Sätta bo


Vi får våra barn till låns. En dag är det dags för dem att sätta eget bo och pröva sina egna vingar. Då blir man förpassad till utkanten och trots att man kommer med små goda råd, så måste man ändå släppa taget om det väsentliga…

Jag vet allt det där. Jag accepterar.

Men det hindrar mig inte från att sakna min stora, lilla tjej så det värker i hjärtat idag…

Ge mig bara lite tid att acceptera… Att vänja mig…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,