Posts Tagged ‘stephen bantu biko’

Konflikten i Sydafrika Del: 5

Konflikten i Sydafrika 1910-1994

Fortsättning på: ANC och Sydafrikanska hjältar

Hur man lyckats lösa konflikten

En av orsakerna till att upprorsandan bland svarta elever var svart medvetenhetsrörelsen, som kom att bli en betydande kraft i de svartas politiska debatt och verksamhet i Sydafrika. Förkämpar hade börjat föra in begreppet Black Consciousness Movement i slutet av 1960-talet, då de ägnade sig åt att uppmuntra svart stolthet, självförtroende och trots mot statens förtryck.

År 1969 grundade den Sydafrikanska studentorganisationen; SASO, vars förste ordförande var Stephen Bantu Biko (Steve Biko), medicinstuderande och 1972 bildade de Black Peoples convention som en paraplyorganisation. Rörelsens ledare sattes upprepade gånger i arrest. De påtvingades gång på gång begränsningar i sin rörelsefrihet. De förföljdes ständigt och det hela kulminerade i en två år lång skenrättegång i Pretoria.

Den slutade med att nio ledare dömdes till fem- och sexåriga fängelsestraff i slutet av 1976. Den 18:e Augusti 1977 häktades Steve Biko i östra Kapprovinsen. Han hade inte ställts inför rätta, men vittnat för försvaret. Dagen därpå överlämnades han till säkerhetspolisen i Port Elizabeth. Enligt polisen vägrades han att motionera och förvarades naken i en poliscell under arton dagar utan att bli förhörd. Utfrågningen började den 6:e September. Klockan var 7 på morgonen den 7:e September hade han fått en hjärnskada. Enligt den neurolog som utförde obduktionen hade den förorsakats av minst tre slag mot huvudet. Biko transporterades 115 mil till Pretoria, liggande naken på golvet i en skåpbil. Han dog i Pretoria den 12:e September. Han var åtminstone den tionde politiska fången som dog i fängsligt förvar det året.

Dåvarande polisminister Jimmy Kruger sa vid en partikongress att Biko ´s död ”inte rörde honom i ryggen”. Genom Biko ´s död riktades hela världens blickar mot rasförtrycket i Sydafrika och den oro som rådde i landet sedan 1976 underblåstes. På uppdrag av medlemsstaterna införde FN ´s säkerhetsråd vapenembargo mot Sydafrika. Det var det första vapenembargo som utfärdats mot en medlemsstat.

USA skickade en stor delegation till Biko ´s begravning och diplomatiska representanter från andra västliga demokratier deltog.

Regeringen la skulden på svart motståndsrörelsen för att oroligheterna fortsatte och förbjöd tjugo av deras organisationer och stödgrupper, bland dem SASO och BPC.

Detta påminde om aktionen mot ANC och PAC 1960. De flesta ledarna för organisationerna häktades. Den största svarta tidningen; The World, förbjöds och dess utgivare Percy Quboza och flera andra svarta journalister häktades också. Vita sympatisörer bannlystes också, bland dem C.F. Beyers Naudé, en oliktänkande Sydafrikansk kyrkoledare och Dolnad Woods, en tidningsutgivare som umgåtts med Biko.

(Woods flydde ur landet och skrev senare ner sin berättelse i I Found My Brother: Steve Biko. Biko var huvudperson i en brittisk dokumentärfilm i TV och en pjäs som sågs av många. Tio år efter Biko ´s död hade filmen ”Cry Freedom” premiär, en film som handlar om vänskapen mellan Biko och Woods. Den Amerikanske skådespelaren Denzel Washington spelar Biko.)

Mer än 15 000 människor var med vid Biko ´s begravning. Desmond Tutu, som då var biskop i Lesotho, var en av talarna. Här följer en mycket avkortad del ur hans tal:

”När nyheten Steve Biko är död nådde oss, blev vi stumma av sorg. Nej, det kan inte vara sant! Gud, älskar du oss verkligen? Vad återstår att göra som vi inte reda gjort? Vad återstår att säga som vi inte upprepat tusen gånger? Steve visste och var fullständigt övertygad om att man inte var emot vita därför att man var för svarta. Svart medvetenhet är inte en ”hata-vita-rörelse”. Steve kände alltför stor respekt för människor för att kunna placera in dem i fack.

Vi pratar om ickevåld men lever mitt i det legaliserade våldet som skiljer make och far från hustru och familj. Jag uttrycker mig med stor försiktighet och under stort ansvar när jag säger att folk inte orkar mer. Vi ropar i nöd för vårt land som så lättsinnigt slösat sina dyrbara mänskliga tillgångar. Vi gråter med Biko ´s fru Ntsiki och hela Steves familj. Vi gråter över oss själva. Paradoxalt nog tackar vi för Steves liv och död. Det beror på att Steve satte igång något som inte går att stoppa. Låt oss på nytt gå in i kampen för att frigöra vårt älskade land, Sydafrika. Vi gör det för att hedra Steves minne och för vår egen skull, svarta och vita tillsammans. Vi svarta får inte låta oss fyllas av hat och bitterhet. För vi ska alla, svarta och vita tillsammans, segra, nej, vi har i sanning redan segrat.

bloglovin

Follow mrsxanadus on Twitter

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

4 visitors online now
4 guests, 0 members
Max visitors today: 20 at 08:58 am UTC
This month: 37 at 07-09-2014 09:59 pm UTC
This year: 92 at 01-21-2014 08:41 pm UTC
All time: 118 at 11-06-2012 10:20 pm UTC