Got my title back: Tonårsmorsa igen

Det går upp och det går ner, det här vi brukar kalla livet. Nu är jag helt plötsligt en Tonårsmorsa igen, efter några år ”off the title”. Det känns dock som det kommer bli betydligt mindre berg-och-dalbane-liv med en tonårspojke än när jag hade tre tonårsdöttrar på samma gång. Sonen har alltså hunnit fylla 13 år och i samma veva (en vecka senare, för att vara exakt) fyllde äldsta dottern 26!! Helt otroligt!! Kan inte förstå hur jag kan ha så pass stora barn! 🙂

Foto: Fatou Touray

Foto: Fatou Touray

Mamma har varit på besök några dagar och det har varit jättehärligt!! Det är ganska trist att hon jobbar i Norrland nu och vi har så lite tid att umgås. Men det är ju också delar av livet. Som trångbodda och att som vuxen dela boende med sin mamma, kan nog få många att tro att det var skönt att mamma ”flyttat”, men så är det verkligen inte. Visserligen blev utrymmet lite större och lite mindre trångt, men sanningen är ju att vi som två vuxna individer valde att bo tillsammans och det har varit jätteskönt, både av sociala skäl, men också av praktiska och ekonomiska. Det mesta var helt enkelt bättre! För första gången i mitt vuxna liv har jag levt med en annan vuxen där vi faktiskt har delat på allt ansvar, utgifter och allt annat som hör vuxenvärlden till. Tragiskt men sant. Det har funkat alldeles förträffligt. Så jag är inte särskilt glad över att hon flyttade, nej, även om hon har boendet kvar i och med att hon kommer på sina ledigheter, men ändå… För mig skulle hon GÄRNA få spendera mer tid hemma.

2015-04-16 22.01.27 2015-04-16 22.01.57Härom veckan var vi i alla fall på teater. Vi såg musikalen Evita och jag tyckte mycket om den.

Vi hann också med att hälsa på vänner och grilla med familjen medan mamma var här. Jag har däremot inte varit helt pigg den senaste tiden. Jag är fortfarande inte helt ”fit for fight”, även om det är lite bättre än det varit. Ibland får man nog tillåta sig själv att inte vara på topp! Dels har jag varit rätt krasslig, men jag har också varit väldigt nere.

Nu försöker jag ”gaska upp mig”, genom att rensa, byta ut, förnya och göra fint omkring mig. Jag har märkt att sånt automatiskt får mig att må bättre.

Men en sak är i alla fall skön, så länge vi närmar oss sommaren, så går vi trots allt mot bättre tider och just nu är det allt som räknas…!!

(Dessutom har jag fler blogginlägg på lager och det var ett tag sen…)

 

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Blackout back 2 Jamaica

Det har minst sagt varit en omtumlande vecka. Först reste Binta och Vendela från Blackout tillbaka till Jamaica där de just nu befinner sig!

På deras förra resa till Jamaica i November, gick det inte någon nöd på dem…

…tvärt om så var de sjukt upprymda av sina upplevelser och nya erfarenheter och kunskaper om Dancehall, som de lärde sig på Jamaica…

…både gällande själva dansen och även kulturen, musiken och allt som rör den dansstil de dansar. De var så nöjda med sin resa att de genast bestämde sig för att återvända. Nu är de alltså där. Insuper nya kunskaper, rytmer, låtar och hämtar en massa inspiration från Dancehall på plats i dess hjärta: Jamaica!

Som manager håller jag tummarna och hejar på tjejerna, deras framgångar och hårda arbete. Som mamma misstänker jag att jag kommer ha lika ont i magen denna gång som sist de var där i November!

Men min vecka var inte slut där, det där var i början av veckan, men tjejernas avresa var typ det lugnaste den här veckan, känns det som, trots att den omgavs av totalt kaos och superstress, då tjejernas helg gick åt till bokningar från Göteborg och ner hit. De var ute i sista stund. Kvällen innan, kl. 23.00 hade de ännu inte börjat tvätta och packa, det säger nog en del…

En annan, mer omtumlande händelse skedde i mitten av veckan och jag har inte hämtat mig från det än. Min son har blivit utsatt för ett grovt brott, som jag har lite svårt att smälta. Han är under omständigheterna vid god vigör, men det som hänt kommer tyvärr att påverka framför allt honom personligen, men faktiskt hela familjens vardagsliv framöver…

Det är möjligt att jag skriver om det mer senare, men just nu känns det för privat och gör för ont för att dela med sig av annat än i svepande ordalag. TACK i alla fall till alla runt omkring oss som gett honom ett så stort stöd!! Det uppskattas verkligen!

På Torsdag   var jag bjuden på en föreläsning som jag gärna hade velat gå på, men då jag låg hemma och spydde så fick jag helt enkelt avboka. Jag trodde först att jag råkat ut för någon magsjuka, men så här efteråt misstänker jag att det kan ha varit en efterreaktion på det som skedde tidigare i veckan!

Fredagen fick rama in denna vecka med en trevlig middag med mina tre hemmavarande barn med god mat på restaurang. (Nåja Isa gick innan maten kom in.) Jai har bloggat restaurangbesöket HÄR!

Med tre prinsessor och en liten prins i mitt liv, vad annat kan man vara än tacksam till livet?

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

När det ligger framför näsan på mig…

Jag har tidigare skrivit om att jag inte alltid vill höra alla detaljer från mina tonårsdöttrar. Visserligen är det skönt när barnen anförtror saker de gjort, men det finns gränser för allt. Och ALLA detaljer ÄR faktiskt inte för föräldraöron. Men jag har också skrivit om hur jag en gång ”råkade hitta” en intressant, sparad msn-konversation på datorn. Sanningen att säga, så slutade jag faktiskt efter det att spara konversationerna på datorn. Jag ville helt enkelt inte ”springa på” några fler privata konversationer.

Men nu har det hänt igen! Inte att jag gått in i datorn och funnit någon konversation, men ”fröken finemang” (Binta 19) har gått in och sparat flera konversationer på MINA bilder!! Hon har en egen inloggningssida och hon har egna mappar med sina bilder, faktiskt en oändlig massa mappar. Om hon lagt sina sparade (print screen) konversationer bland sina mappar så är sannolikheten att jag skulle ha funnit dem, ungefär 10%. MEN, nu valde hon alltså att spara dem, inte ens i en mapp, utan just bland mina bilder, öppet, när hon vet att jag är inne bland mina bilder minst fem gånger om dagen!

Jag ville inte läsa och jag vill INTE veta allt!! MEN. När det ligger så där mitt framför näsan på en och SKRIKER”LÄÄÄS MIG!!”, då kan det vara svårt att låta bli att läsa. Jag säger inte att jag läst det, jag säger: DET KAN VARA SVÃ…RT ATT LÃ…TA BLI ATT LÄSA!!

(Jag kunde aldrig ha anat att hon var så öppenhjärtlig mot HONOM…)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,