Röstningen (drygt en timme kvar)

Som jag nämnde igår (eller när det var) så pågår det just nu en röstning på Familjebloggarna, där jag är med. Man ska sätta 3 poäng för den man gillar bäst och 2 poäng för den man gillar näst bäst och 1 poäng för den man gillar mest efter 2:an.

Enligt det förhandsräknade rösterna som las ut igår så kommer Lady Dahmer att vinna överlägset och det tycker jag hon är värd. Jag har själv tipsat och länkat hennes blogg flera gånger, för att jag tycker om den. (Har dock inte varit inne och räknat några röster, bara kikat in för att kolla vilka som har röstat på mig hehe) Igår när förhandsräkningen skedde, så låg jag på typ 3:e plats, eller nåt och det är ju roligt. Särskilt som det var ganska många bloggar som var nominerade. Jag tycker det var kul att få vara med, oavsett…!

Men. Många som har röstat har endast satt 3 poäng på en blogg, då man kanske inte läser någon fler. Nu när det är drygt en timme kvar av röstandet, så meddelar man i ett förtydligande att endast de som röstat på tre bloggar kommer att räknas. (Jag är inte helt med på skillnaden, eftersom den mest populära bloggen ändå får mest poäng, men, men, det är reglerna, eller tänker jag fel nu? Blir det orättvist om man bara röstar på en blogg när alla bloggläsare har möjlighet att rösta?)
Det visar sig också att någon har fuskat genom att rösta flera gånger från samma IP-nummer…

Nåja, om du vet med dig att du röstat på mig eller någon annan och bara röstat på en av oss, så vet du nu att den rösten inte kommer att räknas.

Hur som helst så är jag väldigt glad över er som har röstat på mig! Varmt tack till er alla!

Om du inte har röstat så går det att göra det till klockan 18.00 idag Onsdag! Rösta kan du göra HÄR!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Jag flippade heeelt…

Isa, Jai, jag och Mabou

I helgen skulle jag vara barnfri. Hela förra veckan höll jag på att förbereda det genom att grundstäda, så det skulle bli lättare att städa inför helgen och så jag skulle hinna. På Torsdag kväll städar jag som ett jäkla jehu (vad nu det är för något?) och planerar att jag ska städa allt, utom mitt sovrum och dammsuga och skura golven. Jag försöker också få igång barnen som är måttligt intresserade. Deras intresse är minst sagt svalt för att hjälpa till. De gör ett och annat tafatt försök, men jag skulle knappast kalla det att städa. Möjligen skulle jag på sin höjd kalla det; låtsas-städa-så-inte-mamma-lackar-ur-och-flippar-helt.

På Torsdag kväll när jag går och lägger mig så ser det ganska bra ut, förutom då golven och mitt sovrum. När jag kommer hem från jobbet på Fredag kväll. Trött, men ändå glad över en barnfri helg och för att jag ska få en efterlängtad gäst. Jag öppnar ytterdörren och konstaterar relativt lugnt att det på ytan åter har blivit ett riktigt bombnedslag!! Diskbänken, vardagsrumsbordet, köksbordet är helt överbelamrade.

Besviken tittar jag mig runt och inser att det handlar om minst ett par timmars effektiv städning. Jag går sedan in i badrummet uppe, som jag bokstavligen har handskurat kvällen innan. Jag tittar in och hittar sminkväskor uttömda på min nya badrumshylla, handdukar slängda på golvet, handfatet i riktigt taskigt skick, skräp på golvet, blöta kläder på golvet, badkaret fyllt av hårrester och tomma schampo- och balsamflaskor omkullvälta.

När jag ser mig omkring ordentligt så ser det rent ut sagt för jäkligt ut!! Jag sätter mig ner och gråter. Gråter av besvikelse och ilska. Ringer upp vart och ett av döttrarna som ”inte gjort någonting…” Sedan ställer jag mig upp igen och städar i ren ilska. Jag har nämnt tidigare att jag städar som allra bäst när jag är riktigt förbannad. Jag for upp och ner, skrek för mig själv i ren och skär ilska. Skrubbade, dammade, plockade, skurade, vek kläder, rensade, putsade och stod i. Det tog flera timmar. Mellan alla städanfall, ringde jag upp var och en av döttrarna och meddelade att på Söndag kväll är det familjemöte och jag förberedde dem även på att det är nya, hårdare regler att vänta.

Jag erkänner; Jag flippade totalt. Hade ni sett mig skulle ni nog ha trott att det slagit över totalt, eftersom jag medan jag städade skrek och rev i saker och förbannade allt som går att förbanna i världen. Eftersom inget av barnen var hemma så passade jag också på att använda varenda svordom och könsord jag kunde komma på. Det kändes riktigt skönt att få utlopp för ilskan, samtidigt som jag kände att jag kunde säga precis vad jag ville, utan att någon lyssnade och sedan skulle kunna använda det emot mig… haha…

När jag äntligen var klar så var mitt hem otroligt välstädat (jag har ju sagt att jag blir riktigt arg, alldeles för sällan!!) Doftljusen spred en härlig doft i hemmet och jag själv tog en lång stund i badrummet, med ett långt, härligt bad.

Igår hade vi familjemöte. Det var många år sedan vi hade ett sådant nu. Det är nya regler som gäller. Både när det gäller kompisar och att hålla ordning på sina egna saker. Barnen höll faktiskt med. De höll med om min kritik och förstod varför jag varit så arg som jag varit.

Nu har vi slutit fred.
Vi har slutit fred och infört nya regler. Jag kanske kommer att berätta om dem en annan dag, för nu hinner jag inte skriva så mycket mer. Men en sak vet jag. Ibland behöver man en riktig utrensning i familjen också. Man behöver få ett litet utbrott ibland, för att sedan försonas och gå vidare. Man måste synliggöra saker som uppenbarligen inte fungerar.

När flickorna var yngre hade vi familjemöte varje vecka. Under dessa möten fick var och en berätta om vad den tyckte funkade dåligt i familjen och man fick säga sin mening utan att bli avbruten. Det funkade bra under en period och jag tror det är dags att vi återupptar dem för en period.

Just nu känns det i alla fall bra. Inte nog med att jag har fått rensa huvudet en del och vi har pratat igenom saker och ting, jag har dessutom fått ett väldigt välstädat hem. Thank ´s to myself och barnen, fast inte på det sätt man önskar att barnen hade bidragit till storstädningen…

Det är jäkligt skönt att få flippa totalt ibland, fast man är vuxen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Bildstölder på nätet

Binta när hon var 3-4 år

Att sno bilder på nätet är väldigt lätt. Reglerna är tydliga, samtidigt som de inte är det. Själva lagen är tydlig, men det är snarare användandet som urholkats och blivit ganska diffusa. De flesta bloggare och media verkar tycka att det är okej att låna bilder, om man länkar tillbaka eller skriver om något som gagnar en själv. Det är ju bra, för på så vis kan man låna bilder av varandra och samtidigt så kommer det personen som skapat bilden till godo i alla fall genom att de får en länk som cred. De flesta media på nätet idag verkar tycka det är okej att låna en bild av dem i ett blogginlägg där man länkar till artikeln och skriver om det ämnet. Samtidigt är det fotografens bild och h*n kanske inte alltid tycker att det är okej?

Men hur blir det när man inte känner att det är okej? En bloggare ifrågasatte dessa ”vattenstämplade” bilder som bland annat jag brukar ha.  Jag skulle aldrig ha tänkt tanken på att börja ”vattenstämpla”om det inte vore för att just mina och barnens bilder börjat leva sina egna liv på nätet med tveksamt syfte. Jag började själv ”vattenstämpla” mina bilder efter att en tjej tog en bild på min äldsta dotter Binta och hävadade att det var hennes kompis ”Nadja”. Det var verkligen en underlig känsla. Jag vet att det är lätt att ta bort en ”vattenstämpel” från en bild genom photoshop. Men jag tänker att om jag bara krånglar till det lite, så kanske någon i alla fall tänker på att fråga om lov, eller låter bli att ta bilden, för att de inte orkar göra om den i photoshop. Om någon frågar om lov och syftet inte är väldigt otrevligt så skulle jag naturligtvis tycka det är okej om någon vill ha mina bilder.

Nu ”vattenstämplar” jag alla bilder, det blir enklast så, så slipper jag fundera på vilka som är värda att vattenstämpla och inte och dessutom har det blivit en vanesak, annars skulle jag aldrig komma ihåg att vattenstämpla några bilder alls. Lite ironiskt var det när The Critics kritiserade mig och min blogg och bl.a. kritiserade att jag inte uppgivit var jag lånat vissa bilder, (det gällde ett inlägg med bilder från Lindex, där jag inte skrev att det var just från Lindex, eftersom bilden var en länk i sig själv, till just Lindex och i just det inlägget hade jag missat att skriva ut namnet Lindex i text, trots att jag gjort det i andra inlägg med bilder från Lindex. Man kritiserade också att jag inte uppgav det på vissa rörliga bilder, men eftersom det var en gratissida, där man fick plocka bilder efter eget tycke och använda, så finner jag ingen anledning att länka dit. När jag för flera år sedan sparade dessa bilder, skrev jag däremot och länkade till sidan, men dessa bilder har jag alltså sparat och vet inte ens om sidan finns kvar i dag? Hur som helst så är jag inte felfri, men jag brukar vara väldigt försiktig med vilka bilder jag lägger in i min blogg.)  eftersom de två bilder de (The Critics) publicerade i samband med kritiken är mina bilder, en av dem har till och med min ”vattenstämpel” på. De har alltså snott två bilder av mig utan att kolla om det var okej, samtidigt som de kritiserade mig för samma sak. Snacka om att kasta sten i glashus.

Nu har jag funnit en annan av våra bilder. Jag är osäker på om det är jag eller Binta eller vi båda som lagt upp den, men bilden föreställer Binta när hon var liten och man har lagt upp den som bakgrund på en Fransk sajt om Dreadlocks. Jag har mailat på den aktuella mailadressen som finns återgiven på sidan, men mailen kommer tillbaka med beskedet att adressen inte finns. Jag har ingen aning om hur jag ska få tag på de här människorna? Jag kan inte heller ett ord franska. Det känns inte helt okej att Binta gör reklam för en sajt utan att vi ens blivit meddelade. Det kanske är en liten sida med ett par besökare i månaden, men det kan ju också vara en enorm sajt i Frankrike dit alla som har dreads vänder sig. Vad vet jag?

Det senaste i bildstöld är att Binta (igen) blivit meddelad att någon startat en hel Play Ahead-sida fullt av bilder på Binta och hennes familj, fast med ett falskt namn. Efter kontakt med Play Ahead har de nu plockat bort sidan, men Binta hann göra en del print screen innan sidan plockades bort.

Vad tycker du? Var går din gräns för dina bilder? Tycker du att allt du lägger ut på nätet är ”allas egendom”, eller tycker du att det är okej att låna ut dina bilder om någon frågar eller länkar till dig, eller tycker du helt enkelt att dina bilder är dina och att alla andra ska ge sjutton i dem?

Vill du börja vattenstämpla dina bilder? Testa med DENNA eller DENNA länk!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Förbjudet!

I natt när jag sov sa Jai; ”Mamma, Sara sover här i natt!”

Det var ju helt ok, dessutom minns jag faktiskt att hon frågade, men normalt så får inte mina barn fråga mig om NÃ…GONTING när jag sover.

Den regeln infördes för många år sedan då mina tjejer fortfarande var väldigt små (typ 4, 6 och 8 år). Varför jag införde den regeln var efter diverse missöden hemma hos mig:

Jag kunde somna en stund framför TV ´n, eller så kom de tidigt på morgonen. När jag vaknade kunde hela köket vara fullt av mjöl, mjölk, ägg etc. När jag fick ett riktigt utbrott så sa de oskyldigt; ”Meeh, du saaa ju…!” Det visade sig att de frågat mig som sov och då svarade jag ju alltid typ; ”Mmmmm…”

Ibland kunde det vara mycket värre saker. En gång hade jag pengar hemma så det PRECIS skulle räcka till att köpa den mat vi skulle ha den dagen, och sen var pengarna slut fram till följande dag när jag skulle få lön. När jag sen vaknade och skulle gå och handla var plånboken tom. Jag frågade barnen; ”Vart är matpengarna?” De sa: ”Vi har handlat godis…” Iiiiih… ”Godis? För MATPENGARNA?” En låååång tystnad, sen; ”Aamen, du saaa ju….”

Efter det och diverse andra missöden så blev det ”förbjudet-att-fråga-mamma-när-hon-sover”. Den lagen gäller fortfarande!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,