Skammens dag

Det är en skammens dag i Sverige idag. En skammens dag för alla som värnar människors rätt att söka asyl. En skammens dag för alla som inser att ingen väljer vilket land vi ska födas i och ingen väljer att leva i ett utsatt land om man har möjlighet att fly. Det är en skammens dag för att du och jag, i jämförbar situation, skulle göra allt vi kunde för att sätta oss själva och våra familjemedlemmar i säkerhet om riskerade våra liv i det land vi bodde i. 

help-1019912_960_720Det är en skammens dag för Sveriges regering som tagit beslutet att inte låta människor på flykt kunna söka skydd om de saknar giltiga identitetshandlingar, när vi alla vet att många flyktingar saknar dessa.

Det är en skammens dag för alla barn som är på flykt och vill söka asyl, men som nu förhindras att göra det i vårt land.

Det är en skammens dag idag och helt plötsligt flyttade sig nyhetsrapporterna från att handla om de mest utsatta, till att handla om hur jobbigt det är för pendlare att visa upp identitetshandlingar. Jag vet inte hur den förflyttningen skedde. Kanske för att så få flyktingar stod där vid gränsen i natt när man började med kontrollerna och journalisterna stod där vid färjorna? Varför var där så få flyktingar? För att ryktet redan gått att det krävs id-handlingar för att komma in i Sverige nu? Hur kan vi tillåta att det här sker? Jag tänker inte på de pendlande personer som drabbas genom 10-50 minuters förseningar. De har sina familjer när de kommer hem på kvällen, det är en olägenhet, javisst, men de har sina arbeten, de har sina liv. Jag tänker på de som flytt genom Europa, i den kyla som är i luften och den kyla som dessa människor möter i sina medmänniskor.

refugees-1020256_960_720Hur kan vi acceptera att det här sker? Att vi i praktiken hindrar barn och vuxna i skyddsbehov att söka asyl. FNs flyktingorgan riktar kraftig kritik mot id-kontrollerna!! Bara det borde få oss att reagera. Jag undrar om regeringen inte har någon skam i kroppen alls? Jag tänker på de gånger i historien som större mängder flyktingar sökt skydd runt om i världen och det har alltid varit vid humanitära katastrofer. Att neka dessa människor den självklara mänskliga rättigheten att söka skydd i vårt land är på en nivå jag saknar ord för!

fence-978138_960_720Om något händer i vårt land som gör att du och jag måste söka skydd i ett annat land, som gör att vi måste sätta våra barn i säkerhet. Som gör att vi måste söka skydd för vår överlevnad, då hoppas vi alla, både du och jag att någon öppnar en dörr för oss. Att någon står där och tar emot oss och känner sympati och visar oss gästfrihet för oss och för det vi tvingas gå igenom. Vi förväntar oss inte att dörrarna stängs framför våra ögon när vi är i nöd.

Vi måste sluta se oss uppdelade i länder, vi måste börja se att vi är en gemenskap på samma jord. Att vi måste sträcka ut en hand för den som behöver, oavsett var på jorden vi är födda eller lever. Vi måste värna om våra medmänniskor. Vi måste värna om jordens barn, oavsett vem som har fött barnet och oavsett vilken del av jorden som barnet har fötts. Idag är en skammens dag. Dagen då vi stängde dörrarna för människor i nöd. Dagen då vi lämnade utsatta åt sitt öde. Dagen när vi accepterade att människor som kommer i båtar över våra hav, inte har samma värde som vi som bor här, på den här delen av jorden. Skämmes!!

bloglovin
Follow mrsxanadus on Twitter

Föräldraledigt för tonåringen och ska föräldrar betala för sina barns brott?

Jag och två av barnen; Jai (18) och Mabou (7) under URF i år. Ett av alla dessa tillfällen då det känns väldigt viktigt och bra att vara på plats och kolla läget, så att mina barn har det bra och varken ställer till med något eller råkar ut för något. Som bonus så har vi väldigt roligt tillsammans och gemensamma minnen för hela det kommande året om ett engagemang som gett oss alla mycket.

Aftonbladet skriver idag om att Socialdemokraterna har på förslag att förlänga föräldraförsäkringen till 16 år, i stället för som i dag till 7 års ålder. Jag tycker att det är ett oerhört bra förslag!! Det handlar alltså inte om att få fler dagar, utan endast om att förlänga tiden man har möjlighet att ta ut det.

Jag tycker att det är ett mycket bra förslag. Det kan knappast vara en överraskning för oss idag att tonåringar har ett extra behov av stöd och omsorg. Det är mycket som händer under tonåren.

Det som däremot förvånar mig något är artikelns utformning i Aftonbladet. Man har där valt att intervjua just småbarnsföräldrar om detta och får då också svar efter det. En småbarnsmamma svarar:

”– Det är bra. Ibland glömmer man eller hinner inte ta ut alla dagar. Jag har en 9-åring som jag inte hann ta ut alla dagar för.”

Hmmm… Nu var det kanske inte i första hand därför förslaget kom. För att man ska ”hinna” ta ut alla sina dagar. Och om man inte har gjort det när barnet fyllt nio, så har man kanske inte haft det behovet heller. Frågan handlar väl snarare om barnets behov.

Det är så oerhört mycket som händer under ett barns uppväxt, som jag tror det är lätt att glömma bort. Man tänker lätt på de första åren, när barnens behov av en vuxen är så väldigt påtaglig. Små barn måste ha en förälder som klär på, klär av, duschar/badar dem, borstar håret, matar, byter blöja etc. Ett litet barns behov av en vuxen blir väldigt självklar och påtaglig.

Sedan börjar barnet att klara allt mer saker själv. Det betyder dock inte att barnet inte behöver en vuxen. Tvärt om. Ett större barn har ett större behov av medveten närvaro av vuxna. Ett mindre barn kan klara sig rätt bra på de mest elementära bitarna, som jag gett exempel på ovan, medan ett större barn har ett mycket större behov av ett starkt engagemang. Kraven på en förälder till större barn blir mycket större och inte som många småbarnsföräldrar verkar tro, mindre.

Dels tror jag det är vanligt att just tonåringar under något eller några år av sitt liv, har ett större behov av vägledning, stöd och medveten närvaro av vuxna, men även på vägen dit, mellan 8 års ålder och tonårstiden. Det kan hända att barnet under en period är utsatt i skolan och behöver dig som förälder som extra stöd. Det kan också vara så att just din lilla kramgoa älskling är den som kommer att utsätta andra barn eller skolpersonalen för obehag och att du därför måste vara med i skolan för att sätta gränser och engagerar dig.

Det finns, med andra ord oerhört starka skäl till att faktiskt förlänga möjligheten till att ta ut föräldradagar. För en del barn kanske behovet aldrig kommer, medan det för andra barn helst skulle behövas dubbla föräldradagar. Jag tycker att förslaget är oerhört bra, samtidigt som jag också tycker att det försöker signalera till oss föräldrar att barnen inte klarar sig själv, bara för att de kan sätta skorna på rätt fot och tvätta håret själv.

TV4,

Ett annat förslag, som regeringen med Beatrice Ask i spetsen står för, är att föräldrar ska betala för sina barns brott. I en första åsyn av förslaget så låter det ju ganska vettigt. Föräldrar har ju alltid ett ansvar för sina barn och där finns det inga genvägar. Däremot så är jag inte så säker på att det skulle få den goda verkan som man tänker sig vid en första anblick.

Som bekant är det inte alltid barn går den väg som föräldrarna har utstakat. Det finns en massa föräldrar som tar sitt föräldraskap på fullaste allvar och kämpar häcken av sig för att utstaka en bra väg för sina barn. Barn som ändå vänder helt om och utstakar egna vägar, som kan få vilken förälder som helst att sätta hela jäkla föräldraskapet   halsen!! Att varje människa måste ta ansvar för sina handlingar är ju en självklarhet, men när det gäller minderåriga så finns det ju ett visst gränsland där barn inte är straffmyndiga. För en förälder är det helt klart så att vi omöjligt kan vara vid våra barns sida varenda sekund och alla föräldrar har nog varit med om att ens barn har gått helt emot ens egen vilja och önskemål i någon större eller mindre fråga. Ska man då behöva ta ansvar för den personens handlingar? Det är ju trots allt ens barn och det är ju inte heller ”samhällets fel”. Så det känns ju absolut inte självklart att räkningen ska falla på ”samhället” (d.v.s. oss alla) heller!

För mig är frågan inte självklar. Kanske är det så att nuvarande lag är bra som den är? Aftonbladet skriver:

”För att föräldrarna ska bli tvungna att betala skadestånd i dag måste rätten bevisa att mamman eller pappan varit vårdslösa och inte förhindrat barnet från att begå brott, rapporterar Ekot.”

Det är för mig självklart att föräldrar har det yttersta ansvaret för sina barn, samtidigt är det lika självklart att barn är olika och en del föräldrar kan behöva ett stöd och hjälp från samhället som andra inte alls har behov av. Ibland kan det handla om föräldrarnas egen oförmåga att hantera sina barn, men det kan ibland även handla om att vissa barn faktiskt är mycket mer krävande än man som förälder kan förväntas förutse. För att inte tala om de barn som har funktionshinder av olika slag och faktiskt inte tar till sig ”uppförandekoder” som både föräldrar och samhället sänder ut.

I dessa fall är frågan hur mycket mer skada det kan göra för individerna, om man lägger ytterligare skuld och skam på föräldrarna som troligen redan upplever ett misslyckande i sitt föräldraskap, trots att man kanske är mycket engagerad i sina barn.

Det finns mycket utrymme att diskutera i frågan och jag har inga färdiga svar eller självklara lösningar. Jag tror att det finns mycket osagt kvar i frågan.

I Cattis lilla värld har ett bra blogginlägg i ämnet: Värdelösa morsor med värdelösa ungar

DN, SvD,

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,