Ibland får man bara Pippi…

Dagen började med en rejäl picknick i stadsparken.

Detta trevliga par kom från Stockholm

Nåja, de kom i sällskap av sina ägare: Carina och KA. Vi hade aldrig träffats tidigare, även om vi har haft ”till-och-från-kontakt” på nätet i flera år.

Jerry och hans härliga son (Mabou har mycket att lära där när det gäller varva ner och inte prata konstant varje vaken sekund 😉 ) var med och det blev en hel del smaskigheter på picknicken.

Sedan började det fullständigt ösregna och vi bestämde oss för att fortsätta hemma hos mig då vi inte alls kände oss ”klara” med varandra… Jag cyklade och de andra åkte bil. Om någon undrade vad jag hade under blusen, så behövde de inte undra längre, då hela blusen var inte bara GENOMblöt, utan även GENOMskinlig! Nåja, den bjuder jag så gärna på!

Väl hemma bekantade sig Mabou lite närmre med fåglarna Kurt och Mannfred:

Mabou försöker se oberörd ut, men är rätt skraj här

Då bestämmer sig pippin för att den vill ha bättre utsikt och kliver upp på Mabou ´s huvud genom att ”lugga tag” med näbben i det lilla stubb Mabou har på huvudet.

Såja, där blev utsikten bättre och Mabou ser lite mer avslappnad ut!

Jerry filmar när Mabou ger fåglarna dricka. Visst är de vackra och färgglada? Det borde inte ha kommit som någon större överraskning att Mabou ägnat hela kvällen åt att tjata om att vi absolut borde skaffa fåglar. Men även om de var härliga så kan jag fastslå att det inte blir några fåglar här alls!

Dagen var härlig och de nya bekantskaperna (ja, både fåglarna och ägarna) var trevliga över all förväntan och jag konstaterar än en gång vad skönt det är med direkta människor som säger vad de tycker! Jag har blivit bättre på det själv, men jag ska verkligen sträva efter att bli ännu bättre och tydligare!

Ni missar väl inte min tävling för ensamstående?

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Gårdagen i bilder

Min lilla mohikan-prins är tillbaka i Uppsala efter en liten semester med morfar hos kusinerna i Värmland

Picknick i stadsparken med Jerry och hans son

Jordgubbar vid ån är inte helt fel en varm sommardag i Uppsala

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Blåsningen gånger 3

Prinsessan följde med Mabou hem från skolan idag. De hade fått för sig att de skulle få åka och bada. Jag mumlade något om ”vi får se” i morse när frågan uppkom, vilket de naturligtvis genast tolkade som ett ”jag looovar”.

Jag tyckte dock inte alls att det var så varmt att jag ville åka och bada med dem. Precis när Mabou ligger på golvet och skriker och gråter, så går jag och kollar posten. Där låg ett paket från mormor till honom. Han hoppar upp och skuttar ut till mig vid postlådan och säger muttrande: ”Första gången på flera år som jag får ett paket…”

Han går in igen, river upp paketet och vrålar: ”Wääää!”

Jag: Vad är det?

Mabou: Jag har fått ett par… BADBYXOR fast jag inte ens får åka och bada!”

Ja, aldrig har ett par badbyxor kommit mer olämpligt, även om de var attans snygga!!

Prinsessan och Mabou ringde så till prinsessans mamma för att övertala henne att åka med dem ut och bada vid Storvad. Men innan hon hann lova något om bad, så kom vi överens om att cykla ner till Stadsparken och om de har tur, så kanske de skulle ha satt på kranen där, så de kunde leka med vattnet, även om de inte skulle kunna doppa sig och ta ett ordentligt bad.

Lite lugnare blev de av detta. För Mabou innebar det ju att han ändå skulle få användning för de nya badshortsen!

Sagt och gjort så cyklade vi iväg, en liten picnic inhandlades av Häxan på vägen. När vi hunnit lite mer än halvvägs, så cyklar vi förbi en ung tjej i övre tonåren.

När vi passerat säger Mabou: ”Mamma! Såg du? Hon var helt blodig?!”

Jag: Jaha, men hon kanske blött näsblod eller nå ´t?

Mabou: Men hon grät och var så ledsen.

Då hade vi hunnit halvvägs över en gata och jag stannade till och sa till Häxan: Hörde du? Tjejen som går där borta var tydligen helt blodig på tröjan och grät. Vad säger du?   Ska vi åka tillbaka och kolla hur det var fatt?

Häxan: Självklart!

Varpå vi cyklar tillbaka över gatan, beordrar barnen att stå kvar där och vänta på oss och så cyklar vi i kapp tjejen.

Vi stannar en bit ifrån: Ursäkta! hallå? Är du ledsen?

Tjejen vänder sig om, tittar på oss som om vi vore två ufon. T-shirten är vit, med tryckta blodfläckar och texten ”Jag är en vampyr” på. Inte en tår på hennes kinder så långt ögat nådde…

Skrattande, lättade, men ändå med insikten om att vi var grundlurade cyklade vi tillbaka till de två gapskrattande barnen…! Okej, vi blev grundlurade!

Väl nere vid stadsparken sätter vi oss och fikar. Barnen hoppar omkring i lekparken. Mabou har varit mer vild än tam i två dagar och jag tänkte bara att det var skönt att han skulle få springa av sig. De lekte i lekparken, men efter ett tag tröttnade de. Då sprang de till dammen och Mabou kom tillbaka med tre fina blommor. Jag skällde förstås på Mabou att man inte får plocka blommor ur rabatten. Men sedan tittade vi på den ena blomman och upptäckte att den var väldigt originell. Den var så vacker med vita kronblad med en vinröd mitt. Det blev så vacker kontrast och jag och Häxan satt där och diskuterade att den var så fin och ovanlig.

Efter en stund så kände jag mig inte så säker på att låta dem leka vid dammen själva, så vi bestämde oss för att gå och sätta oss på en bänk vid dammen så vi kunde hålla ett öga på dem.

De sprang och hoppade runt som bara den. Särskilt Mabou var som helt förvildad. De hoppade och hoppade och vi ropade flera gånger att de skulle ta det lugnt så de inte ramlade i. De hade i och för sig badbyxor och bikini på sig, men vattnet såg allt annat än fräscht ut, plus att jag ju hade sagt att jag tyckte det var för tidigt med ett riktigt dopp, utan att det räckte om de plaskade lite grann…

Det hoppades och studsades. Till slut hände det! Prinsessan ramlade i dammen med huvudet före. Vi var snabbt upp på benen i rena förskräckelsen, men när vi såg att hon reste sig igen, så började vi skratta, då vi såg att även barnen skrattade!

När vi kom nära blev Prinsessan lite ledsen och vi såg att hon skrapat benet i fallet. Hon var genomvåt från topp till tå och det dröp vatten av hela henne. Då passade naturligtvis även Mabou på att ”doppa sig”, fast med flit. Inte huvudet, men i alla fall en bit över badbrallorna.

Så på så sätt fick de sitt första premiärdopp för sommaren, trots allt. Vi baddade Prinsessans ben och bytte om på de två blöta busungarna, som lyckades ”lura oss” igen, även om det från Prinsessans del inte var med flit.

Vi stannade ett tag till, men innan vi skulle gå ville Häxan fota den originella blomman Mabou hittat. Han var vid lekparken just då, så hon gick runt och letade bland varje blomma runt dammen. När hon ingen fann, ropade jag på Mabou och bad honom visa Häxan var han funnit blomman. De gick runt, runt och till slut sa Häxan och jag till varann att ”Shit! Det kanske var ett sånt där specialexemplar?” Ett sånt som det bara finns en enda av och att nu hade Mabou lyckats plocka just den.

Hjälp, liksom…

Nåja, vi kom på att vi i alla fall kunde fota just den blomman Mabou redan plockat. Precis när Mabou tar upp den och ska börja spexa med den, så Häxan kan fota, så håller den vinröda mitten på blomman att ramla ut och Häxan inser att han lurat oss igen!!

Han hade helt enkelt plockat en helt vanlig vit blomma (vit påsklilja?) och en annan vinröd blomma, som han stoppade in i mitten av den vita…

Så gick det till när vi blev grundlurade tre gånger inom loppet av några timmar…!

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Dagen i bilder

Vi har haft en helt fantastisk dag! Nu har jag gått och gnällt hela vintern på kylan och hur mycket jag avskyr den! Till slut blev jag dock bönhörd och inte bara solen tittade fram, utan det var rena rama värmen! Bara det fick mig på otroligt gott humör.

Brorsan, Kribban (10) och Kamelen (3) på väg till stan

Kamelen fotar faster Fatou. Hon glömde dock ta bort fingret från kameralinsen, å andra sidan så kan hon nog bli en lovande fotograf jämfört med Mabou (7) för när han fotade mig så kom bara ena hårtofsen och himlen med på fotot…! 😉

Fatou hälsar våren välkommen

Jag, Mabou, brorsan och Kribban (brorsans bonusson) och Kornelia (brorsans dotter, även kallad Kamelen), åkte ner på stan. Först ville brorsan ta en promenad genom stan för att se hur mycket som förändrats i Uppsala sedan han flyttade från stan och säkert med förhoppningen om att träffa på någon gammal bekant. Det gjorde han inte förrän vi kom till lekparken och det var nog inte DÄR han väntat sig träffa vänner eftersom han lämnade Uppsala när han fortfarande var ungkarl och ännu inte fått barn, men så är det, tiderna förändras även för de som stannar kvar… De har fått barn och hänger snarare i lekparken än i city.

Fyrisån i Uppsala som rinner rakt genom stan

Först gick vi till svandammen och matade änder, svanen och måsarna. Där blev vi kvar en stund tills allt bröd var slut. Kornelia hade lite svårt att slita sig, så efter lite övertalning och tårar, kunde vi till slut gå vidare.

Diverse fåglar i svandammen

Den här ankan låg och vaktade på ett ägg och ville inte ens ta emot de brödbitar vi kastade åt den

Kribban på G med skateboarden, Kamelen på väg in till ankorna och Mabou står och hänger

Svanen

Uppsala Slott och svandammen

En staty i Stadsparken. Jag är oerhört fascinerad av mänskliga statyer, älskar Vigelandsparken i Oslo, även om det nu var många år sedan jag besökte den.

Vi gick genom stadsparken till lekplatsen som finns där. Brorsan och Kribban lämnade oss där ganska snart, för Kribban ville gå till en skateboard-plats och åka skateboard. Vi blev kvar en bra stund i lekplatsen. Vi klättrade, gungade, lekte ambulans, där jag var den skadade som låg bak och hade ont. En del föräldrar tittade lite undrande när jag låg där bak och ojjade mig, men Mabou och Kamelen var nöjda och de var väldigt duktiga på att köra ambulans. När de så dumpat mig på sjukhuset kom de på att när de ändå hade en stor ambulans-bil så var det lika bra att åka och storhandla. Så då gjorde vi det. Det blev både kvistar, löv och sand till middagsmat.

Att Kribban började skratta direkt efter jag tog fotot framgår inte, men han var inte så allvarlig som han ser ut. Han var glad över att få gå och åka lite bräda minuterna efter fotot togs. 🙂

Mabou klättrar på ett tak och har roligt.

Kamelen gungade lääänge

Mabou lekte Madicken

Kornelia var lite sur för att jag inte lät henne klättra upp på samma tak som Mabou, det gick dock snabbt över…

Mabou njuter av solen

Här leker vi ambulans. Mabou kör, Kornelia fick senare klättra bak i bilen, där jag låg och ojjade mig och lägga bandage på mina armar som jag brutit.

Sedan tog vi en (för barnen) lång promenad till stan igen. Eftersom kvistar och löv inte mättat tillräckligt, så gick vi till Max och käkade. Därefter skulle det vara glass. Eftersom bara en mjukglasskiosk verkade ha öppnat på gågatan, så var kön lååång. Men vi härdade ut. Mabou och Kamelen skulle absolut ha mjukglass, så det så!

En kusinpuss i Stadsparken

Lite lunch på Max

Sedan glass i vårsolen, ett tydligt vårtecken

Kornelia och Mabou avnjuter sina glassar

Därefter var planen att vi skulle åka hem. Så blev det dock inte. Jag träffade två kompisar med deras barn som skulle käka på Mac Dolnads och då kom Kamelen och Mabou på att de också gärna ville leka med dem.

Mabou på bussen på väg hem

Kornelia med en riskaka på bussen på väg hem

Så vi blev kvar en bra stund. Nu har vi precis kommit hem och jag såg fram emot en stund i soffan, men varken Kamelen eller Mabou verkade så pigga på det. Nu har brorsan och Kribban kommit hem, så de gick hela gänget till den stora lekparken i vårt bostadsområde. En toppen dag har vi haft i alla fall. Med sol, värme, lek och skoj! Och nu vet jag i alla fall en sak. Våren är här!!

bloglovin

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,