Viktig och berörande föreläsning ikväll

Idag, tisdag kommer det att hållas en föreläsning av Ludmilla som jag skrivit om många gånger tidigare och Camilla Henemark, som jag inte tror behöver någon närmare presentation.

Föreläsningen kommer att handla om detta, enligt eventbeskrivningen på Facebook:

”Självmord – det kan man väl inte prata om!

Camilla Henemark och Ludmilla Rosengren kommer tillsammans att ge dig en varm och stark kväll. Du kommer att få med dig mycket kunskap och känna dig stärkt gällande kontakten med närstående som mår dåligt. Du kommer också att lockas till många skratt och samtidigt få dig en och annan tankeställare gällande ditt eget liv. En kväll du inte får missa!

Tid: 18.00-21.00 tisdagen den 11 februari
Plats: Hotel Elite Arcadia, Körsbärsv 1, Stockholm”

Jag önskar verkligen att jag hade möjlighet att gå, men min mamma planerar att ta sig iväg i alla fall. Jag har ju själv hållit en föreläsning tillsammans med Ludmilla för några år sedan och jag har även deltagit som åhörare på en annan av hennes föreläsningar och vet att hennes föreläsningar är mycket berörande, faktaspäckade och personliga. Jag är säker på att det blir en mycket bra upplevelse.

Ludmilla är även en av initiativtagarna till organisationen Suicide Zero som står bakom denna föreläsning. Jag är också en av volontärerna i organisationen som jag tycker är ett mycket viktigt initiativ.

Att må dåligt är något som är så tabubelagt i vårt samhälle i dag, trots att det har blivit mycket bättre, men jag upplever ändå inte att det finns tillräcklig acceptans. Det är så accepterat att säga att man brutit benet, ska operera blindtarmen eller har migrän, men att berätta att man inte mår bra inombords är inte alls accepterat i samhället. Att inte vilja leva eller att ha en anhörig som tagit sitt liv, är så tabubelagt att man inte pratar om det alls, eller i väldigt liten skala, till de som står en allra närmast. Jag tror inte det gagnar någon. Så kallade ”familjehemligheter” skadar alltid mer än att tala om dem öppet. Jag tror på den där öppenheten. Jag tror både att det i sig är läkande att tala om dem, men också att det kan hjälpa andra att vara öppen med tabun. På så vis ger man ett stöd till dem som är där just nu.

Det är väldigt, väldigt länge sedan jag själv mådde så dåligt att jag inte ville leva, det är nästan 30 år sedan nu, men det var en mycket viktig erfarenhet i mitt liv som gjorde mig till en mer ödmjuk och förstående människa, inför andra människors mående. Jag vet också att min egen öppenhet har gett hjälp och stöd till andra som mått väldigt dåligt och inte längre velat leva, både närstående, ytligt bekanta och för mig okända personer. Det gör att det för mig blir ganska oviktigt att jag ”lämnat ut mig”, för det har ändå burit frukt, som jag ser det. Det har spridit ringar på vattnet och andra som har kunnat identifiera sig med min berättelse, har förstått att det går att komma vidare, det går att få tillbaka ett liv som faktiskt är värt att leva. Ett liv där döden inte är en utväg när man möter de stora motgångarna i livet, utan där man finner andra vägar att reda ut sina problem. För så är det. Det finns ALLTID andra vägar och döden är faktiskt ingen bra utväg. Det gäller bara att komma till insikt med det och våga söka hjälp.

Förra veckan berättade Marianne om när hennes 16-åriga dotter Melina tog sitt liv efter en Aspberger-diagnos.

Om du har möjlighet att gå på föreläsningen ikväll så tycker jag att du ska ta den och om du inte har möjlighet så tycker jag du ska bli medlem i Suicide Zero. Bra initiativ behöver stöd.

bloglovin

Intressant intervju med Camilla Henemark

Camilla Henemark-en färgstark blomma i vårt samhälle

Jag har aldrig sett programmet Berg flyttar in. Men härom dagen såg jag programmet som handlade om Camilla Henemark och jag tyckte mycket om det!

Berg%20flyttar%20in%20del%204

Däremot blev jag förvånad över att se ett klipp från Stina Dabrowskis program om när Army Of Lovers splittrades, som jag knappt har några minnen av annat än ATT de splittrades! Jag blev i alla fall förvånad över att se programmet då jag tycker både Alexander Bard och Jean-Pierre Barda uppträdde väldigt illa mot Camilla. Jag blir också lite förvånad över att Stina till synes inte ens gör ett försök att styra upp konfrontationen till något konstruktivt. Det är möjligt att det fanns skäl som inte Camilla såg, som gjorde att de var tvungna att bryta samarbetet för, men att stå och nedvärdera henne inför kamerorna känns verkligen elakt, även om de nu inte insåg att de skulle konfronteras i programmet.

Jag vet att Ludmilla har ett samarbete med Camilla Henemark som jag tycker är intressant och viktigt. Ludmilla skriver även om Camilla HÄR och HÄR!

Om du missade Berg flyttar in, så kan du se det nu, i klippet ovan!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Boktips: En dag ska jag berätta om mamma

Som ni kanske minns så var jag på en bokafton för ett bra tag sedan nu. Den där bokaftonen har blivit en liten följetong här på bloggen. Men jag gissar att det här nu är den sista delen.

Först gladde jag mig åt att gå på bokaftonen. Sedan var jag upprörd för att jag tyckte att en av de två författarna (Hanne Kjöller) pratade väldigt hånfullt om arbetarklassen. Därefter läste jag samma författares bok: I huvudet på en mamma och till min egen förvåning, nästan lovordade den!

Därefter väcktes en massa andra tankar om just det aktuella ämnet ”mamma förr och nu”, framför allt av min egen mamma, vilket resulterade i att jag läste en krönika i radion om ämnet.

Men nu har jag alltså även läst ut den andra författarens bok, som medverkade på bokaftonen, nämligen boken En dag ska jag berätta om mamma, av Karin Thunberg.

Jag tyckte om den här boken! Den är finstämd och vardaglig. Den visar väldigt mycket hur långt ifrån varandra man ändå kan vara i en barnvärld och en vuxenvärld. Den handlar om hur Karin Thunberg ´s mamma samlade sopor och om hur skamligt hon upplevde det. Den handlar om att känna skam för någon man älskar och som står en nära. Den handlar om självständighet och vad svårt det kan vara att känna den, när man känner skam för någon som står nära. Den handlar också en del om klasskillnader. Om känslan att inte duga, inte vara ”god nog”. Den handlar om att inte visa upp det dåliga, att ”visesidan” ska vara fin. Men den handlar också om psykisk ohälsa och omsorg. Om att söka svar på frågor man bär msedan barndomen, men kanske aldrig riktigt förstod. Hur man ser allt i ett annat ljus när man är vuxen. Jag kan varmt rekommendera Karin Thunberg ´s bok: En dag ska jag berätta om mamma! Ges ut av Brombergs Bokförlag.

Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa Tonårsmorsa

Fler boktips och inspiration om böcker kan du få på Boktipset!

Follow mrsxanadus on Twitter

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,