Reseberättelse Del 2

Här kommer nu del 2 av min reseberättelse. Del 1 kan du läsa HÄR!

Bild 133

Mabou, första morgonen i Gambia

Bild 128

Första morgonen hade vi en liten hyresgäst i badrummet, vilket gjorde att bara jag, Mabou och Hareg vågade duscha

Bild 178

På morgonen åkte vi och hälsade på Fansu och Jai som stod i sin lilla affär och därefter tog Jai med oss till sin kompis, vars dotter hade fått tvilling-barn en vecka tidigare och denna morgon hade de barndop för dessa små tvillingdöttrar:

Bild 179

Därefter åkte vi in till Banjul, som är huvudstaden. Eftersom vi var så många så åkte vi alltid i 2-3 bilar. Vi växlade först pengar i Serekunda och sedan bar det då av till Banjul.

På väg in till Banjul så körde en stor militärbil in i bilen som tjejerna satt i. Sidorutan exploderade och Isatou (16) fick en skur av glassplitter över sig och skar upp små rispor i händerna. Tack och lov blev det inte så farligt med personskador. Lätt chockade och uppskakade fortsatte vi färden till Banjul med den bil jag satt i och en taxi.

Bild 192

I denna rondell blev tjejernas bil påkörda av en stor militärbil så sidorutan exploderade i bilen

Inne i Banjul, på marknaden, handlade vi tyger som vi skulle sy upp både till ”vanliga” kläder och Afrikanska dräkter. Det är väldigt jobbigt att gå på marknaden, då det är trångt, mycket lukter, ljud, trängsel, många som vill ha in en i sina stånd och affärer och ett evigt prutande på priser. Man blir helt slut efter bara några timmar.

Vi köpte också löshår då flera av oss planerade att fixa håret redan i början av resan. Det blev dock inte så… Vi fixade inte håret förrän det var bara fyra dagar kvar.

CIMG7140

Hareg i shoppartagen i tygaffären

CIMG7144

Man kan hitta det mesta på marknaden

CIMG7145

Jai och hennes kompis på Albert Market i Banjul

CIMG7146

Isa kollar in halsband

Efter shoppingturen i Banjul åkte vi in till Bakau och lämnade in tygerna hos en skräddare och valde modeller som våra kläder skulle sys upp i, samt lät oss mätas så kläderna ska passa. Därefter gick vi och käkade då vi var ganska trötta och hungriga vid det laget.

CIMG7157

Isa och Jai på Saffie ´s i Bakau

CIMG7161

Fatou (jag) och Fatou (kusinen) på Saffie ´s

Därefter skulle vi åka till krokodilpoolen och museet i Bakau; Kachikally, när vi ändå var i krokarna.

CIMG7173

Klappa krokodiler är nästan ett måste i Gambia

CIMG7187

Hela tjocka släkten får plats i det stora trädet

CIMG7198

Inne på museet fick vi lära oss en del om Kankuran.

Kankuran är en kulturell grej. Olika stammar har olika slags kankuran/ifang bundi/hunting.

Det handlar om utklädda personer som har kontakt med andar. Ingen vet vem eller vilka som är kankuran och ”den onda” får slå kvinnor men inte män. Han kommer då med två stora machetes och skrämmer folk. Det finns en massa olika sägner om detta och jag vet inte säkert vad som stämmer och vad som inte gör det. Det kanske finns någon läsare som kan fylla i kunskaperna om Kankuran?

CIMG7199

CIMG7201

Det finns inte bara onda kankuran, utan även dansande kankuran som man ska lämna pengar till. Klart är att dessa berättelser om Kankuran väckte starkt intresse och nyfikenhet hos Mabou och tjejerna och de sa flera gånger att de önskar att få se kankuran. Jag kommer att återkomma till det i min reseberättelse…

På kvällen åkte vi tillbaka till Fansu och Jai för att dels dela ut lite små presenter vi haft med oss från Sverige, men också för att äta Gambiansk mat som tjejerna hade beställt.

Det var alldeles mörkt ute. I Gambia blir det mörkt redan vid klockan 19. Vi satt alla samlade i vardagsrummet. Fansu och Jai, deras yngsta son, Demba och Fatou som jag berättat om tidigare, en annan farbror från Gunjur som bara är 14 år, Fatou ´s två barn Maas och Adou, Farmors syster; Fatou, några andra småkillar och Binta, 12 år m.fl.

Mitt i allt prat så börjar Fansu att berätta om hur mycket han saknar sin bror Lamin och hur glad han är över familjernas återförening efter hela sjutton år. Han berättar väldigt känslosamt och fint och jag berättade också om hur mycket den här resan betydde för mig. Att jag drömt om detta i 17 år och inte kunde fatta att vi nu var här, samlade, allihop!

Jag lovar att inte ett öga var torrt.

Utdrag ur min personliga resedagbok:

Det har varit mycket känslomässigt sedan vi kom och många tårar. Igår grät vi flera gånger. Men det är blandade tårar och mest glädjetårar. Min dröm att få besöka Gambia med alla mina barn samtidigt har gått i uppfyllelse! Jag är i mitt paradis på jorden och jag vet att jag kommit hem nu.

Det är här mitt hjärta finns och det är så oerhört rörande att vara här. Jag vaknar av galande tuppar och njuter av varje sekund. Jag ville visa mina barn det Gambia jag älskar och det har jag nu möjlighet till. Jag är tacksam. Jag är tacksam över att ges denna möjlighet!

Tårarna bränner bakom ögonlocken och jag är hela tiden nära att börja gråta av ren lycka.

Jag känner ödmjukhet över att få uppleva detta. Ödmjukhet inför livet.

Jag är lycklig. Jag är tacksam. Och oerhört ödmjuk inför livet.

TACK!!

Kvällen slutade ungefär där för mig och Mabou, medan den fortsatte ett tag till för tjejernas del. Det ska jag berätta om i nästa del av min Reseberättelse… Fler återföreningar i familjen är att vänta…

Binta ´s videoblogg från dag 2:

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,