åkte än denna gång. Precis som Isa befinner sig på Jamaica, gör även min äldsta dotter Binta och Blackout det, precis som förra året! 🙂 Hela min nyårskrönika för 2011 kan du läsa HÄR!

Debatten om ungdomsvåld (det var särskilt aktuellt i Malmö) och invandring var väldigt aktuell. Jag startade en kampanj mot preskriptionstid mot sexuella övergrepp, den föll tyvärr inte så gott ut, men jag kommer att ta nya tag i den frågan under våren. Jag fick veta att den senegalesiska musikern Youssou N´dour skulle ställa upp i Senegal´s val och det gladde mig mycket, även om han till slut inte fick ställa upp i valet.

Det var tio år sedan Fadime Sahindal mördades och i samband med det namngavs en park i Uppsala till minne av Fadime.

clown

Februari: Bloggportalen köptes upp av Twingly. Jag fick lite ångest över att flickorna blivit så stora. Reinfeldt hade ett utspel om att förlänga pensionsåldern.

Jag delade med mig av mina tankar runt orden feminist och politiskt korrekt. En stor stjärna slocknade och då kom en politikers taskiga människosyn fram i ljuset.

Isa blev frustrerad över att Mabou inte ens hade tid att bråka med henne längre… Mabou prickade in sin födelsedag precis samma dag som en ny liten prinsessa föddes, eller om det var tvärt om?

blackouttwinz

Mars: Jag försökte beskriva det Gambia jag älskar, genom bilder. Debatten om Kony 2012 var stor världen över. Reggaefestivalen gick in i en helt ny era. Mabou reste till Gambia med sin pappa (eller egentligen till sin pappa, som redan var där när Mabou reste). Jag skrev ett minnesinlägg om att det var 52 år sedan Sharpevillemassakern.

Det hände förstås massor med Blackout under året, men det största var nog trots allt att de blev nominerade till Most Outstanding DanceCrew i IRAWMA (Chicago). Även om de inte vann, så var nomineringen riktigt, riktigt tung!!

jamaica7

April: Debatten gick väldigt het om Sizzla´s spelning i Sverige och jag skrev min personliga åsikt om homofobi inom musiken. Beeniman gjorde också ett personligt statement i debatten. De små tjejerna som förtrollar världsartister var väl spridda över världen. Rättegången mot mannen som kommit att personifiera ondskan för många: Anders Breivik satte igång. För första gången på ÅRATAL var jag ute på nattklubb.

Maj: Jag blev faster för tredje gången, till ännu ett litet underverk!! Mabou tröttnade på sin omöjliga mamma. En av många musikvideo som Blackout var med i under 2012, var Beeniemans video som kom ut i Maj och en annan var Gyptians som även den kom ut i Maj. När jag var som mest nere och vintermörkret sänkte sig över mig totalt, så blev jag bjuden på en oförglömlig kväll med konsert av finaste vännerna Carina och KA. Tack igen till er! Debatten om Afrohår v/s löshår var också rätt het. Jag skrev också en debattartikel som många skrev under på, angående en omdiskuterad dokumentär sändes om sexturism i Gambia. Påhoppen efter debattartikeln blev många, men blev nästan ironiska i slutänden. Uppdrag Granskning hade också ett program som blev väldigt omdebatterat om moskeér.

DSC_1036

Juni: Jag påbörjade ett projekt som jag höll hemligt ett litet tag, men sedan avslöjade att det handlade om att jag startade en kulturell webbtidning om Gambia som sedan blev en riktig succé. Nu har vi legat väldigt lågt med uppdateringar, men den är långt ifrån bortglömd och nya artiklar planeras. Sedan tog min yngsta dotter Isa studenten med buller och brak och strax därefter flyttade vi till Stockholm! Binta var med i Bob Marley´s barnbarn: Jo Mersa´s nya video. Anja Pärssons program: Sommar väckte stor uppmärksamhet. Isa fick mig att inse att även om jag är en social person både på nätet och i verkligheten, så finns det gränser även för mig! 😉

20120511_183749

Juli: Jag hade en bloggserie i fyra delar om Sociala medier i praktiken: Sociala medier i praktiken, Gör inte så här på Facebook, När det redan gått för långt på Facebook, Vem äger rätten till ditt foto, Att välja bort sociala medier. Twitters hashtag #hängutmigmed väckte mycket uppmärksamhet och jag skrev även ett eget inlägg i ämnet. Flyktingar, åk hem! var ett intressant program i SVT som jag rekommenderade! Mabou och jag utforskade vår nya hemstad. Jag delade med mig av lite personliga tankar runt föräldraskap och barnuppfostran.

jimmy cliff 2012

Augusti: Jag inledde Augusti med att gå på en riktigt outstanding konsert på Gröna Lund, av allra högsta klass, nämligen med legenden Jimmy Cliff! Jag skrev ett inlägg om generationsklyftor och familjeliv. För första gången besökte jag och Mabou Prideparaden. Jag tror aldrig jag skrivit ett inlägg så späckat med bilder och videoklipp! Jag skrev också ett inlägg om extremism och bombdåd: Akta er för vita eller muslimska män. Mabou började i skolan och oroade sig för att jag skulle skämma ut honom! Jag provade surströmming för första gången i mitt vuxna liv. SÅ HÄR tyckte jag om det! I Forserum var det stora problem som uppmärksammades av riksmedia.

tintin

September: I September gav jag mig in i den pågående debatten om Liten Skär och alla små brokiga där Lilla Hjärtat kritiserats för att vara en avbild av en nidbild av svarta. Debatten sträckte sig över hela vintern och pendlade mellan att handla om Lilla hjärtat, Tintin i Kongo och Kalle Anka´s julprogram. Mina inlägg kan du finna här: Liten skär och svart golliwog, Extrem ignorans eller ovilja att förstå, Det handlar inte om att ha avbildat en svart figur i en barnbok. Debatten fick mig att ha en egen bloggserie med tips om barnböcker med svarta figurer som INTE anspelar på nidbilder eller rasistiska karikatyrer av svarta:

Barnböcker utan blackface, Rita och Rita i Kudang, Barnbokstipset: Nancy No-size, Barnbokstipset: Papa Diops Taxi, Barnbokstipset: Chinye, Barnbokstipset: Lalo trummar, Babo pekar och Binta dansar, Barnbokstipset: Kwela Jamela Afrikas drottning.

Debatten fortsatte som sagt var: Tintins ut- och intåg i barnbokshyllorna.

Blackout var även med i I-Octanes nya musikvideo.

childrenslavery

Oktober: Om hur rasism drabbar mig personligen och min närmsta familj, skrev jag i inlägget: I have a dream… , sedan fortsatte debatten om blackface: Öppet brev till Stellan Skarsgård, Med Tintin i fokus på Uppsala Stadsbibliotek, Vad vet Stina Wirsén om vår dagliga kamp mot rasism?, För er som fortfarande inte förstår vad problemet är,

Bloggvännen Syster Dyster gick bort (Vila i frid). Ordet ”svarting” blev aktuellt i media och min blogg. Gardell´s kritikerrosade film: Torka aldrig tårar utan handskar, berörde mig djupt!

tigerfamilj

November: Mitt mest lästa och mest länkade inlägg skrevs i November och det är detta: Jag hoppades att någon skulle försvara mig, men alla tittade bort…, Sedan åkte jag iväg med Isa och BlackoutOne Love Cruise ett par dygn. Debatten om lilla Hjärtat fortsatte: Samtal om rasism i dagens Sverige, Seger för våra barn, Den absolut sämsta artikeln i ämnet Lilla Hjärtat.

December 2012 123

December: Stockholm drabbades av snökaos, Aftonbladet hade en reportageserie om invandring #välkommen som jag starkt rekommenderar, sedan drog jag iväg med familjen till Sälen en helg.

Jag gjorde en länk-sammanfattning om höstens och vinterns debatt om Blackface, Pickaninny, Lilla hjärtat, Tintin, pepparkaksgubbar och annat. Jag skrev också ett inlägg om De exkluderade svenskarna. Jag firade min födelsedag på restaurangen Aifur, som jag varmt kan rekommendera för er som planerar att fira något på ett speciellt sätt! Jag skrev också en särskild nyårshälsning till mina bloggläsare!

Ett blogginlägg med tips-listor kommer snart upp i min blogg. Håll utkik!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Semester i stan

Det är jättehärligt att åka till mammas stuga. Jag insuper frisk luft, härlig utsikt, frukost utomhus i morgonsolen, grillning i kvällssolen, tystnaden och naturen. Några timmar. Men sanningen att säga så är jag ingen människa som klarar av att vara ifrån stan i längden.

När jag hunnit njuta av ovanstående några timmar, så känner jag bara myggen, avsaknaden av puls. Avsaknaden av trafikens rytm, hur L-Å-N-G-T det är till närmsta affär, hur jobbigt det är att traska runt på ojämna stigar utan asfalt, hur mörkt det är på kvällen utan gatlyktor och ja… hur mycket jag saknar tättbebyggt område, helt enkelt.

Det är skönt att hälsa på henne i korta stunder, men oj vad skönt det är att komma hem också!!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Diamanttjuven

Det har varit en hektisk men rolig helg. Fredagen gick i festens anda, som jag skrev om. Igår, Lördag började jag dagen med ett möte som var viktigt för mig och var trevligt och givande. Det handlar om barn som utsatts för sexuella övergrepp och jag kommer säkert skriva lite mer om det med tiden…

Därefter var jag och mamma bjudna till Carina och KA på middag. Det blev Peppersoup från Liberianskt recept och till efterrätt en fantastisk sak som jag inte tidigare smakat på, men jag kan avslöja att det var stekta bananer med sirap, kanel och glass och det var helt otippat en härlig smakkombination!

Det blev många trevliga timmar vi stannade. Delvis p.g.a. det trevliga sällskapet, men inte bara på grund av Carina och KA, utan en annan anledning är också deras familjemedlemmar, trots den ena medlemmens tjuvaktiga beteende. Om hon inte varit så vansinnigt charmig och gosig med mig, så skulle jag kanske inte ha förlåtit henne för att ha snott mitt näshänge i diamant. Eller okej då, det kanske inte var äkta diamant, men det var i alla fall ett silversmycke med en lila pärla i… 😉

När jag kom hem upptäckte jag att jag inte hade en enda bild på varken värdparet eller maten, men desto fler på de två andra familjemedlemmarna. Förutom att den ena (Mannfred) snodde mitt näshänge, så drack hon påskmust ur samma glas som mig och gosade med både mig och mamma hela kvällen.

Man kan se direkt vem som styrde kvällen! 🙂

Kurt var också med en stund, även om det helt klart var Mannfred som blev mittpunkten under kvällen!

En liten dusch och bli insmord hann hon också med under kvällen.

Då var det skönt att sitta under lampan och värma sig tills fjädrarna torkade!

En riktigt trevlig kväll blev det och en riktigt trevlig helg!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Naket

Jag flydde från kärleken. Hals över huvud. Sårad. Utlämnad. Ensam. Jag stängde dörren och låste den så noga. Jag bestämde mig för att aldrig någonsin släppa in den igen. Kärleken.

Jag har gjort allt i min makt för att hålla den borta. Jag har flytt från den när så krävts.

Nu står den och bankar på min dörr igen. Månad ut och månad in. Den slutar inte banka. Den bankar bedjande, sorgset, uppfordrande, naket, bejakande, kärleksfullt, omsorgsfullt och med glädje.

Jag vet bara inte om jag vågar öppna dörren. Jag vet inte om jag vågar glänta ens. Om jag inte öppnar dörren nu så är jag övertygad om att jag aldrig kommer att göra det! Men det kanske är lika bra? Tänk om jag öppnar dörren och bara finner sorg, smärta och utsatthet. Då är det kanske bättre att sitta inlåst, utan att ens glänta?

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Det kommer mera…

Som ni säkert sett så har det mesta förändrats på min sida. En hel del grejer håller fortfarande på att uppdateras och ändras, även om hela grunden är klar nu. Den största förändringen är att hela ”baksidan” det vill säga den administrativa delen är rejält uppdaterad till dags datum. Det innebär att jag redan tagit emot en hel del respons om att sidan laddar mycket snabbare för er läsare och det är förstås positivt. Vidare har jag äntligen fått tillbaka en besöksräknare som är kopplad direkt på sidan och det här innebär även att jag nu kan se var mina besökare kommer ifrån, när ni har klickat er in via länkar och det är väldigt uppiggande för mig att följa statistiken och även se vilka som länkar till mig och skriver om min blogg.

Annat nytt är att jag har lagt in så det är lättare att läsa min blogg på olika språk, samt att jag lagt in en räknare på vänster sida som gör att vi alla kan se hur många besökare jag har på min sida just nu i stunden och även se varifrån mina besökare läser min blogg genom en världskarta. Att jag hade så många besökare i Frankrike, England och Japan visste jag till exempel inte. 😀 Bloggkartan, besöksantal på sidan just nu, samt att ändra språket i min blogg, finner du alla i spalten till vänster. Där kan du även finna kategorier och hela mitt bloggarkiv. Dem har jag haft länge, men de har hängt med nu också! Kategorier stämmer dock inte med mina första bloggår, då den ”kraschade” i en gammal uppdatering flera år tillbaka. Vill du finna inlägg om specifika ämnen, så prova gärna använda sökrutan högst upp till höger. Besöksantal hade jag för några år sedan, men har inte haft det på ett bra tag och det är roligt och ”peppande” för mig att den är tillbaka. Ibland när jag kollar och ser att det är många inne samtidigt, typ 43 stycken, då blir jag peppad att skriva nya inlägg för att ”leverera” när nu så många besökare hittat hit! 🙂

Något annat som underlättar min bloggning oerhört är att jag kan ladda upp mina bilder direkt i bloggen nu, vilket jag inte kunnat på flera år, på grund av fullt utrymme och ouppdaterade grejer på ”baksidan”.

Något nytt som ni säkert har lagt märke till är alla mina nya headrar. När jag nu skriver nya inlägg så lägger jag även in specifika headrar, vilket innebär att om ni klickar på ett specifikt inlägg så kommer det upp en specifik header som passar till just det inlägget. Samma sak lägger jag in passande headrar till olika kategorier eller de flikar jag har högst upp på sidan.Sedan har jag gjort många headrar som finns på ”huvudsidan” och som kommer upp slumpvis när sidan laddas om. Den här funktionen är jag särskilt förtjust i! 🙂 Nu behöver jag inte bli trött på bloggutseendet lika snabbt!

Det här med headrar är jag helt ny på, så ni får ursäkta att en del ser lite ”ihopslängda” ut, då de faktiskt är det! 🙂 En del av headrarna är jag oerhört glad och stolt över och väldigt nöjd med, medan andra absolut kan göras snyggare och det är nog det jag kommer att göra allt eftersom jag lär mig mer! 🙂 Redan tittar jag med mycket kritiska ögon på de första headrarna jag gjort, då jag redan har hunnit lära mig så mycket mer! 🙂 Men som bekant så byggdes inte Rom på en dag, så det får helt enkelt ta den tid det tar och jag hoppas ni har överseende med det.

Det finns också tydligare markeringar på var ni kan finna mig eller lägga till mig på olika sociala medier, såsom Youtube, Twitter, Facebook etc. De finner du till vänster också.

Bakgrunden var tänkt att den skulle vara terracottaröd, för att påminna mig om sanden i Afrika som är en ständig längtan och saknad inom mig. Men så testade jag bara att lägga upp ikonen från när jag vann Stora Bloggpriset och tyckte det såg rejält kaxigt ut. Jag bestämde mig för att behålla den tills vidare… 😉 Men den andra bakgrunden är redan färdig, så rätt vad det är så byter jag nog ut den! 😀

Som ni säkert också upptäckt så tycker jag det är mycket roligare att blogga just nu. Faktum är att jag har MASSOR av inlägg jag inte ens hunnit lägga ut. De flesta har jag tidsinställt så de ska publiceras med lite jämna mellanrum, sådär… Men jag har också flera inlägg som jag bara har sparade i utkast, både färdiga inlägg och ofärdiga. Men poängen är att jag bloggar ”färska” och mer ej tidsbestämda inlägg konstant när jag har lite tid över! Det är så roligt och jag har dessutom hela huvudet fullt av nya inlägg som jag knappt vet hur jag ska hinna skriva ner! 🙂

För er som besökt min blogg länge, tror jag ändå inte ni kommer att sakna något. En del är visserligen omgjort, men de viktiga delarna består. Den viktiga sökrutan finns till exempel kvar längst upp till höger. Den använder jag mig konstant av själv, för att finna gamla inlägg att länka till etc.

Mitt Twitterflöde kan du följa i högerspalten, samt se mina familjemedlemmars bloggar. Ibland är de flitiga på att uppdatera och ibland är de det inte! 🙂

Kommentarer har också blivit lättare att hantera, tack vare uppdateringar. Nu kan jag lätt svara under varje kommentar, vilket gör en diskussion lättare att följa men även som gör det lättare för mig att svara specifikt på varje enskild kommentar, i stället för att som tidigare, svara på alla kommentarer med era namn i en hel lunta! Jag väljer att fortsätta moderera mina kommentarer, men tanke på att jag är ansvarig för varje kommentar som skrivs och jag ibland får kränkande kommentarer om andra människor och även om barn som inte är okej. Jag har däremot ”högt i tak” och det är sällan jag inte godkänner en kommentar. Däremot tycker jag en kommentar ska vara hyfsat relevant till inlägget, inte innehålla personangrepp utan hålla en bra och relevant ton, även om man är ruggigt oense i sakfrågorna. Om du endast kommenterar för att göra reklam för din blogg, typ när du skriver i ett inlägg som handlar om döden: ”Fin blogg! Kom in till mig och tävla om röda tamponger så du slipper se blodet när du drar ut den.” Ja, när det sker så får du räkna med syrliga eller ironiska svar tillbaka, om jag ens lägger ut den om du däremot vill göra reklam för din blogg för att du skrivit ett inlägg som är relaterat till mitt eller av andra skäl, då får du gärna göra det. Jag är en stor förespråkare för att bloggare ska länka varandra och länka till relevanta inlägg. Hur ska man annars hitta guldkornen?

Hur som helst: jag har även lagt över min blogg till fatou.se, då jag tycker det är lite enklare att gå in på. Men du kan ändå fortfarande skriva in tonarsmorsa.se och du kommer ändå bli automatiskt dirigerad in på den här sidan. Varför jag ändrade var dels för att kunna uppdatera hela sidan smidigt, men även för att det börjar kännas lite ”passé” med ”Tonårsmorsa” då jag bara har en tonåring kvar hemma. Nåja, jag är fortfarande tonårsmorsa, men Fatou känns mer JAG, på nåt sätt! Vi kör en mjuk övergång så ska det nog gå fint!

Nåja, Rom byggdes som sagt inte på en dag, men det byggdes inte heller av en ensam person. Det mesta av arbetet med den här bloggen har Carina stått för och jag är DJUPT tacksam för all den hjälpen jag har fått, för något nytt med min blogg hade inte skett utan hennes hjälp! VARMT TACK, CARINA!!

Slutligen: Varmt välkomna till min ny-gamla blogg, oavsett om du är ny eller gammal läsare och hoppas du ska trivas här! Förslag, tips och ideér på förbättringar tas alltid tacksamt emot, oavsett om det gäller blogens utseende, funktioner eller blogginlägg!

Till er, från mig: en riktigt fin andra advent!

 

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Saker du kanske inte visste om mig…

  • Jag är en jäkel på att sy kläder! Ohno, that´s a big lie!
  • Jag älskar att käka ute och då menar jag inte picknick i gräset… Faktum är att om jag var ett rikt troll, skulle jag förmodligen käka ute nästan jämt.
  • Jag avskyr föräldramöten då jag inte tycker de fyller någon viktig funktion för det mesta.
  • Däremot är jag väldigt förtjust i utvecklingssamtal. Jag är i och för sig alltid nervös innan, trots att jag bara haft ett fåtal riktigt usla såna genom åren och de flesta i stället varit väldigt positiva.
  • Jag är ingen ”klubbmänniska”. Inte ens när jag var ung och gick ut på klubb tyckte jag särskilt mycket om det.
  • Jag är rädd för alkohol och dricker därför inte det. Jag har inget ”problem” med alkohol, men då jag är en beroendepersonlighet så är jag övertygad om att jag skulle kunna få problem om jag började dricka.
  • Jag är uppriktigt och genuint engagerad och intresserad av Blackout och deras elevgrupper. (Blackout Family)
  • Jag har aldrig sett en show/tävling/uppvisning/video när min dotter Binta dansar, utan att börja gråta. Det är väldigt starkt och känslomässigt för mig.
  • Jag älskar dancehallmusik, men har en ganska blandad musiksmak för övrigt. Eller vad sägs om till exempel: Gregory Isaacs, Rihanna, Tracy Chapman, Jah Cure, Bonnie Tyler, Youssou N´dour, Dolly Parton, Björn Afzelius och Macka Diamond i en salig blandning?
  • Jag avskyr att: åka buss, passa bussar, betala på bussar. Kort sagt; jag avskyr bussar och cyklar därför nästan alltid!
  • Jag pratar nästan alltid i telefonen när jag cyklar, då jag tycker jag är mer effektiv när jag gör två saker samtidigt.
  • Jag har svårt att förstå hur man kan njuta av livet samtidigt som man är vegetarian. (Kött är ju så gott.)
  • Jag ångrar väldigt sällan något jag gjort, utan försöker i stället ta lärdom av det som passerat.
  • Jag är verkligen en gottegris.
  • Jag har mycket självironi.
  • Jag står väldigt nära mina båda föräldrar. Jag har upptäckt att familj och släkt blir mer viktiga för mig med åren. Och att mina föräldrar inte bara är föräldrar utan även två av mina allra bästa vänner!
  • Med min pappa diskuterar jag mycket politik och med min mammadiskuterar jag mycket relationer och samhälle.bloglovin
    Follow mrsxanadus on Twitter

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,